Solhatt med insekter

Foto: Lise-Lotte Björkman

Aktuella trädgårdsfrågor och svar

Här hittar du svar på aktuella trädgårdsfrågor som ställts till oss. Fler tillkommer kontinuerligt.

Vanliga trädgårdsfrågor hittar du även på FOR:s hemsida. Fritidsodlingens riksorganisation är en paraplyorganisation som Svensk Trädgård är medlem i och samverkar med. Våra och andras trädgårdsrådgivare publicerar frågor och svar där.

Hittar du inte det du söker, kan du fråga våra rådgivare direkt genom mejl. Medlemmar kan även ringa.

Aktuella frågor augusti

Fråga

Jag har odlat små vattenmeloner i växthuset men plantan verkar nu vara på upphällningen. Kan man få frukterna att "eftermogna" t ex i köksfönstret? Tycker det är för tidigt att skörda dem egentligen. Hur vet jag när melonerna är mogna. Förra året tog vi en för tidigt och en för sent - de var bara två!

Svar

Om vattenmelonen är tillräckligt mogen kan den eftermogna efter att du tagit in den i rumsvärme, men är de för omogna så kan de istället ruttna/skrumpna när du tar dem från plantan. Så rådet blir att låta den sitta kvar på plantan så länge det finns liv i den.

Det är inte så lätt att avgöra när meloner är mogna. Men när de har fått sina rätta färger och eventuellt har mjuknat något vid skaftets fäste och doften har förändrats och har mer melonkaraktär kan det vara dags att skörda. Även en liten melon kan vara mogen. Många menar också att när man knackar på skalet så ska ljudet blivit lite mer ihåligt än tidigare, men som sagt inte alltid lätt att avgöra!

Fråga

Jag har hört att pumpa och squashfrö kan bli giftig på grund av okänd cucurbitacinhalt om man odlar plantor  från frön man tagit själv.  Vet ni om det stämmer? Och bör man därför avstå från att ta frön från egna plantor av just pumpa och squash.

Svar

Pumpa och squash tillhör samma släkte och korspollineras lätt och avkomman från eget frö behöver inte bli som de som köptes och speciellt om de förädlats för vissa egenskaper som t ex att inte bilda cucurbitacin. Så innehållet av ämnet kan förändras men är inget som är givet i frukter från egna tagna frön. Och skulle ämnet bildas så smakar frukten bittert och vårt smaksinne reagerar så risken att blir allvarligt förgiftad är liten, men det har hänt!  

 

Fråga

Kan ni svara på vad jag hittat i mitt potatisland? Många kryp känner jag igen men vem är detta? Ser nästan ut som en människa som sover på rygg på en av bilderna. 

Svar

Jag tror att detta är en puppa av någon insekt, vilken vågar jag inte säga på rak arm. Men svar kan kanske ges av jourhavande biolog på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm, se länken Jourhavande biolog

Svaret som gavs i detta fall av biologen var att det förmodligen är en puppa av en knäppare och antagligen någon sädesknäppar i släktet Agriotes.

Knäpparlarver kan vara besvärliga skadegörare på potatis och speciellt i nya potatisodlingar där de tidigare vuxit gräs. Så det finns risk att de ätit av din potatis. Knäppare har ett flerårigt larvstadium medan puppstadiet endast är några veckor. Hade du lagt puppan i jord i en burk med lufthål på ett skyddat ställe hade kanske en fullvuxen knäpparskalbagge krupit fram. 

Puppa av knäppare. Foto Katarina Lothberg

Aktuella frågor juli

Fråga

Tidigt i våras såg vi att det var mycket spinn i äppleträden. På plantskolan fick vi rådet att spruta spinnet. Vi sprutade med en blandning av 0,5 dl matolja + 0,5 dl grönsåpa + 9 delar vatten. Detta tog nästan död på hela träden (som är relativt nyplanterade). Vad gjorde vi för fel?

Svara

På späda blad kan denna koncentration bli för stark och speciellt om man behandlar i solsken och upprepade gånger kan bladen brännas, men trädet kommer inte att dö. En allmän rekommendation är att aldrig använda en starkare koncentration än 5 % i egna blandningar. Kemikalier som inte är godkända som växtskyddsmedel ska användas med försiktighet.  

Mot spinnmal och dess larver som spinner in sig på trädet är det effektivt att på ett litet träd ta bort dessa ansamlingar rent mekaniskt så snart de dyker upp. Och det är förmodligen "spinnet" från spinnmal det är frågan om här. Se länk till tidigare svar om spinnmal här:

Spinnmal

Fråga

Jag är en stolt ägare till ett äkta kvittenträd, Cydonia oblonga, sedan tre år tillbaks. Trädet är drygt tre meter högt och för första gången blir det frukt. Det är mängder av kart och med tanke på att den färdiga frukten blir stor så är jag orolig för att grenarna ska brytas. De hänger redan lite. Jag är lite förvånad över att grenarna är så klena (långa och smala). Ska man gallra och hur i så fall eftersom karten inte sitter så tätt? Ska man beskära kvitten och i så fall hur? Korta in grenar?

Svar

Grattis till ditt kvittenträd! Det verkar bära väl mycket frukt för sin ringa ålder. Äkta kvittenträd med kronform ska uppbyggnadsbeskära i likhet med ett  äppelträd, se länken nedan,  för bra grenuppbyggnad och starkare grenar. Bäst görs detta under vårvintern på ett ungt träd som man vill ska växa men du kan även göra det under JAS, men de nya skott som kommer kan ha svårare att invintra.

Så rådet blir, även om det låter hårt, att du nu avlastar grenarna genom att gallra/ta bort kanske merparten av frukterna, för du vill ju inte att grenarna ska fläkas. Stötta även grenarna om du bedömer att det behövs. För att sedan göra uppbyggnadsbeskärning till nästa vår innan bladknopparna bryter. 

https://svensktradgard.se/tradgardsrad/beskarning/uppbyggnadsbeskarning/ 

Fråga

Finns det något trick för att hålla regnvatten i tunnan fräscht? Jag tycker det blir dåligt väldigt fort och luktar illa. 

