smultron i fil

Foto: Lise-Lotte Björkman

Aktuella trädgårdsfrågor och svar

Här hittar du svar på aktuella trädgårdsfrågor som ställts till oss. Fler tillkommer kontinuerligt.

Vanliga trädgårdsfrågor hittar du även på FOR:s hemsida. Fritidsodlingens riksorganisation är en paraplyorganisation som Svensk Trädgård är medlem i och samverkar med. Våra och andras trädgårdsrådgivare publicerar frågor och svar där.

Hittar du inte det du söker, kan du fråga våra rådgivare direkt genom mejl. Medlemmar kan även ringa.

Aktuella frågor i juni

Skada av slemmig rosenbladstekelns larver på rosblad

Skada av slemmig rosenbladstekelns larver på rosblad Foto: Hallberg

Fråga

Vi har sett dessa bladskador på vår 40-åriga ros ’Flammentanz’ tidigare och nu finns skadorna även på andra rosor i trädgården. Någon har trott att det beror på torka men vi tycker inte riktigt att de stämmer. Finns det någon annan förklaring och går det att göra något åt i så fall? 

Svar

Det är den slemmiga rosenbladstekelns, Endelomyia aethiops, larver som äter på rosenbladens översida och ger dem detta ”torra” utseende. Om man tittar närmare på bilden så kan man även se larver. 

Genom att plocka bort och oskadliggöra larverna, ja ni kan ta bort hela bladet, bryter ni stekelns livscykel. För när larven är fullvuxen söker den sig till marken där den övervintrar i sin kokong.

Den förpuppar sig under våren och den flygande stekeln lägger sina ägg på rosbladens undersida och efter några veckor är larverna i gång och äter på ovansidan. Larverna påträffas vanligen i juni men kan även påträffas både tidigare och senare. Kolla de nedre bladen först!

Man får alltså vara uppmärksam och rent mekaniskt spola och plocka bort ägg och larver men även senare störa kokongerna/pupporna i marken genom att om möjligt mylla runt i jorden så att de kommer upp till ytan och övervintringen/överlevnaden försvåras och att t ex fåglar hittar dem som mat.

Lise-Lotte Björkman 2024

Pärongallkvalster bladets framsida

Angrepp av pärongallkvalster - bladets ovansida. Foto: Janna Johansson

Pärongallkvalster bladets baksida

Angrepp av pärongallkvalster - bladets undersida. Foto: Janna Johansson

Fråga

Varför ser bladen på päronträdet ut såhär? Vi köpte det igår.

Svar

Trädet är angripet av pärongallkvalster, Epitrimerus pyri. Gallkvalstren är små mikroskopiska spindeldjur som övervintrar under knoppfjällen på päronträdet. På våren börjar de suga näring från bladen och efterhand uppkommer dessa knottriga gallbildningar, som även kan ändra i färg. Vid kraftiga angrepp kan bladen falla av.

Smitta sprids genom växtmaterial men även med vind, fåglar och insekter m fl. Vid mindre angrepp plockas blad bort så snart man ser angreppet och sedan kompletterar man med svavelbehandling i knoppsprickning. Kvalstren är känsliga för svavel. Redan etablerade uppvuxna träd klarar av angrepp och kvalstren har naturliga fiender som kan begränsa dem.

Men nyplanterade och unga träd är känsligare. Så eftersom detta träd var angripet vid inköpstillfället skulle jag lämna tillbaks det! 

Lise-Lotte Björkman 2023

 

Fråga

Jag undrar om man kan vattna med vatten från Östersjön, bräckt vatten, i trädgården. Om det går, är det möjligt på alla växter, t ex tomater och  gurka.

Jag bor på Värmdö och regnvattnet håller på att ta slut och inget regn i sikte.

Svar

Du ska vara försiktig att vattna med vatten från Östersjön upprepade gånger även om det är bräckt och inte så salt.

Läs mer i dessa länkar!

https://for.se/fragor-och-svar/brackt-vatten-till-gronsaker/

https://for.se/fragor-och-svar/vattna-med-havsvatten/

Lise-Lotte Björkman 2023

Fråga

Mina tomatplantor har stannat i utvecklingen sedan jag planterade om dem från små planteringskrukor till större på 15 liter vardera. Trodde de skulle sätta världens fart!

Svar

De kommer de också att göra när de anpassat sig och rotat ut sig den större krukan. I början vattnar du intill plantans rötter utan att för den skull blötlägga hela den större jordvolymen. En blöt jord i kombination med litet rotsystem torkar upp långsammare, rotmiljön blir kallare och mer  syrefattig vilket hämmar rotutvecklingen. Och vill det sig riktig illa och jorden blir vattenmättad kan plantorna/rötterna dö av syrebristen som uppstår i jorden. Men så snart rötter börjar växa och bre ut sig så kommer plantorna att  börja växa på sig och då kan du vattna mer. 

