Aktuella frågor i juni
Buxbom skadad av buxbomsmottets larver. Foto Lena Laurin
Larv av buxbomsmott. Foto Klas Ek
Fråga
Jag har plockat buxbomsmott i fyra års tid på mina 100 buskar och orkar snart inte längre. Numera klipper jag ner dem på våren för att tidigt kunna komma åt dem. Men ger snart upp! Finns det inget medel man kan använda och hur ser deras livscykel egentligen ut? Jag bor i södra Sverige.
Svar
Buxbomsmott, Cydalima perspectalis, är en relativt ny skadegörare i landet och dina plantor har tidigt drabbats. Mottets larver förfular och kan till och med kaläta buskar när de äter av bladen, så det gäller att försöka begränsa dem om buxbomen ska fortsätta pryda trädgården, men förstår att du håller på och ger upp. Det gäller att aktivt hålla koll som du gör och bekämpa mottets olika stadier mer eller mindre året runt.
Det finns inga kemiska medel att tillgå men biologisk bekämpning, och då främst i form av bakterier som angriper larverna. Övervintrande larverna börjar äta tidigt på säsongen och kan innan de förpuppar sig, och även vid nästa omgång larver senare på säsongen, bekämpas med bakterien Bacillus thuringiensis. Den säljs som preparat vid namn Turex och/eller Larvskydd. Larverna måste få preparatet på sig eller i sig via bladen de äter. Även nematoden Steinernema carpocapsae, preparat Nemalarv, kan testas men nematoder är torkkänsliga och effekten mer osäker, men behandla i så fall i fuktig väderlek.
Efter att larverna förpuppat sig utvecklas de flygande mottfjärilarna. De kan man locka till sig med gula klisterskivor men här fastnar även andra flygande insekter. Det finns även fällor med feromoner som specifikt lockar till sig motthanarna och kan då i viss mån förhindra parning. Men fällorna används främst för att se om det finns fjärilar av buxbomsmott i omlopp. Efter parning lägger honorna ägg och nya larver utvecklas så småningom. De genomskinliga, runda äggen sätts tillsammans på undersidan av bladen. Utvecklingscykeln är anpassad till den miljö mottet befinner sig i men det kan bli två generationer per år.
Motten övervintrar vanligen som larv i själva busken och söker sig in i busken. Håll utkik efter blad som bildar som kluster, där kan larver finnas som man då kan oskadliggöra under hösten. Att lära känna igen såväl buxbomsmottets ägg, larver och puppor gör att kontinuerlig bortplockning blir effektivare! Sök på mottets vetenskapliga namn, Cydalima perspectalis, för fler bilder på dess olika stadier samt läs artikel om buxbomsmottet i Hemträdgården nr 3/2022 för mer information om fjärilen.
Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2025
Länk till frågan
Fångad fjäril. Foto Lena Laurin
Kluster efter övervintrande buxbomsmott i mars. Foto Lena Laurin
Hibiskusblad skadade av solen Foto: Marie Ganting
Fråga
Vad fattas min fina, fina hibiskus? Tog ett blad från en stoooor planta januari 2009. Den blommar med fyllda riktigt röda blommor. Dessa fläckar dök upp för drygt en vecka sedan. Hur kan jag hjälpa?
Svar
Har du flyttat hibiskusen till soligare läge med mer brännande sol? Solskador brukar kunna bli såhär på bladen om växten inte hunnit vänja sig vid läget.
Om inte kan man misstänka näringsbrist, kan se antydan till detta på vissa gulnande blad och den kan även orsaka kloros och död vävnad på bladen, men är mindre troligt. Men ge nu svag näringslösning vid varje bevattning. Hibiskusen kommer hur som må bra av det nu under sommarsäsongen.
Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2025
Återkoppling från frågeställaren
Ja, jag har flyttat den till annan plats i samma rum med stora sydostfönster. Bedömde soltillgången som likvärdig men bedrog mig tydligen. Växterna vet!
Fråga
Vi har ett äppelträd som är 25 år gammalt. Sorten är 'Mantet'. Vad är det för ohyra som gör att bladen spinner ihop sig? Kan jag göra något?
