Odla lök för hela året!

Den vanliga kepalöken, Allium cepa, med gul lök, rödlök och silverlök med flera sortgrupper, är förmodligen den första man tänker på när lök till matlagning nämns. Potatis, morötter och gul lök har länge varit och är stommen i mångas självhushållning. Kepalök behöver god tillgång på näring och vatten under odlingen för att växa till sin fulla storlek. Rotsystemet är förhållandevis grunt. De kan odlas tätt på en begränsad yta och även skördas som primörer innan den huvudsakliga skörden. Då används också blasten.

De matlökar som ska lagras skördas i rätt mognadsstadium, när ungefär hälften av blasten lagt sig och lökarna lossnar förhållandevis lätt från jorden, vanligen redan i juli lite beroende på sort, läge och årets väder. Löken ska inte börja växa igen utan fortsätta in i vilan om den ska lagras. Lökarna skördas vid torr väderlek och torkas på luftig, varm och regnskyddad plats tills blasten torkat och kan putsas bort.

Lökarna förvaras sedan i torr, sval rumstemperatur under vinterhalvåret. Ingen speciell vinterlagringsplats behövs, perfekt! Men välj sorter som lämpar sig för lagring, som den vanligt förekommande ’Stuttgarter Riesen’ – men det finns många fler sorter att odla och utvärdera.

Vanligen odlar man kepalök från små sättlökar. Eventuellt skadade och rötangripna lökar sorteras bort. Problem med att löken går i blom under odlingen förebyggs genom köp av värmebehandlade sättlökar. Annars kan man glädjas åt de vackra blommorna även om man då går då miste om själva matlöken. Efter blom kommer frö och kepalök kan även sås från frö och då gärna förodlas för att hinna växa sig stora under säsongen.

Det finns snabbväxande sorter, så kallade jättelökar, som med fördel kan odlas från frö, till exempel ’Ailsa Craig’. Det är förvånande hur snabbt dessa lökar kan växa sig stora. Men skörden ska inte lagras någon längre tid utan ätas efterhand. Samma sak gäller kepalök som kan sättas på hösten, som sorten ’Sheakspeare’. Lökarna börjar växa så snart förhållandena är de rätta på våren och är sedan de första man konsumerar.

Schalottenlök, Allium cepa Aggregatum-Gruppen, innehåller även de så kallade potatislökarna. Från en satt lök bildas sidolökar, som ofta har bra hållbarhet. Äldre kultursorter av potatislök går att hitta som utsäde, om än i begränsad omfattning, tack vare insatser i Programmet för odlad mångfald vid SLU. Lökarna ger kanske inte så stor skörd, men friskt utsäde av sidolökar kan sparas och sättas från år till år.

Vitlök, Allium sativum, är tacksam att odla och det är lätt att förse sig med årsbehovet.

På hösten sätter man en klyfta som skördas som en fullstor vitlök i mitten av nästa sommar. Man gödslar så snart löken börjar växa tidigt på säsongen. Lök till lagring skördas när ungefär hälften av bladen gulnar och rötterna lättare släpper taget. Löken torkas och förvaras i rumstemperatur under vintern. Sätter du den i kall jordkällare eller i kylskåpet bryts vilan och den börjar växa.

En del sorter av vitlök kan bilda groddknoppar, så kallade bulbiller, i toppen av blomstjälken. För större lökstorlek tas dessa bort i ett tidigt skede, men de kan användas i matlagning och även som utsäde. Vanligen tar det två säsonger innan en fullstor lök kan skördas. Glöms eller lämnas vitlök kvar i odlingen kan bladen skördas som tidigt, smakrikt bladgrönt.

Även purjolök, Allium ampeloprasum Porrum-gruppen, kan man vara självförsörjande på under stor del av året utan att behöva förädla eller frysa ner den. Purjo har lång utvecklingstid, men det finns olika sorter med olika egenskaper. Vanligen börjar man förodlingen i februari–mars, men även direktsådd lyckas i stora delar av landet. Plantor som utsätts för stress som låga temperaturer eller torka i början av säsongen stocklöper, det vill säga går i blom, lättare. Men även en blomstjälk kan användas i matlagningen innan den blir alltför hård.

Purjolök kan stå förhållandevis tätt i näringsberikad jord. De övergödslas även senare under säsongen när de växer som mest. Genom att välja olika sorter med olika utvecklingstid blir skörden utdragen. Men även späd purjo är god. För att skörda purjo ute under vintern väljer man sena sorter. De klarar kyla bra och genom att isolera plantorna och jorden runtom dem kan man gräva upp färsk purjo nästan när som under vintern, lite beroende på var man bor. Man kan även sand- eller jordslå purjo stående i hink som då kan ställas i ett kallföråd eller växthus som man når vintertid. Blir det riktigt kallt täcker man dem lite extra. Ja, du har kanske egna bra sätt att förvara purjo på som inte kräver jordkällare.

