På plats i Mittens Rike

I fredags åkte jag med en grupp från KInaresor på en tiodagars trädgårdsresa till Kina. Första stoppet var Beijing, Peking dit vi kom tiiiidigt i lördags morse och direkt började utforska staden. Det var en ganska kall lördagsmorgon vid parken Himmelens Tempel men solen sken och luften kändes helt ok.

En del av magnoliorna i Beijing har dock fått en kyss av frosten och snön som kom på nyutslagna blomknoppar för ett par veckor sedan. Men nu är det varmare och i den botaniska trädgården var det fullt fart i dag när årets perenner och sommarblommor skulle börja planteras ut.

Magnolia denudata är den som blommar som mest just nu och den man ser oftast här.

I Beijings botaniska trädgård började man i dag med att plantera ut sommarblommor och perenner. Samma som vi har. På lastbilsflaket här väntar riddarsporrar och pelargoner på att få komma på plats.

Vi i gruppen pustade alla ut när vi såg bi surra runt i de utslagna körsbärsträden i den botaniska parken. Några levande bin finns det fortfarande i det här landet och enligt vår guide fanns det till och med bikupor i någon del av parken. Annars är luften stundtals vedervärdig här och antalet bilar går inte att räkna. Det är jämt fullt på de fem ringvägarna runt staden.

Prunus mume, den japanska aprikosen som förebådar våren har slagit ut och kineserna är precis som vi, de älskar när våren kommer och kan sitta länge i solen och bara njuta av blommorna.

Lagom mycket folk i den stora botaniska parken i dag när solen sken. Fruktansvärt mycket mer folk vid Sommarpalatset dit varenda skolklass i Kina tycktes ha utflykt idag….

En höjdpunkt på resan i går var förstås att få gå på Den kinesiska muren. De delar som finns kvar i dag är 600 mil, tre gånger Ystad-Treriksröset och faktiskt lika långt som vi flög från Helsingborg till Beijing. 200 mil har försvunnit under århundradena. Och vid restaurangen nedanför muren grävde män i kostym ner sommarens blivande sommarblommor.

På berget ovanför muren står det Länge leve Mao Tse-Tung ( i stället för Hollywood)

I morgon går tåget från Beijing ner till Luoyang där det just nu är pionfestival. Trädpionen har en mäktig historia och har odlats här i flera tusen år, bland annat för medicinskt bruk men naturligtvis också för sin skönhet.
Höjdpunkten på den här resan tror jag. Ni ska få se, på onsdag kväll!