Svar

Det viktigaste för att hålla regnvatten fräscht är att förhindra att organiskt material hamnar i tunnan och att tunnan inte släpper genom onödigt ljus, då blir det snabbare tillväxt av alger. Men det går fortfarande att vattna med.  Tvätta tunnan även invändigt vid tillfälle. Någon droppe såpa kan hålla mygglarver stången. Men jag skulle inte börja tillsätta några andra kemikalier

Fråga

Jag har nu i många år försökt komma till rätta med angrepp på mina hallonplantor. Alla angripna skott/grenar tas bortåt! För två år sedan anlade jag ett nytt litet hallonland med 10 plantor. Och förra året var dom helt befriade från dessa svulster på stammen.... men så i år  har angreppen redan satt fart, igen!!!! Vad kan det vara och hur kan jag skydda plantorna? 

Svar

Detta ser ut som angrepp av hallongallmyggan. Den lägger sina ägg på ettåriga skott dit larverna söker sig in och förorsakar dessa knutor och i dessa hittas ljusröda larver. Du är effektiv genom att ta bort dessa skott för att få bort angreppet. Men kolla även till våren, larven övervintrar inne skotten och förpuppas i april och blir då till en flygande mygga så innan dess ska alla angripna skott senast vara borttagna. Sedan kan ju myggan flyga in från andra ställen, kanske har du vildhallon eller andras odlingar i närheten. Dock brukar hallonen klara dessa angrepp rätt bra och ändå växa och producera.

 

Hallonskott skadade av hallongallmygga

Hallonskott skadade av hallongallmygga Foto: Klara Holstad

Fråga

Denna sommar är alla blad på min rams (tror det är storrams) uppätna av ljusgrå larver. Det brukar vara så snyggt med denna ramsgrupp mitt bland frodig vintergröna. Men vem har nu förstört den? 

Svar

Det är ramsbladstekelns larver som kalasar såhär på ramsens blad, sedan förpuppar de sig i jorden. I maj-juni lägger sedan stekeln sina ägg på ramsens blad och då gäller det att vara där och oskadliggöra dessa och  larverna innan de hinner äta allt för mycket! 

Nu, om det finns larver kvar på plantorna, kan du sätta  fiberduk (sådan man använder i grönsakslandet) under plantorna över vintergrönan så har  larverna svårare att söka sig ner i jorden och förpuppa sig.

Ramsbladstekelns larv

Ramsbladstekelns larver. Foto: Ingegerd Sundström

Skada av ramsbladstekel

Rams äten av ramsbladstekelns larver. Foto: Ingegerd Sundström

Fråga

Jag undrar vad det kan vara för angrepp på mitt unga äppelträd? Det sitter/växer vitt ludd på flera ställen där grenar klippts bort. Trädet planterades på hösten för knappt två år sedan.

Svar

Det ser ut som angrepp av blodlus. Löss med röd kroppsvätska finns inne i de vita tussarna. Kläm på dem och se om det kommer något rött!

Eftersom trädet är litet kan du rätt effektivt klämma ihjäl många rent mekaniskt. Man kan även behandla med såpsprit, 0,3 dl till max 0,5 dl såpa + 2 tsk t-röd /1 liter vatten, men lössen är skyddade av vaxtussarna så behandla noggrant och inte i sol.

Har du tvestjärtar i trädgården så gillar dessa blodlusen så bygg bon till tvestjärtarna och häng i träden eller sätt på marken. Läs mer här i ett tidigare svar som getts om Tvestjärtar

Även andra naturliga fiender som parasitsteklar hjälper till i bekämpningen och begränsar skadan.  Men på ett ungt träd är det bra att begränsa lössen så att trädet kan utvecklas så bra som möjligt. Typisk är att blodlusen sätter sig i beskärningssår och kräftsår eller där barken är skadad.

Blodlusansamling på äppelstam

Ansamling av blodlöss vid beskärningssår på ungt äppleträd. Foto: Helena Olofsson

Söndertryckt blodlus

Söndertryckta blodlöss. Foto Helena Olofsson

Aktuella frågor i juni

Fråga

Barken på stammen på mitt lilla olvonträd är skadad. Vad kan jag göra för att det ska överleva?

Svar

Så synd på ett så fint litet träd. Är skadan färsk och det finns barkskikt kvar skulle jag försöka att slå svart plast, tex en svart sopsäck, runt skadan för att behålla fukten och hjälpa trädets egna sårläkning på så vis.

Fäst plasten så den sitter lagom hårt. Sedan får vi hoppas på det bästa och att olvonet fortlever. Ja du lär märka om den vissnar eller börja växa. Efter någon månad kan du lossna på plasten. Och sätt även upp skyddande nät så att inga djur kommer åt igen. Detta ser ut som en fejningsskada av rådjur och det finns förmodligen barkkontakt kvar på baksidan av skadan, så även om skadan inte läker har trädet en chans att överleva.  Ta bort skotten som kommer från stambasen!

Foto: Anne Wendel

Fråga

För två år sedan köpte och planterade jag tre stora rhododendron. Två är nu döda och även den tredje är skadad.  De är planterade i sur jord och gödslade med rhododendrongödsel. Min fråga är nu om det beror på vintern, jag borde kanske ha täckt dem i våras, eller är det någon sjukdom? Kan jag plantera nya rhododendron på samma plats? 

Svar

Det ser ut som en fysiologisk skada och nyplanterade och speciellt stora nyplanterade exemplar är känsligare för vinterskador/tjältorka innan de är ordentligt rotade men även senare i livet kan skada uppstå. Du kan plantera på samma ställe men jordförbättra ytterligare och håll undan konkurrerande gräs runt plantorna nu i början. 

Välj härdiga sorter, etableringsvattna vid rotklumpen och även inför vintern, isolera sedan markytan med löv och skugga buskarna mot tidig vårvintersol nästa år, så har du gjort vad du kan. Och klipp bort de torra grenarna på den levande busken, för i den finns det liv.

Foto: Kristina Zeidlitz

Fråga

En krusbärsbuske hos oss har börjat se sjuk ut, se bilden. Kvisten som pekar rakt upp är i stort sett kal, dock inte mycket på busken som ser så ut. Bladen är mycket mindre än vanligt på de dåliga grenarna och inte lika friskt gröna. Någon gren ser fortfarande helt normalt grön och frodig ut. Några tips om vad det är och vad som kan göras?