Lise-Lotte Björkman 2023

Fråga

Jag odlar  sparris sedan några år tillbaka. Den trivs bra och i år får vi plocka fritt fram till midsommar. Men i år kryper det en mängd insekter på den. De ser ut som nyckelpigor, men är svarta och har 4 vita prickar på skalet. Kan inte se att de förstör sparrisen. Vad är det för insekter?


Svar

Det finns en sparrisbagge, Crioceris asparagi, som kan passa in på din beskrivning. Den och framförallt dess  larver kan skada sparrisen. Jämför med bifogad bilder via länken https://sv.wikipedia.org/wiki/Sparrisbagge

Är det den är det bra om du försöker fånga in dem, de ska vara rätt lätta att få fatt på och sedan oskadliggöra. Håll sedan koll så att de inte hunnit lägga ägg, avlånga olivliknande små som sitter åtskilda på skott och kvistar, och att de sedan dyker upp larver som äter av sparrisskotten och plymerna.

Sparrisbaggen kan ha två generationer per år och ska övervintra som fullvuxna på/vid gamla växtrester och motsvarande men hur "härdig" den är och om klimatförändringar kan gynna den låter jag ännu vara osagt. Detta är första gången jag stött på den!

Lise-Lotte Björkman 2023

Fråga

Hjälp mina blad på ligusterhäcken håller på att bli uppätna! Många blad är nu angripna och även i fjol noterade jag samma skada. Kan det vara insekten på bild som orsakar skadorna? Jag måste i så fall få bort den snabbt annars har jag snart inga blad kvar! 

Svar

Det är förmodligen insekten du fångat på bild som förorsakat skadan. Det är en  bladstekeln, Macrophya punctumalbum, som ännu inte har något svensk namn, som kan göra dessa skador. Den liksom skrapar av bladen med sin käftar. Men även dess larver, som snart börjar visa sig, äter hål på bladen, ja ibland hela bladet. Så det är en besvärlig skadegörare du fått in, dock ännu inte så vanligt förekommande. 

Tyvärr inte så lätt att komma åt de fullvuxna steklarna, möjligen kan du störa dem med vatten. Kallt vatten kan även göra dem stela och då lättare att samla in. Försök ta reda på var på bladen de sätter äggen, för att även kunna ta bort/skölja av dessa samt de gröna larverna medan de är små.  Då kan du begränsa larvernas fortsatta ätande. Man kan även testa biologisk bekämpning med nematoder mot larver, preparatet heter  NemaLarv, men effekten är inte given. Nematoder är känsliga för uttorkning och larverna måste få dem i sig för att ha effekt.  

I slutet av sommaren förpuppas de fullvuxna larverna i jorden och det blir nya steklar nästa år. Så kan du täck jorden under häcken/buskarna med markväv, kan du mekaniskt förhindra dem att söka sig ner i markan och förpuppa sig och på så sätt bryta dess livscykel.

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Bladstekeln Macrophya punctumalbum. Foto Bodil Wikholm

Bladskada av den fullvuxna bladstekeln. Foto Bodil Wikholm

Fråga

Barken på stammen på mitt lilla olvonträd är skadad. Vad kan jag göra för att det ska överleva?

Svar

Så synd på ett så fint litet träd. Är skadan färsk och det finns barkskikt kvar skulle jag försöka att slå svart plast, tex en svart sopsäck, runt skadan för att behålla fukten och hjälpa trädets egna sårläkning på så vis.

Fäst plasten så den sitter lagom hårt. Sedan får vi hoppas på det bästa och att olvonet fortlever. Ja du lär märka om den vissnar eller börja växa. Efter någon månad kan du lossna på plasten. Och sätt även upp skyddande nät så att inga djur kommer åt igen. Detta ser ut som en fejningsskada av rådjur och det finns förmodligen barkkontakt kvar på baksidan av skadan, så även om skadan inte läker har trädet en chans att överleva.  Ta bort skotten som kommer från stambasen!

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Foto: Anne Wendel

Fråga

För två år sedan köpte och planterade jag tre stora rhododendron. Två är nu döda och även den tredje är skadad.  De är planterade i sur jord och gödslade med rhododendrongödsel. Min fråga är nu om det beror på vintern, jag borde kanske ha täckt dem i våras, eller är det någon sjukdom? Kan jag plantera nya rhododendron på samma plats? 

Svar

Det ser ut som en fysiologisk skada och nyplanterade och speciellt stora nyplanterade exemplar är känsligare för vinterskador/tjältorka innan de är ordentligt rotade men även senare i livet kan skada uppstå. Du kan plantera på samma ställe men jordförbättra ytterligare och håll undan konkurrerande gräs runt plantorna nu i början. 

Välj härdiga sorter, etableringsvattna vid rotklumpen och även inför vintern, isolera sedan markytan med löv och skugga buskarna mot tidig vårvintersol nästa år, så har du gjort vad du kan. Och klipp bort de torra grenarna på den levande busken, för i den finns det liv.

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Foto: Kristina Zeidlitz

Fråga

En krusbärsbuske hos oss har börjat se sjuk ut, se bilden. Kvisten som pekar rakt upp är i stort sett kal, dock inte mycket på busken som ser så ut. Bladen är mycket mindre än vanligt på de dåliga grenarna och inte lika friskt gröna. Någon gren ser fortfarande helt normalt grön och frodig ut. Några tips om vad det är och vad som kan göras?