Svar
Det är en spinnmal som hittat dina träd, det finns flera arter även en apelspinnmal men även den mer vanliga häggspinnmalen kan gå på äpple. Vilken exakt detta är låter jag vara osagt.
Spinnmalen övervintrar som ägg/smålarver på trädet och larverna börjar äta av knoppar och blad så fort de börjar utvecklas och då spinner de även in sig i dessa ”bon” så kallade spånader. Ur larverna som förpuppat sig utvecklas en mal som sätter ägg till nästa år. Prickarna som syns i spånaden här är exkrementer från larverna.
Det man kan göra är att hålla ögonen på träden och så snart man märker detta börjar man plocka bort ”bona”. Ju tidigare de tas bort dess bättre. Även hård vattenstråle har viss avspolande effekt.
Även biologisk bekämpning med bakterier, Bacillus thuringiensis var. kurstaki (preparat Turex 50 WP, LARVskydd) har effekt om man får medlet att träffar larverna, vilket dock försvåras av den skyddande spånaden.
Angreppen går i cykler och är värre vissa år för att sedan avta efter några år när malens naturliga fiender ökat. Träden kommer att klara sig!
Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022
Fråga
Grannar till min son har två bestånd av parkslide i sin trädgård, dessa fanns där redan när de köpte trädgården för ca 30 år sedan och växten har inte spridit sig nämnvärt genom åren.
Ett av deras bestånd är i tomthörnet till grannarnas trädgårdar och där smyger sig den sig över tomtgränsen in bland andra växter. Här har de klippt ner parkslidet årligen på hösten. Gör detta att den sprider sig värre? Hörnet är cirka 5 m från huset och ca 8 meter från avlopp eller vattenledning (kommunalt vatten och avlopp). Husen har ingen källare.
Hur bör man agera idag? Rädsla finns för att husen sjunker i värde, nu när parkslidesproblemen börjar bli allmänt kända. Ska man låta det vara och hoppas på att den stannar där det varit i över 30 år? Borde de som grannar gå ihop och anlita någon som med ogräsmedel gör en bekämpning i hörnet? Vad finns det för risker med det? Antar att man måste ta ner all växtlighet i hörnet för att komma åt? Var hittar man närmaste certifierad parkslidebekämpare?
På framsidan är det kanske 8 meter till det andra beståndet från sonens tomtgräns och han undrar om han vågar gräva på sin sida i trädgården för att plantera växter här? Eller finns det risk att man når parkslidesrötter som då sätter fart? Här syns ingen spridning idag.
Svar
Ja parkslide ställer till huvudbry för många och även oro kan ställa till det. Ett bra tecken är att den inte fått större spridning på dessa år! Så ta inte till panikåtgärder bara för att göra något. Ingen större katastrof kommer att hända den närmaste tiden om ni nu fortsätter som vanligt.
Det viktigaste i detta läge är att inte störa rotsystemet i dessa etablerade bestånd och därmed öka spridningsrisken. Det finns risk om man gräver i närheten men vågar inte ange något exakt säkerhetsavstånd. Jag har uppgifter om allt från 7 till 20 meter, men beror även på jordförhållanden m. fl. faktorer hur långt rötterna sträcker sig.
För att inte behöva bekymra sig nu eller i framtiden vore det ändå bästa att en gång för alla försöka få bort parkslidet. För kemisk behandling tar man hjälp av fackman och de som FOR, Fritidsodlingens riksorganisation hitintills certifierat hittar du via denna länk https://for.se/certifierade-parkslide/
Bekämpningen görs bäst i september när växten är i god tillväxt för att bli så effektiv som möjligt. Så säsongen innan bekämpning ska parksliden inte klippas. Man behöver tillstånd från kommunen för att göra kemisk behandlingen och det kan ta allt från en vecka till två månader för besked, så ansök i god tid. Här kan även den som åtagit sig uppdraget vara behjälplig och denna berättar även mer om själva utförandet.
Det är knepigare att behandla i ett blandbestånd och omgivande växter behöver skyddas ordentligt även om man punktbehandlar själva parkslidet. Om omgivande växterna tagit skada tar man bort dem i efterhand i så fall.
Tills ni är där fortsätter ni som hitintills och att klippa ner parkslidet på hösten går bra, bara man är noggrann med att samla upp alla delar i plastsäckar, återförsluta och föra till en återvinningsstation som tar emot invasiva främmande växter.