Svar

Förmodligen ett angrepp av krusbärskvalster, Bryobia ribis. Du borde kunna se de små, men synliga och rörliga mörka/röda kvalstren med långa framben. Kvalstren lever på bladsaft av olika växter, inte endast krusbär,. Skadorna brukar inte behöva bli så omfattande. Så enklast är att ta bort de värst drabbade delarna för att decimera spridningen något. Kvalstren trivs bäst i sol och värme. 

Foto: Eva Gustavsson

Fråga

Jag har stort vitt treblad, den där blomman sitter tätt mot bladen, inte på ett skaft. Plantan har nu blommat med nio blommor. Den köptes för fem år sedan.  Jag skulle vilja dela av något av sidoskotten. När kan man dela plantan?

Svar

Vilket treblad i släktet Trillium du har låter jag vara osagt men generellt brukar man rekommendera att dela dem efter blomning och då vara noggrann att få med en ”tillväxtpunkt” på de delade rhizomerna, så att de har förutsättningar att komma igång igen. Så det är dags att göra det nu.

Fråga

Jag har krusbärsbuskar som stått länge på samma plats. Förra året var det små gröna larver som åt upp alla bladen, de hade ungefär samma färg som bladen också så först upptäckte jag inte dem. Bären kom ändå om än i mindre antal. I år har en av buskarna redan fått bär och dessa har en vit beläggning på sig som går att skrapa bort. De andra buskarna har inga bär. Hittar inga larver eller insekter på buskarna. Vad kan detta vara? 

Svar

I fjol var det förmodligen krusbärsstekelns larver som åt upp bladen, läs mer här: https://for.se/fragor-svar/krusbarsstekel/ 

Men nu är det mjöldagg som angripit, mottagliga, ofta äldre sorter, kan drabbas. Tyvärr svårt att motverka i detta skede men upprepad behandling med bikarbonat från blomning fram till fruktsättning kan motverka mjöldagg. Ta 2 tsk bikarbonat + 2 tsk såpa/ 1l vatten och behandla inte i sol! 

Vid stora återkommande angrepp av mjöldagg på krusbär kan det vara lika bra att ta bort buskarna. 

Foto: EvaMaria Carlson

 

Fråga

Vi har ett äppelträd som är 25 år gammalt. Sorten är 'Mantet'. Vad är det för ohyra som gör att bladen spinner ihop sig?  Kan jag göra något?

Svar

Det är en spinnmal som hittat dina träd, det finns flera arter även en apelspinnmal men även den mer vanliga häggspinnmalen kan gå på äpple. Vilken exakt detta är låter jag vara osagt.

Spinnmalen övervintrar som ägg/smålarver på trädet  och larverna börjar äta av knoppar och blad så fort de börjar utvecklas och då spinner de även in sig i dessa ”bon” så kallade spånader. Ur larverna som förpuppat sig utvecklas en mal som sätter ägg till nästa år. Prickarna som syns i spånaden här är exkrementer från larverna.

Det man kan göra är att hålla ögonen på träden och så snart man märker detta börjar man plocka bort ”bona”. Ju tidigare de tas bort dess bättre. Även  hård vattenstråle har viss avspolande effekt.

Även biologisk bekämpning med bakterier, Bacillus thuringiensis var. kurstaki (preparat Turex 50 WP, LARVskydd) har effekt om man får medlet att träffar larverna, vilket dock  försvåras av den skyddande spånaden.

Angreppen går i cykler och är värre vissa år för att sedan avta efter några år när malens naturliga fiender ökat. Träden kommer att klara sig!

Fråga

Hjälp mina blad på ligusterhäcken håller på att bli uppätna! Många blad är nu angripna och även i fjol noterade jag samma skada. Kan det vara insekten på bild som orsakar skadorna? Jag måste i så fall få bort den snabbt annars har jag snart inga blad kvar! 

Svar

Det är förmodligen insekten du fångat på bild som förorsakat skadan. Det är en  bladstekeln, Macrophya punctumalbum, som ännu inte har något svensk namn, som kan göra dessa skador. Den liksom skrapar av bladen med sin käftar. Men även dess larver, som snart börjar visa sig, äter hål på bladen, ja ibland hela bladet. Så det är en besvärlig skadegörare du fått in, dock ännu inte så vanligt förekommande. 

Tyvärr inte så lätt att komma åt de fullvuxna steklarna, möjligen kan du störa dem med vatten. Kallt vatten kan även göra dem stela och då lättare att samla in. Försök ta reda på var på bladen de sätter äggen, för att även kunna ta bort/skölja av dessa samt de gröna larverna medan de är små.  Då kan du begränsa larvernas fortsatta ätande. Man kan även testa biologisk bekämpning med nematoder mot larver, preparatet heter  NemaLarv, men effekten är inte given. Nematoder är känsliga för uttorkning och larverna måste få dem i sig för att ha effekt.  

I slutet av sommaren förpuppas de fullvuxna larverna i jorden och det blir nya steklar nästa år. Så kan du täck jorden under häcken/buskarna med markväv, kan du mekaniskt förhindra dem att söka sig ner i markan och förpuppa sig och på så sätt bryta dess livscykel.

Bladstekeln Macrophya punctumalbum. Foto Bodil Wikholm

Bladskada av den fullvuxna bladstekeln. Foto Bodil Wikholm

Aktuella frågor i maj

Fråga

Bekämpa mördarsniglar - vad göra?

Svar

Det är under vår och försommar man bäst kan decimera stammen genom att ta ungsniglarna innan de hunnit bli könsmogna och börjar lägga ägg längre fram. Bekämpa på alla sätt och här är några metoder att kombinera!