Svar

Förmodligen ett angrepp av krusbärskvalster, Bryobia ribis. Du borde kunna se de små, men synliga och rörliga mörka/röda kvalstren med långa framben. Kvalstren lever på bladsaft av olika växter, inte endast krusbär,. Skadorna brukar inte behöva bli så omfattande. Så enklast är att ta bort de värst drabbade delarna för att decimera spridningen något. Kvalstren trivs bäst i sol och värme. 

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Foto: Eva Gustavsson

Fråga

Jag har stort vitt treblad, den där blomman sitter tätt mot bladen, inte på ett skaft. Plantan har nu blommat med nio blommor. Den köptes för fem år sedan.  Jag skulle vilja dela av något av sidoskotten. När kan man dela plantan?

Svar

Vilket treblad i släktet Trillium du har låter jag vara osagt men generellt brukar man rekommendera att dela dem efter blomning och då vara noggrann att få med en ”tillväxtpunkt” på de delade rhizomerna, så att de har förutsättningar att komma igång igen. Så det är dags att göra det nu.

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Fråga

Jag har krusbärsbuskar som stått länge på samma plats. Förra året var det små gröna larver som åt upp alla bladen, de hade ungefär samma färg som bladen också så först upptäckte jag inte dem. Bären kom ändå om än i mindre antal. I år har en av buskarna redan fått bär och dessa har en vit beläggning på sig som går att skrapa bort. De andra buskarna har inga bär. Hittar inga larver eller insekter på buskarna. Vad kan detta vara? 

Svar

I fjol var det förmodligen krusbärsstekelns larver som åt upp bladen, läs mer här: https://for.se/fragor-svar/krusbarsstekel/ 

Men nu är det mjöldagg som angripit, mottagliga, ofta äldre sorter, kan drabbas. Tyvärr svårt att motverka i detta skede men upprepad behandling med bikarbonat från blomning fram till fruktsättning kan motverka mjöldagg. Ta 2 tsk bikarbonat + 2 tsk såpa/ 1l vatten och behandla inte i sol! 

Vid stora återkommande angrepp av mjöldagg på krusbär kan det vara lika bra att ta bort buskarna.

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Foto: EvaMaria Carlson

 

Fråga

Vi har ett äppelträd som är 25 år gammalt. Sorten är 'Mantet'. Vad är det för ohyra som gör att bladen spinner ihop sig?  Kan jag göra något?

Svar

Det är en spinnmal som hittat dina träd, det finns flera arter även en apelspinnmal men även den mer vanliga häggspinnmalen kan gå på äpple. Vilken exakt detta är låter jag vara osagt.

Spinnmalen övervintrar som ägg/smålarver på trädet  och larverna börjar äta av knoppar och blad så fort de börjar utvecklas och då spinner de även in sig i dessa ”bon” så kallade spånader. Ur larverna som förpuppat sig utvecklas en mal som sätter ägg till nästa år. Prickarna som syns i spånaden här är exkrementer från larverna.

Det man kan göra är att hålla ögonen på träden och så snart man märker detta börjar man plocka bort ”bona”. Ju tidigare de tas bort dess bättre. Även  hård vattenstråle har viss avspolande effekt.

Även biologisk bekämpning med bakterier, Bacillus thuringiensis var. kurstaki (preparat Turex 50 WP, LARVskydd) har effekt om man får medlet att träffar larverna, vilket dock  försvåras av den skyddande spånaden.

Angreppen går i cykler och är värre vissa år för att sedan avta efter några år när malens naturliga fiender ökat. Träden kommer att klara sig!

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Fråga

Vi har bekämpat ogräs i vår grusgång med salt. Nu efter senaste regn börjar syrenerna vid sidan om vissna. Vi misstänker att de också blivit drabbade av saltet. Vad gör vi?

Svar

För hög koncentration av natriumklorid och andra saltjoner i marken gör att växterna inte kan ta upp vatten och får som torkskador. Nu har saltet följt med vattenströmmen och även förgiftat jorden som syrenerna växer i. Försök få bort så mycket synligt salt som möjligt från grusgången. I syrenplanteringen vattnar ni sedan rikligt så saltkoncentrationen i jorden späs ut. Tänk på att dit vattnet rinner följer saltet med.  Vi får hoppas att syrenerna klarar sig och orkar bryta nytt. Gör de inte det så byter ni ut stora delarna av den befintliga jorden vid eventuell nyplantering kommande år. 

Lise-Lotte Björkman 2023

 

Larv av stjälkfly/potatisstamfly

Larv av stjälkfly/potatisstamfly Foto: Lise-Lotte Björkman

Fråga

Mina majsplantor vissnar till synes utan anledning. De ser söndertrasade ut nertill och på andra plantor, som ännu står upp syns små hål nere vid stambasen och jag hittade denna gynnare. Kan den ha med saken att göra?

