Kom igång - steg för steg

Vilka åldrar ska vi vända oss till?

Målgruppen för Unga odlare är barn i åldern 4–15 år. Det är ett stort åldersspann och det är bra att fokusera på en begränsad åldersgrupp för att aktiviteterna ska bli relevanta för barnen. Denna uppdelning kan vara en guide och används också i aktivitetsplaneringarna.

4–6 år: Barn i den här åldern lär sig främst genom att uppleva med kroppen och sinnena. Aktiviteterna bör vara korta och konkreta där barnen får uppleva genom att känna, titta, lukta och smaka. Fokus på glädje och upptäckande.

7–9 år: I den här åldern börjar barn vilja förstå hur saker fungerar och ta eget ansvar. Då passar praktiska aktiviteter som att så och ta hand om plantor. Barnen växer genom att få ta eget ansvar men behöver tydlig vägledning.

10–12 år: Lite äldre barn kan tänka mer lång­ siktigt och resonera kring samband. De lär sig genom experiment, reflektion och samarbete. Genom att de får fatta egna beslut och lösa problem utvecklar de kunskap, ansvar och självständighet.

13–15 år: Tonåringar vill ofta förstå varför något är viktigt och uppskattar att bli tagna på allvar. Om de får inflytande över verksamheten och får ta ansvar på riktigt växer deras engagemang.

Ska föräldrar delta eller inte?

Fråga er om föräldrar eller andra vuxna ska vara med barnen på aktiviteterna eller inte. Om barnen har med sig en vuxen är det de som har ansvaret för barnen vilket underlättar för er som ledare, särskilt i de yngsta åldersgrupperna. Det behöver inte vara föräldrar utan kan också vara mor­ och farföräldrar, andra släktingar eller vuxna i barnens närhet. Om vuxna inte är med har ni som ledare det fulla ansvaret för barnen, läs mer om säkerhet här.

Om föräldrar eller andra vuxna är med blir det även en möjlighet att sprida kunskap till dem och de får möjlighet att dela upplevelser med barnen.

Hur stor ska gruppen vara?

För att barnen ska få de bästa förutsättningarna för att lära och upptäcka bör gruppen inte vara för stor. Inte fler än tio barn är en bra riktlinje, särskilt om det rör sig om yngre barn.

Öppen aktivitet eller bara för medlemmar? Bestäm om aktiviteterna ska vara öppna för alla eller bara för medlemmar i föreningen. Om medlemskap krävs kan familjemedlemskap tecknas för barnen vid anmälan till aktiviteten. Försäkringen täcker även icke medlemmar så länge det tydligt framgår att aktiviteten är en del av Unga odlare och Svensk Trädgård.

Hur många aktiviteter ska vi ha per termin eller år? Vilka aktiviteter ska vi ha? Datum?

Fundera på vilket upplägg ni vill ha för aktiviteterna. Ska det vara återkommande träffar under en termin eller ett år med en och samma grupp eller ska det vara enstaka aktiviteter som är öppna för alla?

Ni kan lägga upp aktiviteterna som en kurs under en termin eller ett år. Då finns möjlighet att lära känna varandra i gruppen och barnen får chans att uppleva trädgården under olika årstider. Här finns förslag på kursupplägg.

Det går också att anordna enstaka aktiviteter. De kan hållas i samband med föreningens ordinarie aktiviteter eller som egna träffar.

Diskutera vad som passar bäst i er förening. Bestäm sedan hur många och vilka aktiviteter ni vill genomföra och hitta lämpliga datum.

Här finns färdiga planeringar för aktiviteter som ni kan använda eller inspireras av. Ni kan använda de aktiviteterna eller hitta på egna.

Var ska vi vara? Alltid samma plats, eller olika beroende på aktivitet?

Fundera över vilka platser som kan passa för aktiviteterna. Platsen kan variera beroende på aktiviteten. Alla föreningar har inte samma förutsättningar. En del har en etablerad föreningsträdgård med odlingsbäddar, kompost och gemensamma ytor. Andra saknar en sådan plats. Det betyder inte att det är omöjligt att bedriva en meningsfull verksamhet. Det går att arbeta på olika sätt beroende på de resurser som finns.