  • Plocka, plocka och åter plocka – morgon och kväll – klipp strax bakom snigelns huvud.
  • Hittar man en mördarsnigel vet man att det finns fler i närheten – man får snigelögon.
  • Vittja gömslen – under murknande bräder, vid komposten och på favoritväxter som maskros.
  • Sätt ut ölfällor eller andra beten – döda sniglar, äppelskrutt och bananskal dras de till.
  • Snigelmedel med järnfosfat ger effekt – strö regelbundet – men tar även andra sniglar.
  • Be även grannarna, skatorna och koltrastarna om hjälp – naturliga fiender önskas.
  • För identifiering av alla sniglar i trädgården och i landet – se snigelnyckeln på artfakta.se
  • Fler råd fås via Svensk Trädgårds rådgivning – mejla [email protected]

På bilden två ungsniglar som de kan se ut i maj! Foto Lise-Lotte Björkman

Fråga

Jag planterade två plantor sparris för tre år sedan. Jag har skördat lite och tänker sedan låta den gå i blom. Hur ska jag gödsla och sköta dessa för bästa resultat?

Svar

Sparris är en tålig och långlivad växt som fortlever utan någon större skötsel. Men för att få bra skörd ska man förse plantorna med näring varje år och hålla bort konkurrerande ogräs. Sparrisen trivs bäst i soligt läge i en lucker mullrik jord. Under de första sköter man om dem lite extra med gödsel och vatten flera gånger under säsongen. Första året lägger man på några liter brunnen häst eller kogödsel per planta i april-maj och sedan lite snabbverkande kväverik gödsel i början av juni. Enklast är att använda gräsmattegödsel eller hönsgödsel. Näringsvattning med nässelvatten eller urin kan ersätta de fasta gödselmedlen. Om det är torrt under perioden bör man vattna plantan.

Från år två och framåt brukar det räcka att lägga på några liter liter häst- eller kogödsel per planta i april-maj, men en kvävegiva efter avslutat skörd är inte fel. Som alternativ till stallgödsel kan man använda sig av kompost eller gräsklipp som läggs på under våren-försommaren. När det gäller skördandet så ska man inte skörda de första två åren. Från år tre kan man börja skörda. Man skördar aldrig längre än fram till midsommar. Därefter låter man plantan växa upp för att samla in energi till nästa säsong. Sparris är sedan fina under hela sommaren med sitt skira, höga bladverk och försynta blomning. 

Fråga

Kan jag toppdressa gräsmattan nu?

Svar

Grundregeln är att gräset ska vara i god tillväxt när man toppdressar det. Bäst görs det i maj–juni lite beroende på var du bor. Det kan även göras senare under sommaren. När man toppdressar gräsmattan borstar eller krattar man ut ett tunt lager med sandblandad, finkornig jord eller ren sand (0,2–2 mm) i gräsmattan. Klipp gräset innan så är det lättare att få bra resultat. Bäst är att dressa i omgångar och inte lägga på för mycket åt gången.

Toppdressa kan man göra varje till vart tredje år på gräsmattor man vill måna lite extra om, men är inget man behöver göra i hela trädgården. Det jämnar till ytskiktet som då torkar upp snabbare efter nederbörd. Dressar man regelbundet blir ytan med tiden mer genomsläpplig för vatten och syre och gräsets tillväxt och skottbildning gynnas.

Fråga

Jag har några gamla potatisar som fått ordentliga groddar. Kan de användas som sättpotatis?

Svar

Oftast är potatis som fått långa, bleka groddar och har knölar som är ordentligt skrumpna, försvagade. Sådana ska du slänga. Men är knölarna förhållandevis fasta och friska kan du ta bort de långa groddarna och lägga potatisarna ljust, men svalt, så får de knubbiga, gröna groddar, innan de planteras ut. Själv brukar jag ta sticklingar, om det blivit utvuxna groddar på sorter man absolut behöver bevara eller på dyrt certifierat potatisutsäde, och sticka i jord i krukor för rotning före utplantering. Då får man många plantor av både groddar och knöl. Lite pyssel, men det fungerar och det hinner bli skörd av plantorna.

Lise-Lotte Björkman, Hemträdgården nr 2 2019

Fråga

Varför gulnar squashbladen under förkultiveringen?

Svar

Squash har stort behov av näring. Och börjar det bli brist på näring i jorden förflyttar växten näring från de äldre bladen till de unga med gulnande blad som följd. Börja nu ge näring vid varje bevattning eller plantera om i en kruka med mer jord. Om inget görs avstannar tillväxten och det kan göra att plantan växer sämre under säsongen och ger mindre skörd.   

 

Fråga

Jag har liksom många andra sått vanliga popcorn för fina prydnadsgräsplantor, men frågan är om dessa kan pollinera majsen jag odlar för skörd och förstöra den senare i sommar? Jag har hört att avståndet behöver vara 400 meter.

Svar

Den sockermajs vi odlar för skörd tillhör oftast kategorin super söt sockermajs i Zea mays Saccarata-gruppen. Informationen om sorten finns hos fröfirman. Dessa sorter har en specifik gen som ger den dessa egenskaper, som att den just är extra söt och att inte sockret omvandlas så snabbt till stärkelse när den är mogen. Blir dessa supersöta sorter pollinerade av vanlig sockermajs av standardsort eller annan majs så förändras den supersöta majsens egenskaper och smak till det sämre och skörden kan bli undermålig. Så undvik att supersöta majssorter som odlas för skörd pollineras av annan majs.

Men skillnader i utveckling- och blomningstid och att man kan ta bort eventuella hanblommor på den popcornsmajs, av okänt ursprung, du sått gör att du kan förebygga problemet. Majs är vindpollinerad så att ange något avstånd i meter är vanskligt men ju större avstånd, dess mindre risk för oönskad korspollinering.

Men se till att dina majsplantor, du vill få skörd från, blir pollinerade av den egna sorten så kolvarna blir fullmatade. Hanblommorna sitter i toppen och man kan med fördel hjälpa vinden på traven genom att skaka hanpollen över honblommorna från en planta till en annan för korspollineringen i den bemärkelsen.

Fråga

Vi har ett fint äppleträd av sorten Belle Boskoop, ett äldre kronträd med fem huvudgrenar. Den minsta av grenarna har nu dött. När kan jag såga av den? Skall jag göra det omgående eller bör jag vänta? Om jag skall vänta, när är i så fall lämplig tid att såga av den?

