R, S, T

R
Remontera. Blomma om på nytt under samma säsong.

Resistent. Motståndskraftig, till exempel mot sjukdomar.

Revor. Nedliggande och rotslående utlöpare, hos till exempel jordgubbe och smultron.

Rhizom. Horisontell underjordisk stam med rötter, som ofta har ärr efter blad. T ex Iris har rhizomer.

Rot. Roten gör att växten står stadigt i marken och förser den med vatten och näringsämnen. Den består av huvudrot och sido rötter. En rot har aldrig blad eller bladanlag vilket jordstammar (rhizomer) har.

Rothals. Övergången mellan rot  och stam.

Rotogräs. Ogräs som främst sprider sig via rhizomer men även ogräs med pålrot.

Rotskott. Skott som växer fram från underjordiska stamdelar, rhizomer, eller från rothalsen.

Rotsnurr. Rötter som växt runt, runt i en kruka p g a platsbrist.

Rotäkta. En växt som växer på egen rot, till skillnad från en växt som är ympad/okulerad.

Röta. Nedbrytning av organisk vävnad genom bakterie- eller svampangrepp. Uppkommer ofta i en för fuktig miljö som inte är naturlig för plantan.

 

S
Sammansatt frukt. En frukt som består av flera delfrukter, som t ex hallon.

Saprofyt. Växt som lever på dött material och medverkar till nedbrytningen. Saknar klorofyll.

Savstigning. När vatten och näringsämnen efter vinterdvalan transporteras från roten upp till skottspetsarna.

Singel. Ett naturligt rundat grus, som sållats i fraktioner mellan 6-20 mm. Används som ytmaterial i gångar.

Självfertil. En växt som kan befrukta sig själv.

Självpollinering. Pollinering som sker inom en och samma individ.

Självsteril. Växter med mekanismer som förhindrar självpollinering. Många äppelsorter är självsterila och behöver en passande sort i närheten för att sätta frukt.

Självsådd. Självsådd är en växt som grott utan att någon människa aktivt sått den.

Skola om (syn. omskola). Att plantera om småplantor i större kärl. Att skola ut plantor är att sakta vänja dem vid att stå utomhus med några timmar i taget, men ta in dem nattetid.

Skott. Del av växt som oftast bär anlag till blommor eller blad. Årsskott är skott som vuxit ut under den senaste vegetationsperioden.

Solanin. Ett giftigt ämne (glykoalkaloid) som förekommer i alla potatisväxter, som ett skydd mot angrepp av svampar och bakterier.

Solitär. En växt som står för sig själv.

Sommarblommor. Samlingsnamn för växter som odlas som ettåringar och planteras ut eller frösås till prydnad under sommaren.

Sortnamn. Sortnamn är det individuella namnet som har givits till en avikande sort inom arten. Sort anges alltid med stor begynnelsebokstav och inom enkelcitat ex. 'Roxanne'.

Spaljé. En ställning, fristående eller mot vägg, som hjälp till klätterväxter som behöver stöd.

Stenfrukt. Frukt med tjock och köttig fruktvägg och en tjock och hård kärna eller sten som omsluter fröet, t ex plommon.

Stenmjöl. Den finaste fraktionen som bildas vid tillverkning av makadam. Stenmjöl används som underlag vid plattsättning och ytskikt på gångar (0-4 mm), samt fogning av plattor (0-2 mm).

Stenparti. Är avsedd att likna en naturlig växtplats för bergs- och fjällväxter. Stenpartier byggs upp av sten, sand, jord och ibland torv.

Steriliserad jord. Jord där man på kemisk väg eller genom upphettning tagit död på alla levande organismer.

Stickling. En avskuren gren- eller rotdel av en växt, avsedd till förökning genom att stickas ned i jord, eller sättas i vatten, för att slå rot och bilda en ny planta.

Stjälk. En örtartad saftspänd växtdel som leder näring från roten till blad och blommor kallas stjälk. Den kan ha både blad och blommor. Om stjälken är vedartad och har bark, som på träd och buskar, kallas den istället för "stam".