Lise-Lotte Björkman 2024
Skada av slemmig rosenbladstekelns larver på rosblad Foto: Hallberg
Fråga
Vi har sett dessa bladskador på vår 40-åriga ros ’Flammentanz’ tidigare och nu finns skadorna även på andra rosor i trädgården. Någon har trott att det beror på torka men vi tycker inte riktigt att de stämmer. Finns det någon annan förklaring och går det att göra något åt i så fall?
Svar
Det är den slemmiga rosenbladstekelns, Endelomyia aethiops, larver som äter på rosenbladens översida och ger dem detta ”torra” utseende. Om man tittar närmare på bilden så kan man även se larver.
Genom att plocka bort och oskadliggöra larverna, ja ni kan ta bort hela bladet, bryter ni stekelns livscykel. För när larven är fullvuxen söker den sig till marken där den övervintrar i sin kokong.
Den förpuppar sig under våren och den flygande stekeln lägger sina ägg på rosbladens undersida och efter några veckor är larverna i gång och äter på ovansidan. Larverna påträffas vanligen i juni men kan även påträffas både tidigare och senare. Kolla de nedre bladen först!
Man får alltså vara uppmärksam och rent mekaniskt spola och plocka bort ägg och larver men även senare störa kokongerna/pupporna i marken genom att om möjligt mylla runt i jorden så att de kommer upp till ytan och övervintringen/överlevnaden försvåras och att t ex fåglar hittar dem som mat.
Lise-Lotte Björkman 2024
Angrepp av pärongallkvalster - bladets ovansida. Foto: Janna Johansson
Angrepp av pärongallkvalster - bladets undersida. Foto: Janna Johansson
Fråga
Varför ser bladen på päronträdet ut såhär? Vi köpte det igår.
Svar
Trädet är angripet av pärongallkvalster, Epitrimerus pyri. Gallkvalstren är små mikroskopiska spindeldjur som övervintrar under knoppfjällen på päronträdet. På våren börjar de suga näring från bladen och efterhand uppkommer dessa knottriga gallbildningar, som även kan ändra i färg. Vid kraftiga angrepp kan bladen falla av.
Smitta sprids genom växtmaterial men även med vind, fåglar och insekter m fl. Vid mindre angrepp plockas blad bort så snart man ser angreppet och sedan kompletterar man med svavelbehandling i knoppsprickning. Kvalstren är känsliga för svavel. Redan etablerade uppvuxna träd klarar av angrepp och kvalstren har naturliga fiender som kan begränsa dem.
Men nyplanterade och unga träd är känsligare. Så eftersom detta träd var angripet vid inköpstillfället skulle jag lämna tillbaks det!
Lise-Lotte Björkman 2023
Fråga
Jag undrar om man kan vattna med vatten från Östersjön, bräckt vatten, i trädgården. Om det går, är det möjligt på alla växter, t ex tomater och gurka.
Jag bor på Värmdö och regnvattnet håller på att ta slut och inget regn i sikte.
Svar
Du ska vara försiktig att vattna med vatten från Östersjön upprepade gånger även om det är bräckt och inte så salt.
Läs mer i dessa länkar!
https://for.se/fragor-och-svar/brackt-vatten-till-gronsaker/
https://for.se/fragor-och-svar/vattna-med-havsvatten/
Lise-Lotte Björkman 2023
Fråga
Mina tomatplantor har stannat i utvecklingen sedan jag planterade om dem från små planteringskrukor till större på 15 liter vardera. Trodde de skulle sätta världens fart!
Svar
De kommer de också att göra när de anpassat sig och rotat ut sig den större krukan. I början vattnar du intill plantans rötter utan att för den skull blötlägga hela den större jordvolymen. En blöt jord i kombination med litet rotsystem torkar upp långsammare, rotmiljön blir kallare och mer syrefattig vilket hämmar rotutvecklingen. Och vill det sig riktig illa och jorden blir vattenmättad kan plantorna/rötterna dö av syrebristen som uppstår i jorden. Men så snart rötter börjar växa och bre ut sig så kommer plantorna att börja växa på sig och då kan du vattna mer.