Svar

Är grenen helt död och du endast sågar i död ved kan du göra det direkt, men gör det i torr väderlek. Annars väntar du tills bladen är fullt utvecklade på trädet andra grenar,  men beskär fortfarande vid torr väderlek med en vass såg!  Se till att barken inte fläks på stammen när du sågar av grenen, ta det i etapper Sätt det slutliga snittet utanför den hoppeligen levande grenkragen vid stammen och gör snittet så litet som möjligt!

 

Fråga

Jag har ett par palsternackor som har suttit kvar i jorden över vintern. Nu har det kommit upp kraftig blast. Blir det nya palsternackor av dessa eller går dom bara i frö?

Svar

De blir inga nya palsternackor i jorden utan dessa plantor kommer att blomma och gå i frö, men fröna kan du ta tillvara till sensommaren om du låter plantorna växa vidare.

Vill man skörda  övervintrande  palsternackorna så gör man det så tidigt som möjligt på våren innan det hunnit få så mycket blast, nu kan de redan ha börjat skrumpna. Men blasten är också ätbar som ung även om växtsaften kan ge hudirritation vid beröring.  

Fråga

Jag tänker odla många gurksorter i år och undrar om jag kan ha både så kallade partenokarpa gurksorter tillsammans med vanliga gurkor ute?

Svar

De partenokarpa gurksorterna bildar gurkor utan att behöva pollineras och har bara honblommor. Blir de pollinerade av "vanliga" gurksorter som har hanblommor bildas frön och gurkorna ändrar karaktär och kan bli beska (ja man märker om så har skett). Så försök håll de partenokarpa sorterna (står på fröpåsen om de är det) åtskilda  från de vanliga gurkorna. Eftersom de partenokarpa inte behöver pollineras för att bilda gurkor kan de växa under fiberduk hela säsongen och på så vis hållas separerade från andra gurkor och pollinerare.  

Aktuella frågor i april

Fråga

Går det bra att plantera bönor på samma ställe årligen. Jag har gjort en permanent klätterställning för mina störbönor och den har jag svårt att flytta på.

Svar

Det bästa är att byta växtplats årligen till bönorna. Odlarna man dem på samma plats år efter år kan det lätt anrikas skadegörare som t ex bönstjälkfluga och bönfläcksjuka i jorden. Växelbruk är alltid att föredra även av andra orsaker men sedan får man försöka anpassa det efter de förutsättningarna man har i odlingen.

Kanske kan du odla lägre bönor, som inte behöver detta stöd, på andra ställen vissa år (eller försök få till ett mobilt klätterstöd) och då låta andra växter klä din permanenta klätterställning. Man kan även blanda med andra grönsaker och blommor ur olika växtfamiljer vid klätterstödet för att undvika samma gröda på exakt samma ställe flera år i följd.

Störböna

Störböna Foto: Lise-Lotte Björkman

Fråga

Vi har en stor hibiskus som vi förvarar inomhus på vintern. Under sommaren får den stå i vårt oisolerade uterum. I år ställde vi ut växten tidigt för det var varmt men glömde bort att ta in den en natt när det blev minusgrader. Alla bladen har nu trillat av växten. Överlever den och vad ska vi göra? Klippa ner och kruka?

Svar 

Hibiskus, Hibiscus rosa-sinensis, växer i områden som kan drabbas av minusgrader. Så enstaka dygn med minusgrader klarar växten. Speciellt om den är äldre och har förvedade grenar. Om någon eller några veckor kommer nya blad och plantan växer på som om inget har hänt. Vill man få en mindre planta kan man i samband med att den tappar bladen beskära tillbaka plantan så bryter den fint med nya blad längre in mot stammen. Om växten inte är omplanterad på några år kan ni passa på att byta ut en del av jorden i krukan mot ny krukväxtjord.

Fråga

Jag har en 30 år gammal klockbuske som har blivit väldigt omfångsrik .Tycker ni att jag kan beskära den? Jag har blivit avrådd från flera håll. Den växer i Växjö i zon 4.  

Svar

Jag kan tänka att den klockbusken är fin! Och det allmänna rådet är att lämna den obeskuren. Men måste du begränsa den i storlek så beskär du den efter blomningen. Snitten sätter du vid en förgrening. Busken ska behålla sitt naturliga utseende. Ja helst ska man inte se att den blivit beskuren efter ingreppet!

Fråga

Jag får ofta spinn på mina växter i växthuset. Framförallt på gurkor och meloner. Återkommer varje år. Hur förebygger jag detta? Jag har provat behandla med såpvatten och även med rovspinnkvalster.

Svar

Ja detta är ofta ett återkommande problem. Och det viktigaste förebyggande åtgärderna är att noggrant ta bort alla växtdelar från växthuset på hösten och sedan rengöra  och upprepa rengöringen till våren. Växthusspinnkvalstrets köldtåliga så kallade dvalhonor, som kan övervintra i växthuset, ska bort. De kan finnas på gamla växtdelar eller gömda i skrymslen eller ytligt på jorden.   

Spinnkvalster trivs i torr värme i drag  medan hög luftfuktighet och lägre temperatur motverkar angrepp, men även gurkväxter gillar värmen. Det gäller alltså att höja luftfuktigheten i växthuset i förebyggande syfte.  Duscha plantorna utan att behålla fukten på bladen under natten. Golven kan duschas och man kan även ställa in hinkar med vatten varifrån vatten avdunstar.

Sedan gäller det att ha ögonen med sig och så snart man tror sig ha upptäckt ett angrepp tas bladet bort. Ja man får ögon känsliga för spinn när man en gång drabbats. Själv har jag numera endast några fåtal gurkplantor i växthuset för tidig skörd. Kommer spinnangrepp tar jag bort plantorna i sin helhet. En senare gurkskörd tar jag på friland. 

Vid minsta upptäckt kan rovkvalster sätts in. Men dessa trivs oftast i den fuktigare miljön  inne i plantan medan spinnkvalstren gärna finns högre upp i plantan där det är torrare, så fortsätt med att höja luftfuktigheten.  Med biologisk bekämpning kan man begränsa skadan men den är sällan hundraprocentig. Och har angreppet hunnit bli för omfattande ligger rovkvalstren ytterligare i underläge. 