Olika sorter av så kallad salladslök, har många tagit till sitt hjärta. Salladslökssorterna tillhör samma art som den fleråriga, härdiga och pålitliga piplöken, A. fistulosum. Salladslök odlas, liknar och används ungefär som purjolök, men är saftigare och kan skördas i olika stadier, från tidig grönska till riktigt sen skörd. Den är köldtålig och kan stå kvar ute och skördas så länge som vintern tillåter och marken är otjälad. Den kan övervintra och ge en tidig vårskörd och även sås under sensommaren just för övervintring.

Brist på lök kan infinna sig om våren när lagren tömts under vintern. Då är det bra att ha fleråriga lökväxter att skörda från och då speciellt i form av bladgrönt. Men även deras större och mindre lökar i jorden och blommorna är ätliga, de senare även omtyckta av pollinerande insekter. De fleråriga lökarterna klarar generellt magrare förhållanden och torka bra men gynnas av mullrik jord och att gödslas årligen.

De vill inte ha alltför mycket konkurrens av andra växter och övervintringen förbättras om marken är väldränerande.

Gräslök, Allium schoenoprasum, är den fleråriga lök som är vanligast i våra trädgårdar. Den vaknar tidigt och växer bra även efter nedklippning om den får vatten och kan skördas även under senare delen av säsongen. Blommorna kan användas i både mat och bakverk. Gräslök sprider sig lätt med frön och plantor kan hittas på de mest oväntade ställen. Även den något grövre kinesiska gräslöken, Allium tuberosum, med smak åt vitlökshållet är flerårig när den etablerat sig ordentligt, men odlas även som ettåring.

Speciellt dess blomknoppar ska vara en delikatess. Båda gräslöksarterna har små lökar i jorden som även de kan användas.

Bredbladig kantlök, Allium senescens, och sibirisk kantlök, Allium nutans, har platta och bredare blad jämfört med gräslök. Arterna liknar varandra i utseende och smak, men den sibiriska är härdig i hela landet. Bladen kommer tidigt och håller sig fräscha under lång tid och bladskörden blir lång och utdragen. Smaken beskrivs som nötig med en mild vitlökston.

   

En lyckad korsning mellan rysslök, Allium angulosum, och sibirisk kantlök, Allium nutans, har resulterat i en steril hybrid med sortnamnet ’Norrland’, som förökas genom delning. Men den blommar fint med ljusrosa blommor på cirka 60 cm höga stänglar. En sort att hålla utkik efter, eftersom den anses ha bra motståndskraft mot lökbladmögel och lökrost. Bladen ska skördas med måtta tills plantan etablerat sig ordentligt.

En fin kombination av lång blomning och ätliga blad finns även hos kantlökssläktingen, Allium ’Millenium’ som blev årets perenn 2021 och platsar i både blomsterrabatt och nyttoodling.

Den redan nämnda piplöken, Allium fistulosum, och dess rikliga bladgrönska vill ingen lökälskare missa. Den påminner om en stor gräslök, men med sina runda uppblåsta blad fyller och förgyller den sallader, grytor och andra maträtter med både smak och mer volym.

Piplökens Rolls Roys är enligt mig altajpiplök, Allium altaicum. En härdig storvuxen lök, med upp till en meter höga blad om den står bra till. Den grönskar riktigt tidigt och står sig bra ända till senhösten, den perfekta plantan vid sommarhuset. Plantorna kan frösås eller delas.

Luftlök, Allium proliferum, är kanske den ultimata fleråriga löken. Det är en härdig hybrid mellan kepalök och piplök som kan ha lite olika utseende och egenskaper. Den gemensamma nämnaren är att det bildas smålökar i toppen av stjälkarna som man kan skörda och som passar bra som syltlök. Dessa ”luftlökar” ger också lätt nya plantor. Även bladen, stjälkarna och lökarna i jorden kan användas. En lökväxt att skörda av från tidig vår till sen höst.

Ramslök, Allium ursinum, växer vild på kalkrika marker främst i landets sydligare delar och är fredad på många ställen. Men den kan odlas som marktäckare i trädgården i stora delar av landet gärna i en fuktighållande mullrik jord. Dess huvudsakliga skördeperiod är på våren innan den går i full blom. Skogslök, Allium scorodoprasum, eller kajp som den kallas på Gotland där den är vildväxande. Ja, den förekommer även på andra ställen i mellersta och södra Sverige. Den förökas med bulbiller och den kan gärna få bilda större bestånd i trädgården. Den är som en tunn purjolök och det behövs flera för riklig skörd. Den kommer i gång tidigt på våren när den vanliga purjolöken ofta är uppäten.

Slutligen ett ogrästips i form av löktrav, Alliaria petiolata. Den ingår inte i löksläktet, men luktar och smakar som pepprig vitlök. Bladen kan med fördel användas i sallader och pesto och andra kalla rätter – och du behöver inte ens odla den, den finns lite överallt.