Lise-Lotte Björkman 2023
Fråga
Jag odlar sparris sedan några år tillbaka. Den trivs bra och i år får vi plocka fritt fram till midsommar. Men i år kryper det en mängd insekter på den. De ser ut som nyckelpigor, men är svarta och har 4 vita prickar på skalet. Kan inte se att de förstör sparrisen. Vad är det för insekter?
Svar
Det finns en sparrisbagge, Crioceris asparagi, som kan passa in på din beskrivning. Den och framförallt dess larver kan skada sparrisen. Jämför med bifogad bilder via länken https://sv.wikipedia.org/wiki/Sparrisbagge
Är det den är det bra om du försöker fånga in dem, de ska vara rätt lätta att få fatt på och sedan oskadliggöra. Håll sedan koll så att de inte hunnit lägga ägg, avlånga olivliknande små som sitter åtskilda på skott och kvistar, och att de sedan dyker upp larver som äter av sparrisskotten och plymerna.
Sparrisbaggen kan ha två generationer per år och ska övervintra som fullvuxna på/vid gamla växtrester och motsvarande men hur "härdig" den är och om klimatförändringar kan gynna den låter jag ännu vara osagt. Detta är första gången jag stött på den!
Lise-Lotte Björkman 2023
Fråga
Hjälp mina blad på ligusterhäcken håller på att bli uppätna! Många blad är nu angripna och även i fjol noterade jag samma skada. Kan det vara insekten på bild som orsakar skadorna? Jag måste i så fall få bort den snabbt annars har jag snart inga blad kvar!
Svar
Det är förmodligen insekten du fångat på bild som förorsakat skadan. Det är en bladstekeln, Macrophya punctumalbum, som ännu inte har något svensk namn, som kan göra dessa skador. Den liksom skrapar av bladen med sin käftar. Men även dess larver, som snart börjar visa sig, äter hål på bladen, ja ibland hela bladet. Så det är en besvärlig skadegörare du fått in, dock ännu inte så vanligt förekommande.
Tyvärr inte så lätt att komma åt de fullvuxna steklarna, möjligen kan du störa dem med vatten. Kallt vatten kan även göra dem stela och då lättare att samla in. Försök ta reda på var på bladen de sätter äggen, för att även kunna ta bort/skölja av dessa samt de gröna larverna medan de är små. Då kan du begränsa larvernas fortsatta ätande. Man kan även testa biologisk bekämpning med nematoder mot larver, preparatet heter NemaLarv, men effekten är inte given. Nematoder är känsliga för uttorkning och larverna måste få dem i sig för att ha effekt.
I slutet av sommaren förpuppas de fullvuxna larverna i jorden och det blir nya steklar nästa år. Så kan du täck jorden under häcken/buskarna med markväv, kan du mekaniskt förhindra dem att söka sig ner i markan och förpuppa sig och på så sätt bryta dess livscykel.
Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022
Bladstekeln Macrophya punctumalbum. Foto Bodil Wikholm
Bladskada av den fullvuxna bladstekeln. Foto Bodil Wikholm
Fråga
Barken på stammen på mitt lilla olvonträd är skadad. Vad kan jag göra för att det ska överleva?
Svar
Så synd på ett så fint litet träd. Är skadan färsk och det finns barkskikt kvar skulle jag försöka att slå svart plast, tex en svart sopsäck, runt skadan för att behålla fukten och hjälpa trädets egna sårläkning på så vis.
Fäst plasten så den sitter lagom hårt. Sedan får vi hoppas på det bästa och att olvonet fortlever. Ja du lär märka om den vissnar eller börja växa. Efter någon månad kan du lossna på plasten. Och sätt även upp skyddande nät så att inga djur kommer åt igen. Detta ser ut som en fejningsskada av rådjur och det finns förmodligen barkkontakt kvar på baksidan av skadan, så även om skadan inte läker har trädet en chans att överleva. Ta bort skotten som kommer från stambasen!
Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022
Foto: Anne Wendel
Fråga
För två år sedan köpte och planterade jag tre stora rhododendron. Två är nu döda och även den tredje är skadad. De är planterade i sur jord och gödslade med rhododendrongödsel. Min fråga är nu om det beror på vintern, jag borde kanske ha täckt dem i våras, eller är det någon sjukdom? Kan jag plantera nya rhododendron på samma plats?
