Älska inne fast ute

Det regnar. Igen. Och det är ju alldeles underbart att känna hur livet återvänder till trädgården.

Det är blött att gå en runda i trädgården hos mig nu. Det märkte de tappra själarna i Skånska Trädgårdsföreningen när de var här i går kväll. 

Skvättande droppar från buskage, små rännilar från hängande grenar och swosch i ansiktet när man försöker runda rosen.

Så är det.

Det ör då och nu jag är så lycklig över orangeriet. Hur kunde bilen få stå där i 24 år? 

Ofattbart! Och underbart att ha en man som bara säger: jamen då kör vi ut i bilen.

I går  när sista augustisolen stod lite lågt in genom fönstren och lyste upp grönska och väggar. 

Vilsamt vackert rentav lyxigt.

Lycklig att ha det!

Och om ett par månader när november smiter in och vi grips av vintervåndan då går jag in bland invintrarna i orangeriet och bara luktar på blommorna!

Låt bilen åka ut och växterna in. Det blir inte bättre.

Sitt vackert.

Städat undan.

Hörn och vila.

Kumquaten mognar.

Läs på.

Titta ut.