Svar

Ja det har den och det är stjälkflyets larv, även kallad potatisstamfly, som även kan göra skada på växter som majs och rabarber. Den lever inne i stammen och äter och förgör plantan på så vis. Tyvärr är den svår att bekämpa och rådet blir att ta bort angripna plantor och oskadligöra larverna så snart man upptäcker skadan.

Alla plantor behöver inte vara angripna och den har bara en generation per år. Larven förpuppar sig i jorden, blir sedan en fjäril och det är äggen den lägger som övervintrar, om jag är rätt underrättad.

Lise-Lotte Björkman 2024 

Aktuella frågor i maj

Fråga

Finns det någon näring kvar i kaffesump? Jag ser att många rekommenderar det som gödsel till sina växter, men är det så bra som de säger?

Svar

Det finns näring kvar i kaffesump, men den är inte så välbalanserad, dvs proportionerna mellan näringsämnena följer inte riktigt växternas behov. Kväve finns och är ungefär hälften av vad kogödsel innehåller och ungefär en tredjedel av vad torkat hönsgödsel innehåller. Innehållet av kalium är lågt men kalcium däremot högt i sump från bryggkaffe. Sumpens pH-värdet ligger på ungefär 5,3 och är på surare sidan. Kaffesump kan vara ett näringskomplement men framförallt ett jordförbättringsmedel i din odling. 

Men det kan även finnas rester av tungmetaller i sumpen (mindre i sump från kokkaffe dock), men det kan det även finnas i annan gödsel av både organiskt och mineraliskt ursprung. Källan till mina svar hittar du i en analys och artikel från 2011 som RST gjorde i samarbete med FOR. Kaffesump - en bra källa till växtnäring? HT 2/11

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2024

Fråga

Bekämpa mördarsniglar - vad göra?

Svar

Det är under vår och försommar man bäst kan decimera stammen genom att ta ungsniglarna innan de hunnit bli könsmogna och börjar lägga ägg längre fram. Bekämpa på alla sätt och här är några metoder att kombinera!

  • Plocka, plocka och åter plocka – morgon och kväll – klipp strax bakom snigelns huvud.
  • Hittar man en mördarsnigel vet man att det finns fler i närheten – man får snigelögon.
  • Vittja gömslen – under murknande bräder, vid komposten och på favoritväxter som maskros.
  • Sätt ut ölfällor eller andra beten – döda sniglar, äppelskrutt och bananskal dras de till.
  • Snigelmedel med järnfosfat ger effekt – strö regelbundet – men tar även andra sniglar.
  • Be även grannarna, skatorna och koltrastarna om hjälp – naturliga fiender önskas.
  • För identifiering av alla sniglar i trädgården och i landet – se snigelnyckeln på artfakta.se
  • Fler råd fås via Svensk Trädgårds rådgivning – mejla [email protected]

På bilden två ungsniglar som de kan se ut i maj! Foto Lise-Lotte Björkman

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Ödem på potatisblast

Ödem på potatisblast Foto: Lars Hertin

Fråga

Vad är detta på potatisblasten?

Svar

Man kan bli lite konfunderad av denna bladskada och misstänka lite olika saker och alltid bra att även kolla under bladen för att utesluta t ex angrepp av bladlöss. Men här är det förmodligen en fysiologisk skada, så kallat ödem, som orsakats av att vattentrycket blivit för högt i växtens celler så de sväller upp på detta vis. Potatisplantan har tagit upp mer vatten än vad som avdunstar från bladen. Detta kan hända på en blöt jord under svala förhållanden och oftast ser man det vid förodling inne. Det är alltså inget som smittar och plantan lider inte heller någon större skada av det. Dessa blad får vara kvar och fortsätta assimilera och nyare blad kommer se mer normala ut.  

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2023

Fråga

Jag planterade två plantor sparris för tre år sedan. Jag har skördat lite och tänker sedan låta den gå i blom. Hur ska jag gödsla och sköta dessa för bästa resultat?

Svar

Sparris är en tålig och långlivad växt som fortlever utan någon större skötsel. Men för att få bra skörd ska man förse plantorna med näring varje år och hålla bort konkurrerande ogräs. Sparrisen trivs bäst i soligt läge i en lucker mullrik jord. Under de första sköter man om dem lite extra med gödsel och vatten flera gånger under säsongen. Första året lägger man på några liter brunnen häst eller kogödsel per planta i april-maj och sedan lite snabbverkande kväverik gödsel i början av juni. Enklast är att använda gräsmattegödsel eller hönsgödsel. Näringsvattning med nässelvatten eller urin kan ersätta de fasta gödselmedlen. Om det är torrt under perioden bör man vattna plantan.

Från år två och framåt brukar det räcka att lägga på några liter liter häst- eller kogödsel per planta i april-maj, men en kvävegiva efter avslutat skörd är inte fel. Som alternativ till stallgödsel kan man använda sig av kompost eller gräsklipp som läggs på under våren-försommaren. När det gäller skördandet så ska man inte skörda de första två åren. Från år tre kan man börja skörda. Man skördar aldrig längre än fram till midsommar. Därefter låter man plantan växa upp för att samla in energi till nästa säsong. Sparris är sedan fina under hela sommaren med sitt skira, höga bladverk och försynta blomning. 