 

 

Fråga

Förra växtsäsongen lyckades jag inte med brysselkålen - den var mycket sen och fick små huvuden. Jag tänkte låta den stå fram till jul, men rådjuren var framme, trots att de var täckta med skyddsväv. Sorten jag hade var ’Groninger’, frö från Vilnius köpt genom Sneckströms. Jag skulle bli mycket tacksam om tips på tidig, odlingsvärd brysselkålsort. Jag bor utanför Växjö.

Svar

Brysselkål, har förhållandevis lång utvecklingstid och ibland blir det skörd först till våren om plantan klarar vintern. Sorten 'Groninger' ska vara köldtålig så synd att rådjuren hittade den, men en kall vinter tar även de mest tåliga sorter i dina trakter. Men denna sort har inte den längsta utvecklingstiden, ca 105 dagar uppges mot mer vanliga över 120 dagar (uppgifterna varierar) så den var i sig ett bra val som borde ha hunnit ge skörd. Utvecklingstid är den tid man beräknar att fröet eller plantan behöver på friland för att ge skörd under optimala förhållanden, vilket det sällan är hela tiden. Så hur odlingsåret blir inverkar på utvecklingstiden liksom vilka förutsättningar man själv ger plantorna.

Brysselkål behöver jämn tillgång på näring och vatten under hela växtsäsongen och plats att växa på. Sätt plantorna med ca en halvmeters avstånd och täck med fiberduk eller kålnät. Toppas plantorna när de nedersta ”huvudena” är halvannan centimeter kan skörden bli jämnare och något tidigare men samtidigt försämras plantans vinterhärdighet, så toppa inte alla plantorna

En sort som brukar rekommenderas är 'Early Half Tall' så testa gärna den om du får tag på den. Runåbergs brukar kunna ha den men tyvärr inte just i år. Sorten kan finnas i odling hos medlemsföreningen Sesam, en förening som verkar för att bevara ovanliga och äldre kulturväxter och speciellt värdefulla köksväxter. Men även den tidiga sorten 'Long Island' i Weibulls sortiment och ’Brilliant’ F1 hos Lindbloms frö kan testas.  Ja det var några tips för mera brysselkål eller rosenkål som den också kallas!

Fråga

Kan jag beskära min vinranka nu i april? Jag glömde i höstas och har hört att de kan förblöda om man beskär nu.

Svar

Den traditionella rekommendationen är att man ska beskära vinrankor på senhösten-tidig vinter. Med motiveringen att plantorna savar/blöder kraftigt vid vårbeskärning. Och det stämmer att de savar kraftigt på våren. Men vinrankor är tåliga och man har inte kunnat påvisa att de far illa av en normal beskärning på senvintern-tidig vår med savning från snittytorna som följd.

Med normalbeskärning menas att man klipper bort de skott som vuxit ut föregående sommar (rankor). Och man klipper alltid dessa rankor med tapp över två eller tre knoppar. Skulle man behöva ta bort äldre skott/ rankor gör man det på hösten. Då heter det att man beskär vinstocken.

Under sommaren toppar man de skott som växer ut och det kallas för pincering. Normalt pincerar man skotten efter en druvklase och några blad. För att få större vindruvor kan man även gallra druvorna i själva klasen med hjälp av en sax när druvorna är stora som knappnålshuvuden. Ett riktvärde är att ta bort cirka 30% av druvorna.

Aktuella frågor i mars

Fråga

Jag brukar förgro diverse ettåriga växter, både blommor och grönsaker. Min fråga är om man kan sätta alla växter djupare vid omplantering och utplantering i marken än de kommer upp i förodlingskrukorna? Jag gör så med kål och tomater men har ej testat detta med andra arter.

Svar

De flesta plantor, som fått sina första karaktärsblad, kan du sätta något djupare, men se till att jorden är luftig i anslutning till stjälkarna, det finns större risk att de ruttnar om det blir för fuktigt och tätt när stjälkarna är späda och kanske lite förväxta. Man kan även plantera som i en fåra och sedan när stjälkarna blivit starkare kupar man upp jord runt dem vartefter istället för att direkt plantera djupare ute. Ja så kan du även göra vid omplantering i kruka, fylla på jord efter hand. Men se till att plantorna står ljust med lägre nattemperatur så de inte ranglar upp ytterligare efteråt.

Småplantor

De flesta ettåriga plantor kan planteras djupare vid utplantering.

Tomatstjälk vid förodling

Tomatstjälk, som med fördel kan planteras djupare.

Fråga

Jag brukar krossa äggskalet och blanda ner det i jorden till mina grönsaker. Gör det någon nytta egentligen?

Svar

Att återanvända så mycket som möjligt av naturliga produkter är bra ur miljösynpunkt. När det gäller äggskal så innehåller de i princip bara kalciumkarbonat. Kalcium är ett grundämne som växterna har stort behov av. Men kalciumkarbonaten i äggskalet är väldigt svår att bryta ner till kalcium som växterna får någon nytt av. Det krävs lång tid och lågt pH-värde för det.  Du har säkert märkt att äggskalen blir kvar länge i jorden. Så räkna inte med att det blir någon direkt näring från äggskalen som grönsakerna har nytta av. Däremot kan de bidra till jordens struktur.

Blandar man äggskal eller snäckskal i jorden vid nyplantering av träd och buskar minskar risken för sorkangrepp på rötterna. Lägger man krossat äggskal på marken runt grönsakerna kan sniglarna välja en annan väg. Men man ska inte se äggskal som ett bekämpningsmedel mot skadegörare. Utan mer som en naturlig restprodukt vid matlagningen som kan få ingå i trädgårdens kretslopp.  Har man mycket äggskal kan de även ersätta lecakulorna som det dränerande lagret i botten på blomkrukor och det finns säkert fler användningsområden som innovativa odlare ”kläckt”.

Äggskal Foto: Lise-Lotte Björkman

Fråga

Förra året kunde vi inte ut och resa. Då började vi odla grönsaker i pallkragar istället. Det var riktigt kul. Nu sitter vi här med en massa halva fröpåsar. Nybörjare som vi är undrar vi om fröna går att använda i år med eller är det bara att kasta dem?