Svar
Det ser ut som en fysiologisk skada och nyplanterade och speciellt stora nyplanterade exemplar är känsligare för vinterskador/tjältorka innan de är ordentligt rotade men även senare i livet kan skada uppstå. Du kan plantera på samma ställe men jordförbättra ytterligare och håll undan konkurrerande gräs runt plantorna nu i början.
Välj härdiga sorter, etableringsvattna vid rotklumpen och även inför vintern, isolera sedan markytan med löv och skugga buskarna mot tidig vårvintersol nästa år, så har du gjort vad du kan. Och klipp bort de torra grenarna på den levande busken, för i den finns det liv.
Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022
Foto: Kristina Zeidlitz
Fråga
En krusbärsbuske hos oss har börjat se sjuk ut, se bilden. Kvisten som pekar rakt upp är i stort sett kal, dock inte mycket på busken som ser så ut. Bladen är mycket mindre än vanligt på de dåliga grenarna och inte lika friskt gröna. Någon gren ser fortfarande helt normalt grön och frodig ut. Några tips om vad det är och vad som kan göras?
Svar
Förmodligen ett angrepp av krusbärskvalster, Bryobia ribis. Du borde kunna se de små, men synliga och rörliga mörka/röda kvalstren med långa framben. Kvalstren lever på bladsaft av olika växter, inte endast krusbär,. Skadorna brukar inte behöva bli så omfattande. Så enklast är att ta bort de värst drabbade delarna för att decimera spridningen något. Kvalstren trivs bäst i sol och värme.
Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022
Foto: Eva Gustavsson
Fråga
Jag har stort vitt treblad, den där blomman sitter tätt mot bladen, inte på ett skaft. Plantan har nu blommat med nio blommor. Den köptes för fem år sedan. Jag skulle vilja dela av något av sidoskotten. När kan man dela plantan?
Svar
Vilket treblad i släktet Trillium du har låter jag vara osagt men generellt brukar man rekommendera att dela dem efter blomning och då vara noggrann att få med en ”tillväxtpunkt” på de delade rhizomerna, så att de har förutsättningar att komma igång igen. Så det är dags att göra det nu.
Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022
Fråga
Jag har krusbärsbuskar som stått länge på samma plats. Förra året var det små gröna larver som åt upp alla bladen, de hade ungefär samma färg som bladen också så först upptäckte jag inte dem. Bären kom ändå om än i mindre antal. I år har en av buskarna redan fått bär och dessa har en vit beläggning på sig som går att skrapa bort. De andra buskarna har inga bär. Hittar inga larver eller insekter på buskarna. Vad kan detta vara?
Svar
I fjol var det förmodligen krusbärsstekelns larver som åt upp bladen, läs mer här: https://for.se/fragor-svar/krusbarsstekel/
Men nu är det mjöldagg som angripit, mottagliga, ofta äldre sorter, kan drabbas. Tyvärr svårt att motverka i detta skede men upprepad behandling med bikarbonat från blomning fram till fruktsättning kan motverka mjöldagg. Ta 2 tsk bikarbonat + 2 tsk såpa/ 1l vatten och behandla inte i sol!
Vid stora återkommande angrepp av mjöldagg på krusbär kan det vara lika bra att ta bort buskarna.
Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022
Foto: EvaMaria Carlson
Fråga
Vi har bekämpat ogräs i vår grusgång med salt. Nu efter senaste regn börjar syrenerna vid sidan om vissna. Vi misstänker att de också blivit drabbade av saltet. Vad gör vi?
Svar
För hög koncentration av natriumklorid och andra saltjoner i marken gör att växterna inte kan ta upp vatten och får som torkskador. Nu har saltet följt med vattenströmmen och även förgiftat jorden som syrenerna växer i. Försök få bort så mycket synligt salt som möjligt från grusgången. I syrenplanteringen vattnar ni sedan rikligt så saltkoncentrationen i jorden späs ut. Tänk på att dit vattnet rinner följer saltet med. Vi får hoppas att syrenerna klarar sig och orkar bryta nytt. Gör de inte det så byter ni ut stora delarna av den befintliga jorden vid eventuell nyplantering kommande år.