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Fråga

Jag satte björnbäret 'Loch Tay' vid en södervägg för ett par år sedan. Den växer kraftigt och har inte givit just någon skörd. På våren torkar  skotten på rankorna och jag får klippa ner dem till marken. Har skotten torkat av vårsolen eller har de helt enkelt frusit för att den inte tål klimatet?  Vi bor i växtzon 3.

Svar
Vissa växter vaknar för tidigt för deras eget bästa och 'Loch Tay' verkar vara en av dem. Även om de klarat vintern bra så blir de då känsliga för vårfrost och fryser tillbaks om det blir kallt efter de vaknat.  Och skotten och rankorna liksom torkar in. De är inte riktigt anpassade till klimatet även om de i sig ska vara härdiga. För växten överlever och de kommer nytt nerifrån men årets skörd drabbas eftersom de är på de tvååriga skotten björnbären sedan ska komma.

Har du möjlighet att flytta plantan till ett läge  dit den tidiga vårvintersolen inte når är det ett alternativ att testa. Du kan även täcka växten med skuggväv som t ex säckväv för att i möjligaste mån fördröja uppvaknandet och låta täckningen vara kvar tills risken för svår vårfrost är över. Överdriven gödsling och vattning och speciellt sent under säsongen kan även fördröja växtens förberedelser inför  vintern. Ja det var några tips att ta till sig.

Jag håller tummarna för att nästa vår är jämnare i temperatur och att du lyckas få björnbär, för 'Loch Tay' brukar  kunna ge rikligt med goda bär i din odlingszon! 

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2024

 

Fråga

Jag har ett växthus som jag tagit över efter förra ägarna. Det visar sig att det är invaderat av myror. Eftersom jag inte vill bekämpa myrorna med kemikalier (vill odla ekologiskt och naturligt) har jag provat både med kanel som jag spridit ut, kokhett vatten (vilket inte kändes bra) och sprayat med essentiella oljor. Nu när det är dag för odling igen ser jag myrorna är tillbaks. Hur gör jag för att bli av med dem?

Svar

Myror är en insekt som gör stor nytta och ibland ställer till med stort obehag. De vanligaste myrarterna i växthus är svartmyra, Lasius niger och rödmyra, Myrmica rubra. Dessa myror tycker om att bygga bo i luckra jordar på platser där det inte blir så djup tjäle. Svartmyran föredrar fuktiga jordar medan rödmyran vill bo i en torrare jord. Växthus med plattor är en perfektbomiljö för dem.

Jag ser att du provat flera av de husmodersknep som sprids, finns fler. Ibland lyckas man med dessa och ibland inte. Fler knep att testa är att försöka dränka dem genom att låta vattenslangen ligga och rinna där de har sitt bo. Ett annat knep är att hälla ut saft av Fun light-typ, som innehåller Aspartam, över området. Aspartam har visat sig döda myror.

Att plocka växten renfana, Tanacetum vulgare och lägga ut i växthuset, sägs få myrorna att flytta därifrån. Åtgärder som gör platsen mindre intressant för myrorna är att gräva bort boet och flytta ut det från växthuset. Byta ut sanden under eventuella plattor mot bergkross (4-8 mm).

Städa noga hela tiden så det inte ligger något lockande i växthuset som exempelvis ruttnade tomater, kaksmulor eller saft. Undvik att blanda ner torvrik planteringsjord i bäddarna. Använd istället välkomposterad,  brunnen kompostjord eller stallgödsel.

Odlas det i krukor, sätt nylonstrumpor kring krukorna, så inte myrorna kan krypa in i hålen i botten på krukorna och börja bygga bo. Hjälper inte något av detta så återstår det myrodosor med godkända medel. Medlet tar myrorna hem till stacken och risken för att de sprids i växthuset är minimal.

Besvarad av Henrik Bodin 2024

Vinbärsbladlus

Vinbärsbladlus Foto: Marianne Adolfsson

Fråga

Jag har en rödvinbärsbuske som är full med detta ”angrepp”. Jag har plockat bort de angripna bladen. Vad är det?
Kan det smitta andra i närheten, svart vinbär, annan rödvinbärsbuske, hallonsnår? Vad kan jag göra för att hjälpa busken?

Svar

Busken har angrepp av bladlöss, förmodligen vinbärsbladlusen,  och tittar du under bladen där de röda angreppen finns kan du se lössen. De suger bladsaft och bladen får då dessa röda bucklor. Men det är ingen större fara för busken,, den kommer klara sig.

Man gör precis som du gjort, plockar bort de värst angripna bladen, för att hålla ner angreppet och speciellt såhär i början av säsongen. Du kan även skölja av undersidorna av bladen med vatten för att störa lössen.  Senare  avtar angreppet, när de naturliga fienderna blir fler och parasiterar på och äter av lössen.  Även svarta vinbär och andra vinbärsbuskar kan bli angripna, men då är bucklorna i stället mer gulgröna. Om buskarna har god tillgång på vatten, är de inte lika attraktiva för löss.