Svar

Har ni förvarat fröna svalt och torrt så kommer de att gro även i år, undantaget kan vara palsternacka vars fröns grobarhet snabbt går förlorad. De står på fröpåsarna hur länge fröna beräknas behålla en viss grobarhetsprocent. Men frön kan gro även långt efter detta datum, så kasta inte utgångna frön per automatik.

För att testa grobarhet kan man t ex sätta några frön (5-10) på en väl fuktad wettextrasa eller några lager med hushållspapper i en tillsluten plastpåse, som sedan får ligga i rumsvärme.  Följ utvecklingen och efter ca 14 dagar kan man räkna hur många frön som grott av det totala antalet och då ta beslut om det är lönt att så de gamla fröna eller inte. 

Fröpåsen ger viss information men testa även fröna själv Foto: Lise-Lotte Björkman

Fråga

Jag blev så inspirerad när Gunnel Carlson i tv satte luktärter i pappkartong, så det gjorde jag med i februari. Nu i mitten på mars är de mellan 10 - 30 cm höga och jättetunna och spröda. Jag har satt i pinnar för att stödja och knutit försiktigt. Jag duschar över lite vatten då och då. Men vad gör jag nu? Ska dom vara kvar tills dom ska ut eller? Det dröjer länge innan vi har varm vår tror jag.

Svar

Ja det är alltid lätt att starta lite för tidigt med sådderna som resulterar i plantor som ränner i väg inne i värmen med otillräckligt ljus efter att de grott. Du kunde gott ha väntat med sådden till slutet av mars, så du hinner ännu så en omgång till för mer lätthanterliga plantor.

Men dina taniga plantor ställer du nu svalt och ljust för avhärdning några dagar, först inne men sedan kan du ha dem ute på dagen med fiberduk och inne på natten till att börja med, för att sedan låta dem stå ute hela tiden täckta på ett skyddat ställe.

Luktärter är köldtåliga och klarar flera minusgrader. Ja upp till åtta minusgrader tillfälligt står det i Cecilia Wingårds odlingsråd på https://ceciliawingard.se/odlingsrad-luktarter/ Hon rekommenderar, för starka plantor, att man ställer ut dem när plantorna är ca 10 cm och låter dem sedan stå ute skyddade i den plastpåse som man hade som växthus till dem inomhus när de såddes. Men hon bor i Skåne där ihållande vårkyla är ovanlig. När våren är här på riktigt skolar man om dem en och en eller planterar dem där de ska växa resten av säsongen.

Fördrivna ärtplantor

Fördrivna ärtplantor

Fråga

Jag köpte några barrotade aklejor i mitten på mars och har nu planterat dem i krukor med lätt fuktad sandblandad jord. Krukorna står nu i ett ouppvärmt uteförråd och jag har täckt med tidningar för att de inte ska bli alltför uppväckta innan det blir varmare ute. När plantorna kom hade de små bleka taniga stänglar som sticker rakt upp från roten. Ska jag klippa ner dessa eller låta de vara?

Svar

Bra att du har planterat dem, så att inte rötterna torkar och plantan dör innan den kommer ut i trädgården. Har du ingen tjäle och växtplatsen förberedd hade du kunnat plantera dem direkt i trädgården. Det spelar mindre roll om du tar bort eller har kvar aklejans svaga skott som vuxit fram i mörker vid tidigare kyllagring. Jag skulle låta dem vara kvar.

Du behöver inte täcka med tidningar när rötterna är skyddade av jorden här inne i förrådet. Men är det för varmt och mörkt i förrådet och skotten börjar växa och sträcka sig är det bättre att ha plantorna ute på ett skyddat, skuggigt ställe t ex intill en vägg för att hålla tillbaka dem tills du kan plantera ut dem. Täck med fiberduk och vid ihållande minusgrader kan du tillfälligt ta in dem i förrådet så att jordklumpen inte genomfryser.

När våren är här och plantorna är rotade kommer de att skjuta nya kraftigare skott och svaga växtdelar brukar som försvinna eller kan putsas bort. Aklejor är fina i alla de former!

Aklejor i blom.

Aklejor i blom Foto: Lise-Lotte Björkman

Fråga

Jag misstänker att en paprika jag köpt kan vara smittad med det nya viruset som benämns ToBRFV. Vad gör jag och kan jag kompostera den? 

Svar 

Ja viruset ToBRFV, Tomato Brown Rugose Fruit Virus, kan drabba även paprika och det sprid i Europa och världen. Så det gäller att vi är observanta så att vi inte får in det i våra odlingar, kommersiella som fritidsmässiga. Viruset är en så kallad karantänskadegörare och ska anmälas till Jordbruksverket, så rådet blir att i första hand kontakta Jordbruksverket vid stark misstanke för att utesluta att det är frågan om detta virus. Läs mer här och se typiska bilder

https://jordbruksverket.se/vaxter/odling/vaxtskydd/karantanskadegorare

ToBRFV-virus - Livsmedelsverket (ruokavirasto.fi) 

Smakar paprikan bra går den att äta och resterna kan sättas i en välfungerande kompost med pågående nedbrytning eller i brännbart sorteringen för att vara på den säkra sidan. Ta inte frön av varken denna eller andra köpta paprikor, chili-frukter eller tomater. Viruset kan spridas vidare med fröna. Läs mer i FORs databas

https://for.se/fragor-svar/sprida-virus-med-tomatfro/ 

Fråga

Vi ska sätta oxelhäck. Vad bör jag tänka på? Kan man sätta barrotade och när bör man senast ha planterat dem?

Svar

Ni behöver förbereda växtbädden och sedan plantera de barrotade plantorna så snart ni får hem dem från plantskolan. Försäljningsstället ni beställer ifrån ger mer exakt besked när de kan levereras. Barrotade plantorna ska inte ha börjat vegetera innan ni får ner dem i jorden. Det är en fördel att plantera barrotsplantor på senhösten framför våren eftersom värmen gärna slår till innan dessa plantor har rotat sig och kan ta upp vatten ordentligt. De skuggas med fördel med skuggväv eller fiberduk under våren.