Stratifiera. Köldbehandla frön genom att efter sådd ställa dem kallt en viss period. En del växters frön behöver kyla under en eller flera månader för att kunna gro.

Städsegrön. Kallas en växt där de gröna bladen eller barren sitter kvar över hela året (blad/barr byts ut successivt över flera år). Ska inte förväxlas med "vintergrön", som tappar blad/barr in på vintern eller vårvintern.

Stängel. En örtartad saftig stjälk, helt utan blad, med en eller flera blommor.

Stuka. En hög av skördade rotfrukter avsedd för frostfri vinterförvaring. Oftast är stukan täckt med ett material som isolerar (halm, jord mm) och den går även att gräva ner.

Substrat. Det underlag som en växt lever på. Det kan vara sammansättningar av material som jordar, mineraler, men även näringslösningar.

Suckulent. Köttig växt som lagrar vatten och näring i blad eller stam, exempelvis kaktus. Växer ofta på torra och soliga platser. Gillar stenpartier.

Sumpväxt. Växt som trivs i ständigt fuktig jord, som t ex vid strandkant på dammen eller i dike.

Sur jord. Jord med lågt pH-värde, som ligger under 7. I sur jord, pH-värde mellan 6,5 och 4,5 trivs surjordsväxter.

Symbios. Två växter som lever tillsammans där båda växterna gynnas av samlevnaden.

Såpvatten. Ett bekämpningsmedel mot bladlöss. Det innehåller såpa och man blandar lätt ihop det själv.

Såryta. Snittytan där en växt blivit beskuren eller skadats innan den läkt.

 

T
Tjuva. Att ta bort småskott i bladvecken. Man tjuvar för att spara näring åt huvudstam, samt blom- och fruktbärande skott. Tomater är plantor som man tjuvar.

Tjältorka. Uppstår när stark vårsol i februari – mars sätter igång fotosyntesen i städsegröna växters blad och barr men ev tjäle är kvar i jorden. Vattnet avdunstar från de gröna bladen och barren, men då jorden är frusen kan rötterna inte suga upp nytt vatten. Delar av eller hela växten torkar.

Topiary. Engelska ordet för formklippning.

Toppa. Att klippa av toppen på en planta för att den ska bli förgrenad och knubbig.

Torv. Består av växtdelar i mossar och kärr, som på grund av brist på syre endast delvis förmultnat.Torv används till planteringsjord och jordförbättringsmedel. Det sänker pH-värdet, binder vatten och lagra näringsämnen, men är i sig självt näringsfattigt.

Träda. När man förr i tiden lät åkermark vila från produktion av grödor. Detta för att förhindra utarmning av jorden. Nu finns modernare metoder. Däremot brukar man mångfaldsträda, för att gynna häckande fåglar och örter som gynnas i miljön.

Tung jord. Kompakt jord som innehåller mycket lera.

Tvåbyggare. En växt som har han- och honblommor på skilda plantor. För att få frukt måste två plantor av olika kön växa nära varandra t ex kiwi.

Tvåårig ört (bienn). En växt som första året utvecklar en kraftig rot och en bladrosett som övervintrar. Andra året blommar växten.

Täckbark. Ett marktäckningsmaterial tillverkat av barkflis från gran och tall. Täckbarken förhindrar avdunstning och hindrar ogräs, samt isolerar från vinterkyla. Inte samma sak som barkmull, som är komposterad bark och myllas ner i jorden.

Täckodling. En metod som innebär att man härmar naturen genom att täcka den bara marken i odlingen med vissnande och förmultnande växtdelar. Jorden tillförs näring och skyddas samtidigt från ogräs, avdunstning och torka. Som täckmaterial används halm, kompost, gräsklipp, löv och annat nedbrytbart material. Jorden skyddas mot kyla, men värms samtidigt långsammare upp på vårkanten.