Hallon kan få sina egna löss, det finns många olika arter och mer eller mindre alla växter kan drabbas av just bladlöss men det behöver inte vara samma!

 Lise-Lotte Björkman 2023

 

Bladskada av nätstinkfly på rododendron, bladöversida
Skada av nätstinkfly på rododendron, bladundersida

Blad från skadad rododendron. Foto Anna Hahne

Fråga

Min stora rododendron har drabbats av något. Jag undrar om det kan vara nätstinkfly? Finns det något att göra för att bli av med det? Och är det skadligt för busken? Rododendronbusken som står bredvid har inte drabbats utan är fin. 

Svar

Det verkar vara en trolig bedömning du gjort att det är något nätstinkfly som har orsakat skadan när de sugit växtsaft från bladen. Skadan brukar märkas när bladöversidorna blir gulprickiga och undersidorna mer brunprickiga och man brukar se spår av insekternas avföring. Stora angrepp förfular de vintergröna buskarna men de överlever.

Nätstinkflyens ägg kläcks på våren och sedan följer nymfstadier innan insekten är färdig och kan flyga. De kan troligen ha flera generationer samma år. Genom att tidigt hålla koll på framförallt blad nere i busken, där äggen läggs, kan man försöka begränsa insektens mer orörliga stadier om våren med vatten och såpa. Ha koll på bladundersidorna. Buskar som står torrt och mera soligt brukar bli hårdare ansatta. Nätsinkflyn verkar föredra vissa buskar framför andra men var observant även på den andra busken.

Om busken är mer ful än vacker kan du beskära ner den och låta den bryta nytt och sedan vara mer uppmärksam på nätstinkflyen och mota dem i grinden, när ny tillväxt och blad kommer. Jordförbättra, gödsla och vattna busken om det är torrt. 

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2023

 

 

Skadad rododendronknopp

Skadad rododendronknopp Foto: Helene Wåhlander

Fråga

Vi har många rhododendron i vår trädgård, som ligger kustnära i Kungälvs kommun. Nu har en av dem fått märkliga knoppar. Förra året var det två stycken sådana knoppar, nu är det många. Det är en ganska liten buske och vi har haft den 4 år. Vad kan det vara som orsakat detta?

Svar

Med hjälp av kollega och expertis från Svenska Rhododendronsällskapet blir bedömningen att det framförallt handlar om frostskador. Sorter som t ex Cunninghamns White, men även andra sorter,  får ofta blomknoppar där det även blir lite blad. Dessa bildas sent och hinner inte mogna av och får då lätt frostskador. De två senaste vintrarna har varit besvärliga.

Lise-Lotte Björkman 2023 

 

Sköldlöss på persikagren

Sköldlöss på persikagren Foto: Mariana Johansson

Fråga

Jag har fått något på mitt persikoträd som står i vårt växthus. Det sitter som små kaggar på stam och grenar. Det blir även lite som sockerlösning på bladen. Vad kan det vara? Men vi får fina frukter varje år!

Svar

Detta är sköldlöss och drabbar lätt persika. Jag vågar inte på rak arm säga vilken art. Unga sköldlöss är till en början rörliga på växten men honorna suger fast sig och skölden skyddar äggen hon lägger i tusental. Det första tecknet man ska vara uppmärksam på är just sockerlösning, så kallad honungsdagg, som lössen utsöndra och kan ses på bladen. 

Sköldlössen är  tyvärr svårbekämpade och man får vara enträgen och upprepa behandlingarna med jämna mellanrum. Ja är angreppet riktigt stort kanske det inte är värt kampen, men persikan verkar ha klarat sig bra ändå. 

Börja med  beskära bort de värst angripna partierna och sedan rent mekaniskt ta bort sköldarna med en trasa, kniv eller lite borste. Både före och efter detta kan du pensla/stryka på med ren olja t ex solrosolja för kvävning av lössen och för att sköldarna lättare ska lossna. Sätt ngt under så att inte oljan droppar på annat. 

Även en blandning med t-röd kan testas och sedan behandlas och alterneras med, se ett kompletterande svar här: Bekämpa sköldlöss

Håll kontinuerlig koll! 

Lise-Lotte Björkman 2023

Fråga

Kan jag toppdressa gräsmattan nu?

Svar

Grundregeln är att gräset ska vara i god tillväxt när man toppdressar det. Bäst görs det i maj–juni lite beroende på var du bor. Det kan även göras senare under sommaren. När man toppdressar gräsmattan borstar eller krattar man ut ett tunt lager med sandblandad, finkornig jord eller ren sand (0,2–2 mm) i gräsmattan. Klipp gräset innan så är det lättare att få bra resultat. Bäst är att dressa i omgångar och inte lägga på för mycket åt gången.

Toppdressa kan man göra varje till vart tredje år på gräsmattor man vill måna lite extra om, men är inget man behöver göra i hela trädgården. Det jämnar till ytskiktet som då torkar upp snabbare efter nederbörd. Dressar man regelbundet blir ytan med tiden mer genomsläpplig för vatten och syre och gräsets tillväxt och skottbildning gynnas.