Men naturligtvis kan ni även plantera barrotade plantor i krukor så de kan rota sig där, om ni inte hunnit förbereda växtbädden, för senare utplantering. 

Fråga 

Jag tror att den hästgödsel jag använde i fjol innehöll pyralider för mina tomatplantor blev så konstiga. Vågar jag använda den i år, nu har den legat ytterligare ett år.

Svar

Det tar tid för pyralider att brytas ner och nedbrytningen är beroende av vilket ämne det är och vilken halveringstid det har, samt  den biologiska aktiviteten i komposten. Så svårt att ge något direkt svar men ju längre kompostering dess säkrare, men vi pratar flera år. Men du kan alltid testa hästgödselkomposten och andra produkter du misstänker kan vara kontaminerade genom att testa dessa på växter känsliga för pyralider.

Se information nedan om så kallad biotestning, ett utdrag ur nr 1 2022 av vår medlemstidning  Hemträdgården, där en artikel just handlar om problemet med pyralidrester i de organiska produkterna vi använder i våra odlingar och hur vi kan förhålla oss till problematiken. 

Biotesta för att se om den organiska produkten innehåller pyralider!

Genom att förodla känsliga växter med snabb utveckling, som bönor och ärter, med det substrat eller det organiska gödselmedlet man tänker använda, kan man själv detektera eventuella pyralidrester i egna, andras eller köpta produkter. Fröna sås i jord utan ingående pyralider t ex kan sand eller konstgödslad jord eller egen ”ren” jord användas. Förodla åtminstone fyra plantor/krukor, två till test och två som kontroll för säkrare bedömning. Ge dem likvärdiga och bra förhållande i avseende på fukt, ljus och temperatur.

När karaktärsblad utvecklats på plantorna är det dags att inleda biotestningen för hälften av plantorna. Nu tillsätts jorden/substratet/komposten som ska testas till krukan, ungefär en tredjedel av hela krukvolymen kan vara lämpligt att tillföra. För test av flytande gödselmedel inleds gödslingen enligt doseringsanvisningarna. Kontaminera inte kontrollplantorna genom att t ex använda samma vattenkanna där gödselmedlet blandas även till dessa. Det är små mängder pyralid som kan ge utslag. Redan efter en till två veckor kan man skönja om plantorna påverkas negativt, men låt testet pågå längre för säkerhets skull. Symptomen på förgiftning är att bladen börjar bukta sig, tillväxtpunkten skadas och tillväxten hämmas och skotten kan bli förvridna, medan kontrollplantorna ser normala ut.

Aktuella frågor i februari

Fråga

Jag har två smällspireor, som jag skulle vilja flytta. De har stått minst tio år på sin plats i en slänt men har inte blivit särskilt höga, det är nog litet magert där de står. Tror du att jag vågar flytta dem till ett bättre ställe tidigt i vår?

Svar

Visst vågar du det, flytta dem innan bladknopparna bryter, gör det så snart du kan gräva under vårvintern. Försök få med så mycket av rötterna som möjligt. Smällspireor, släktet Physocarpus, är tåliga buskar som vanligen växer snabbt men även åldras rätt snabbt.

Ja ibland kan det vara lika bra att plantera nya buskar istället för att sätta arbeta på att flytta tynande buskar. Å andra sidan kan en flytt vitalisera en växt som bara står och stampar. Klipp ur äldre grenar nere i buskarna i för att gynna nytillväxt. Kom ihåg att etableringsvattna de flyttade buskarna.

Fråga

Jag har många ölandstok i vår kuperade trädgård. När ska jag klippa in dem för att de även ska blomma i år? Det är krypvariant på alla buskar, de är 10-20 år, klippta då och då så är inte alltför stora. Jag tycker mest att de är "spretiga".

Svar

Tok, Dasiphora fruticosa, som ölandstok nu ska heta, är bäst att kontinuerligt underhållsbeskära dvs. några av de äldsta grenarna tas bort i sin helhet årligen eller med några års mellanrum under vårvintern, så ny tillväxt gynnas. Gäller upprättväxande som krypande sorter. Finns det grenar av varierande ålder i busken så blommar även busken bra och under lång tid och blir som vackrast. Och visst kan även yngre, spretiga grenar kortas in, putsas till, såväl under vårvintern som under säsongen.  

Läs mer om beskärning av buskar i vårt faktablad 33  

Men äldre förvuxna buskar som inte underhållits och tappat i vitalitet och blomning kan man även skära ner helt och hållet  och låta dem komma igen, en så kallad föryngringsbeskärning. De hinner blomma redan samma år på de nya skotten men blomningen blir senare. Du gör nedskärningen innan bladknopparna börjar bryta under vårvintern-våren. Tok vegeterar förhållandevis sent. 

Fråga

Jag har letat förgäves efter tips om hur man tar hand om "ormbunksbebisar". Det gäller alltså småplantorna som kommer från vad jag tror är luftrötter. Jag har läst att man inte kan stoppa ner de rötterna i jord så hur gör jag för att få riktiga rötter på dem? Kan jag sätta plantan i vatten som t ex ampellilja? Min ormbunke doftar väldigt gott, lite som viva, när man nuddar blad och rötter, vet ni om det är någon särskild sort som gör det? Jag har inte märkt det på andra ormbunkar

Svar

Visst kan du få rötter på dessa i jord, men ta inte bort den från moderplantan, kapa inte utlöparna, som det du benämner luftrötter kallas, innan plantorna fått egna riktiga rötter i egna krukor. Småplantorna är känsliga för uttorkning innan de kan försörja sig själva med vatten. Ge småplantornas bas god kontakt med jorden utan att att sätta dem för djupt så tillväxtpunkten täcks, så ska du se att det snart bildas riktiga rötter i fuktig jord. Det går att få rötter på dem även i vatten men bäst att sätta dem i jord direkt.

Din ormbunke tillför förmodligen släktet Nephrolepis, och det finns olika arter och sorter som odlas som krukväxter så jag vågar inte säga vilken detta är och vilka som brukar dofta gott. Jag får forska vidare vid tillfälle, men njut av den goda doften och dina nya plantor!