Använd gärna era egna trädgårdar och anpassa gruppens storlek och aktiviteten efter vad som är möjligt. Ni kan till exempel ha en trädgårdsvandring för familjer med växtbingo eller låta gruppen komma på besök en gång per årstid och se förändringarna i trädgården.

Pallkragar och mobila odlingslådor kan med samverkan placeras på skolgårdar, innergårdar eller i parker. De är lätta att flytta och kräver ingen permanent markyta.

Många skolor och fritidshem har redan odlingsytor som kan användas och genom att samarbeta kan föreningen bidra med kunskap och ledarskap.

Kontakta kommunen för att undersöka möjligheten att använda kommunens grönytor, till exempel i en park eller på en allmän plats. Flera kommuner är positivt inställda till att upplåta mark för odling.

Det går även att odla inomhus. Barnen kan så krasse eller ärtskott i små krukor eller mjölkpaket och följa utvecklingen hemma. Hydroponiska odlingsförsök kan göras i enkla plastlådor.

Om plats för odling saknas kan man arbeta med bygg­ och pysselaktiviteter på föreningens ordinarie aktiviteter, till exempel marknader. Barnen kan bygga insektshotell, tillverka fröbomber eller lära sig ta frön från frukt och grönsaker.

Att göra utflykter till ett koloniområde, en park eller en botanisk trädgård kan vara ett annat alternativ. Kanske går det att ordna någon praktisk aktivitet i samarbete med stället ni besöker så att barnen både får uppleva platsen och prova på något konkret.

Det går också att anordna aktiviteter i naturen, som växtskådning då man letar efter vilda växter eller insektsvandringar. Det kan göras i samarbete med Naturskolan som finns på flera orter eller ett Naturum om det finns en nationalpark i er närhet.

Oavsett vilken plats ni väljer att vara på är det viktigt att säkerställa att det finns tillgång till toalett och vatten för att dricka och tvätta händer.

Om föreningen har en gemensam trädgård kan den fungera som nav för verksamheten. Här kan barnen följa odlingen under hela året, lära känna en specifik plats och känna ansvar för det som växer där. Föreningsträdgården ger möjlighet att bygga långsiktiga projekt: odlingsbäddar, blomrabatter, fruktträd eller insektsvänliga miljöer. Den återkommande kontakten med samma plats skapar en stark känsla av samhörighet och kontinuitet.

Vilka ska planera och genomföra aktiviteterna? Vem gör vad?

Fundera över vilka medlemmar föreningen har och vilka som kan tänkas vilja vara med. Vilka brukar dela med sig av sin kunskap och vilka är öppna för att leda barn? Kontakta dem och fråga! Det är rekommenderat att vara minst två ledare, då kan den ena till exempel ta ansvar för gruppen och att tider hålls, medan den andra kan fokusera på att visa och berätta för barnen.

Det kan kännas viktigast att hitta ledare men tänk också på att det är mycket annat som behöver göras och att ledarna inte behöver göra allt. Det behövs också personer som kan planera och förbereda aktiviteterna, marknadsföra och ta in anmälningar. Kanske finns det personer som inte är aktiva i föreningen idag som kan tänka sig att hjälpa till med det? Till exempel föräldrar som vill delta i aktiviteterna med sina barn men inte själva kan vara ledare.

Se till att redan i ett tidigt skede informera alla föreningens medlemmar om att ni planerar att starta en verksamhet för barn för att fånga in alla som kan vara intresserade av att vara med. När ni har en arbetsgrupp fördelar ni ansvarsområdena mellan er.

Vilka kostnader har vi? Ska vi ta betalt?

När ni vet vilka och hur många aktiviteter ni vill genomföra kan ni uppskatta vilka kost- nader det kommer innebära. Fundera på hur aktiviteterna ska finansieras, vilka bidrag kan sökas och hur mycket kan komma in via deltagaravgifter. Ska intäkterna täcka kostnaderna eller får aktiviteterna gå med underskott?

Eftersom aktiviteterna ska vara tillgängliga för så många barn som möjligt rekommenderas att deltagaravgiften är låg. Avgiften ska aldrig vara ett hinder för att delta. Sök hellre bidrag från Svensk Trädgård, kommunen eller någon annan bidragsgivare för att hålla deltagaravgiften nere.