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Fråga

Jag har några gamla potatisar som fått ordentliga groddar. Kan de användas som sättpotatis?

Svar

Oftast är potatis som fått långa, bleka groddar och har knölar som är ordentligt skrumpna, försvagade. Sådana ska du slänga. Men är knölarna förhållandevis fasta och friska kan du ta bort de långa groddarna och lägga potatisarna ljust, men svalt, så får de knubbiga, gröna groddar, innan de planteras ut. Själv brukar jag ta sticklingar, om det blivit utvuxna groddar på sorter man absolut behöver bevara eller på dyrt certifierat potatisutsäde, och sticka i jord i krukor för rotning före utplantering. Då får man många plantor av både groddar och knöl. Lite pyssel, men det fungerar och det hinner bli skörd av plantorna.

Lise-Lotte Björkman, Hemträdgården nr 2 2019

Fråga

Varför gulnar squashbladen under förkultiveringen?

Svar

Squash har stort behov av näring. Och börjar det bli brist på näring i jorden förflyttar växten näring från de äldre bladen till de unga med gulnande blad som följd. Börja nu ge näring vid varje bevattning eller plantera om i en kruka med mer jord. Om inget görs avstannar tillväxten och det kan göra att plantan växer sämre under säsongen och ger mindre skörd.   

Besvarad av Henrik Bodin 2022

Fråga

Jag har liksom många andra sått vanliga popcorn för fina prydnadsgräsplantor, men frågan är om dessa kan pollinera majsen jag odlar för skörd och förstöra den senare i sommar? Jag har hört att avståndet behöver vara 400 meter.

Svar

Den sockermajs vi odlar för skörd tillhör oftast kategorin super söt sockermajs i Zea mays Saccarata-gruppen. Informationen om sorten finns hos fröfirman. Dessa sorter har en specifik gen som ger den dessa egenskaper, som att den just är extra söt och att inte sockret omvandlas så snabbt till stärkelse när den är mogen. Blir dessa supersöta sorter pollinerade av vanlig sockermajs av standardsort eller annan majs så förändras den supersöta majsens egenskaper och smak till det sämre och skörden kan bli undermålig. Så undvik att supersöta majssorter som odlas för skörd pollineras av annan majs.

Men skillnader i utveckling- och blomningstid och att man kan ta bort eventuella hanblommor på den popcornsmajs, av okänt ursprung, du sått gör att du kan förebygga problemet. Majs är vindpollinerad så att ange något avstånd i meter är vanskligt men ju större avstånd, dess mindre risk för oönskad korspollinering.

Men se till att dina majsplantor, du vill få skörd från, blir pollinerade av den egna sorten så kolvarna blir fullmatade. Hanblommorna sitter i toppen och man kan med fördel hjälpa vinden på traven genom att skaka hanpollen över honblommorna från en planta till en annan för korspollineringen i den bemärkelsen.

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Fråga

Vi har ett fint äppleträd av sorten Belle Boskoop, ett äldre kronträd med fem huvudgrenar. Den minsta av grenarna har nu dött. När kan jag såga av den? Skall jag göra det omgående eller bör jag vänta? Om jag skall vänta, när är i så fall lämplig tid att såga av den?

Svar

Är grenen helt död och du endast sågar i död ved kan du göra det direkt, men gör det i torr väderlek. Annars väntar du tills bladen är fullt utvecklade på trädet andra grenar,  men beskär fortfarande vid torr väderlek med en vass såg!  Se till att barken inte fläks på stammen när du sågar av grenen, ta det i etapper Sätt det slutliga snittet utanför den hoppeligen levande grenkragen vid stammen och gör snittet så litet som möjligt!

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Fråga

Jag har ett par palsternackor som har suttit kvar i jorden över vintern. Nu har det kommit upp kraftig blast. Blir det nya palsternackor av dessa eller går dom bara i frö?

Svar

De blir inga nya palsternackor i jorden utan dessa plantor kommer att blomma och gå i frö, men fröna kan du ta tillvara till sensommaren om du låter plantorna växa vidare.

Vill man skörda  övervintrande  palsternackorna så gör man det så tidigt som möjligt på våren innan det hunnit få så mycket blast, nu kan de redan ha börjat skrumpna. Men blasten är också ätbar som ung även om växtsaften kan ge hudirritation vid beröring.  

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Fråga

Jag tänker odla många gurksorter i år och undrar om jag kan ha både så kallade partenokarpa gurksorter tillsammans med vanliga gurkor ute?

Svar

De partenokarpa gurksorterna bildar gurkor utan att behöva pollineras och har bara honblommor. Blir de pollinerade av "vanliga" gurksorter som har hanblommor bildas frön och gurkorna ändrar karaktär och kan bli beska (ja man märker om så har skett). Så försök håll de partenokarpa sorterna (står på fröpåsen om de är det) åtskilda  från de vanliga gurkorna. Eftersom de partenokarpa inte behöver pollineras för att bilda gurkor kan de växa under fiberduk hela säsongen och på så vis hållas separerade från andra gurkor och pollinerare.  