Lise-Lotte Björkman 2023
Larv av stjälkfly/potatisstamfly Foto: Lise-Lotte Björkman
Fråga
Mina majsplantor vissnar till synes utan anledning. De ser söndertrasade ut nertill och på andra plantor, som ännu står upp syns små hål nere vid stambasen och jag hittade denna gynnare. Kan den ha med saken att göra?
Svar
Ja det har den och det är stjälkflyets larv, även kallad potatisstamfly, som även kan göra skada på växter som majs och rabarber. Den lever inne i stammen och äter och förgör plantan på så vis. Tyvärr är den svår att bekämpa och rådet blir att ta bort angripna plantor och oskadligöra larverna så snart man upptäcker skadan.
Alla plantor behöver inte vara angripna och den har bara en generation per år. Larven förpuppar sig i jorden, blir sedan en fjäril och det är äggen den lägger som övervintrar, om jag är rätt underrättad.
Lise-Lotte Björkman 2024
Sötkörsbär Foto: Marie Gustafsson Ekström
Fråga
Vi har mycket mullbärsträd, men mitt bland dessa har det växt upp "riktiga" körsbärsträd som bär tidigt. Dessa har växt sig långa och alla bär blir svåra att plocka förutom för fåglarna.
Går det att kapa halva trädet så att det kan förgrenar sig längre ner på stammen? Om det går, vilken tid på året är det bäst att såga av träden? Vi bor utanför Linköping.
Svar
Rotäkta sötkörsbärsträd, Prunus avium, även kallade fågelbär är svåra att hålla låga och välförgrenade. De har en stark vilja att växa rakt upp till en höjd över 15 meter.
Det som händer om ni kapar trädet är att de grenar som finns nedanför kapningen kommer växa. Det kommer inga nya grenar längre ner på stammen. De sovande knopparna har mycket svårt för att vakna och börja växa. I närheten av snittytan (sårytan) kommer det troligtvis skjuta ut något eller några nya skott. Dessa kommer växa rakt upp. Sårytan har svårt att valla över på sötkörsbär, risken är stor att det så småningom kommer gå in sjukdomar i såret och börja döda stammen.
Om ni ska kapa trädet beror på vad ni vill med trädet. Ska trädet leva länge och vara naturligt vackert ska det inte kapas!
Eller vill ni i första hand plocka bären så många år som trädet kommer leva efter kapningen. Då kan ni kapa stammen. Försök då göra det så högt att det finns minst 5 grenvarv kvar på trädet. sätt snittet precis över ett grenvarv. Snittytan ska helst inte vara större än 8 centimeter i diameter. Bästa tidpunkten för kapning av körsbär är i juni-juli månad.
Ett problem som kan uppstå om ni kapar trädet är att de omkringliggande träden skuggar så mycket så att trädet börjar dö istället för att växa med nya skott i toppen.
Besvarad av Henrik Bodin 2026
Rabatt i söder Foto: Theresia Fridh
Fråga
Jag har en rabatt i söderläge invid vår altan som jag anlade när vi flyttade in 2021. Grävde då ur lite grann av lerjorden och jordförbättrade. Har gjort om rabatten i omgångar men det verkar som om något inte står rätt till i ena halvan av rabatten. Växterna växer inte lika bra och kantnepetan växer visserligen högt och trycker på alla omkring på ett sätt som den inte gör på andra ställen.
Förra året satte jag två klematisar den ena har redan växt dubbelt så högt på den "bättre" halvan och har större och grönare blad. Solen kommer runt hörnet och träffar den delen av rabatten först men sen har rabatten sol ungefär lika länge.
Jag funderar om det är något som torkar ut, min svärfar pratade om "stenkista", men vet inte hur jag ska kolla upp det. Eller kan det vara något annat som felar och vad kan jag göra för att komma närmare svaret?
Jag tar tacksamt emot tankar och förslag!