Rekommenderade avgiftsnivåer för enskilda aktiviteter:

• Gratis: Rekommenderas vid öppna aktiviteter, prova-på-tillfällen och när bidrag finansierar genomförandet.
• Symbolisk avgift (20–50 kr): En symbolisk avgift kan tas ut för att signalera att aktiviteten har ett värde och minska avhopp.
• Kostnadstäckande avgift (50–150 kr): Kan användas när ni har externa kostnader eller utgifter för material som barnen får ta med sig hem.

Vid återkommande aktiviteter under en termin eller ett år tas en avgift för hela kursen ut. Rekommenderad nivå för en termin är 200–400 kronor per barn. Om en familj deltar med flera barn kan en avgift för hela familjen sättas för att underlätta deltagande. Avgiften ska stå i relation till antal träffar, aktivitet och eventuellt material.

I en situation där avgiften är ett hinder för ett barn att delta bör ni erbjuda avgiftsfritt eller reducerad avgift, utan krav på motivering. Ni kan i så fall söka bidrag från Svensk Trädgård för att täcka era kostnader.

Informera alltid om vad som ingår i avgiften (till exempel material, antal träffar, ledarledd verksamhet) och undvik flera parallella avgifter som tillsammans blir en stor summa (till exempel medlemsavgift, terminsavgift och materialavgift).

Hur ska vi marknadsföra aktiviteterna?

Så till det sista och kanske viktigaste steget – att hitta deltagare till aktiviteterna. För att nå ut i dagens medielandskap och på sociala medier krävs en aktiv kommunikation. Det handlar både om att informera föräldrar, engagera medlemmar och locka nya deltagare. Föräldrar är en nyckelgrupp, eftersom de avgör om barnen kan delta. Därför är det viktigt att de förstår vad aktiviteterna innebär och vilken glädje och nytta de ger.

Tips för kommunikation med föräldrar:

• Var tydlig och konkret. Beskriv vad barnen kommer att göra, hur lång tid det tar och vad de får med sig hem. Använd gärna bilder.
• Bjud in föräldrarna. Berätta att föräldrarna kan vara med och dela upplevelser med sina barn, att det kan bli en gemensam aktivitet för familjen. För grupper där föräldrar inte är med kan ni ordna öppet hus eller en avslutning då de kan delta och se barnens arbete.
• Skapa förtroende. Kommunikationen måste skapa ett förtroende hos föräldrar så att de känner sig trygga med att låta sina barn delta i aktiviteterna. Det ska framgå att aktiviteterna är välplanerade och att ni har tänkt på säkerheten.
• Ge kontinuerlig återkoppling. Om föräldrarna inte deltar kan ni skicka korta rapporter eller bilder via mejl, sociala medier eller föreningens hemsida. Även om föräldrar deltar är det en bra idé att dela bilder från era aktiviteter på sociala medier eller föreningens hemsida för att visa vad ni gör och locka nya deltagare.

Tips för marknadsföring i lokalsamhället:

• Använd befintliga nätverk. Be föreningens medlemmar hjälpa till att sprida informationen genom sina egna nätverk.
• Synlighet i lokala sociala medier. Bjud in till aktiviteterna via lokala sociala medier som Facebook­grupper.
• Affischer och flygblad. Sätt upp material på anslagstavlor, mataffärer och andra platser där familjer rör sig.
• Media. Bjud in lokalpressen till en aktivitet och få dem att skriva en artikel i lokaltidningen för att locka fler deltagare.

Kommunikationsverktyg från Svensk Trädgård

Svensk Trädgård har tagit fram en grafisk profil och logga för Unga odlare, samt mallar för inlägg till sociala medier, affischer och flygblad. Det finns även ett antal bilder som ni fritt får använda i er kommunikation. Dessa verktyg är anpassade för att ge en tydlig och enhetlig profil åt verksamheten och gör det enklare att nå ut till nya deltagare. Genom att använda mallarna kan ni spara tid och samtidigt visa att ni är en del av en större rörelse. Mallarna finns här.

Hur tar vi in anmälningar?

Det är en bra idé att ta in anmälningar till aktiviteterna för att säkerställa antalet deltagare så att ni kan förbereda material. Genom Svensk Trädgårds medlemsregister kan ni göra ett anmälningsformulär med betalmöjlighet. Det finns en guide här och kansliet kan hjälpa till om det behövs. För öppna aktiviteter på till exempel marknader är det inte motiverat att ta in anmälningar.