Svar
Det är alltid svårt att få levande växter att bete sig exakt lika även om man tycker förutsättningarna är de samma. Växterna ”läser av/reagerar på" förhållanden som vi inte ”ser”, som t ex kompakterad jord, dränering och ev. stenkista, själva matjordens sammansättning och hur den förbättrats, tillgång till näring och vattenhållande förmåga samt strukturen och rotutrymmet, konkurrens från andra växter, vattentillgång, dräneringen, regnskugga och som du själv är inne på ljus- och värmeförhållanden och så vidare….Allt samspelar i växternas värld.
Och god vattentillgång ger lösare tillväxt och för mycket vatten kan hämma en ny plantas rotetablering så tänker att det inte är direkt torka som orsakat kantnepetans yvigare växtsätt.
Lägg därtill att växter är individer som kanske inte var lika starka från början och inte heller behöver ha exakt samma genetiska förutsättningar även om det ska vara samma sort/art.
Så symmetriskt arrangemang/utveckling/tillväxt av växter i en rabatt är nästintill omöjligt att få till och förvänta sig. Så rådet från mig är att bejaka skillnaderna. Planteringen ser ändå fin ut i mina ögon och den svaga klematisen kommer att växa på sig om du gynnar den och ger den lite tid.
Ett tips är att du gör delen du inte är riktigt nöjd med bredare och kompletterar med samma eller andra växer för att formen på planteringen får ett annat uttryck och som inte förutsätter exakt likformighet hos växterna.
Besvarat av Lise-Lotte Björkman 2026
Fråga
Hur ska jag beskära för att få så stora och goda vindruvor som möjligt?
Svar
På varje ny ranka som växer ut under försommaren sparas en till två druvklasar. Rankan toppas sedan några blad utanför den sista druvklasen. Det kallas för pincering. Plantan skjuter genast nya skott på den del som är kvar. Även dessa toppas efter några blad. Pincering behöver göras flera gånger under sommaren.
Vill du ha stora druvor ska hälften av druvanlagen i varje klase pillas bort när de är stora som knappnålshuvuden. Då finns det plats för kvarvarande druvor att växa sig stora.
Vill du skapa en ny vinstock eller låta vinstocken bli längre så låter du en ranka växa fritt hela säsongen. Blir druvklasarna skuggade av stora blad kan du ta bort dessa några veckor före skörd för att få bättre färg på druvorna.
För bästa resultat till nästa år ska vinrankan beskäras under november–december. Då klipps alla årsrankor in så att 2–5 knoppar per årsskott lämnas kvar. Det kallas för sporrbeskärning. Kvar blir de äldre rankorna, som kallas vinstockar, och korta skott med några knoppar.
Besvarad av Henrik Bodin 2026
Stekelangripen bärbuske Foto: Pia Rolén
Fråga
Vem äter av bärbuskarnas blad? Alla blad är helt uppätna och det blir nästan inga bär. Vad är det som är angriper krusbärsbuskarna och de röda vinbärsbuskarna. Vad kan jag göra åt det?
Detta är ett återkommande problem, vissa år mer eller mindre. Det som angriper
dina bärbuskar är krusbärsstekeln, Nematus ribesii, eller någon vinbärsbladstekel, Nematus ribesicola eller Nematus olfaciens. Angreppen ser likadana ut. Först uppstår små hål i bladen, främst långt in i busken och nära marken. Därefter blir hela blad uppätna. Larverna är glupska och kan kaläta en buske på kort tid.
Steklarna har en livscykel som börjar tidigt på våren med att övervintrade puppor kläcks. De vuxna
steklarna tar sig upp ur marken och parar sig. Kort därefter läggs äggsamlingar med millimeterlånga
blekgröna ägg utmed bladnerverna på blad nära marken, långt in i busken.
Efter ett tag, oftast i maj, kläcks äggen och larverna börja äta hål i bladen. Ta bort dessa blad och kläm ihjäl
de små gröna larverna. När larverna har vuxit till sig och närmar sig 2 centimeter är de gröna med svarta prickar. När de är fullvuxna förpuppar de sig i marken. De kan hinna med flera generationer på ett år.
Förutom att klämma ihjäl de små larverna kan täckning med ogräsduk eller motsvarande fysiska barriär under buskarna minska antalet. Och har man öppen jord så är luckring av jordytan ett bra sätt att minska angreppen. Upptäcker du larverna så kan du spruta med såpvatten. Det har god effekt, men såpvattnet måste träffa direkt på larverna.