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Fråga

Jag söker svar på en fråga angående ytbehandlingen med roslagsmahogny och dess eventuella påverkan på odlade grönsaker. Jag har för avsikt att behandla pallkragar med roslagsmahogny, som består av lika delar balsamterpentin, trätjära och kallpressad linolja.

Planen är att endast behandla utsidan, men funderar även på att måla insidan för att förlänga livslängden på kragarna. Min osäkerhet gäller om ytbehandlingen på något sätt kan påverka grönsakerna som växer i kragen, antingen genom att hämma tillväxten eller ge någon otrevlig bismak. I värsta fall kanske de lämnar efter sig något giftigt som varken är bra för mig eller växterna.

Svar

Enligt säkerhetsdatabladet för färdigblandad roslagsmahogny kan råvaror som används för att framställa roslagsmahogny ge hudirritation och andningsbesvär. Produkten är också giftiga för vattenlevande organismer. Det är svårt att veta om och hur mycket av skadliga ämnena i som kan sprids från den behandlade pallkragen till jorden och eventuellt tas upp av växterna.

Men för att vara på den säkrare sidan undviker du att måla i alla fall insidan, men det finns andra alternativ. Istället kan du flamma trät, så det blir svårare för förmultningsorganismerna att bryta ner det, eller varför inte behandla med rå kallpressade linoljan i sin rena form. Ett annat alternativ som förlänger hållbarheten på pallkragen är att lyfta upp dem och lägga dem under tak fram till våren när det är dags att börja odla igen.

Om att välja miljövänligare material till trädgården handlar vårt senaste faktablad nr 46 om. Kommer under våren.

Besvarat av Henrik Bodin och Lise-Lotte Björkman 2023

Fråga

Vad har hänt med sparrisen? Den ser ut som om den ångrat att den kommit upp ur jorden och vill ner igen. Alla tre stjälkarna som är på gång är lite böjda. 

Svar

Förmodligen någon form av skada i tidigt utvecklingsstadium av skottet. Det kan vara allt från en mekanisk skada till en fysikalisk. När tillväxten tar fart brukar nya skott som kommer bli rakare. Men även någon skadegörare kan ha varit i farten. Sniglar t ex  tycker om de spröda skotten. 

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2024

Böjda nya skott på sparris

Böjda nya skott på sparris Foto: Inger Ekrem

Aktuella frågor i april

Fråga

Jag får ofta spinn på mina växter i växthuset. Framförallt på gurkor och meloner. Återkommer varje år. Hur förebygger jag detta? Jag har provat behandla med såpvatten och även med rovspinnkvalster.

Svar

Ja detta är ofta ett återkommande problem. Och det viktigaste förebyggande åtgärderna är att noggrant ta bort alla växtdelar från växthuset på hösten och sedan rengöra och upprepa rengöringen till våren. Växthusspinnkvalstrets köldtåliga så kallade dvalhonor, som kan övervintra i växthuset, ska bort. De kan finnas på gamla växtdelar eller gömda i skrymslen eller ytligt på jorden.

Spinnkvalster trivs i torr värme i drag medan hög luftfuktighet och lägre temperatur motverkar angrepp, men även gurkväxter gillar värmen. Det gäller alltså att höja luftfuktigheten i växthuset i förebyggande syfte. Duscha plantorna utan att behålla fukten på bladen under natten. Golven kan duschas och man kan även ställa in hinkar med vatten varifrån vatten avdunstar.

Sedan gäller det att ha ögonen med sig och så snart man tror sig ha upptäckt ett angrepp tas bladet bort. Ja man får ögon känsliga för spinn när man en gång drabbats. Själv har jag numera endast några fåtal gurkplantor i växthuset för tidig skörd. Kommer spinnangrepp tar jag bort plantorna i sin helhet. En senare gurkskörd blir det på friland.

Vid minsta upptäckt kan rovkvalster sätts in. Men dessa trivs oftast i den fuktigare miljön inne i plantan medan spinnkvalstren gärna finns högre upp i plantan där det är torrare, så fortsätt med att höja luftfuktigheten, så rovkvalstern trivs. Med biologisk bekämpning kan man begränsa skadan men den är sällan hundraprocentig i hobbyodling med varierande klimatförhållanden. Och har angreppet hunnit bli omfattande ligger rovkvalstren ytterligare i underläge.

Det finns olika arter av rovkvalster att köpa/beställa för oss fritidsodlare dels Neoseiulus californicus ofta kallad endast californicus som kan sättas ut tidigare vid lägre temperatur, från ca 8 grader och även i förbyggande syfte där man vet att de brukar bli spinnangrepp. Californicus kan livnära sig även på annat, som pollen och andra kvalster, i väntan på att växthusspinnkvalstret dyker upp. Men det mest effektiva spinnrovkvalstret är Phytoseiulus persimilis men som då behöver jämnare, högre temperatur, minst 15 grader men gärna 18 - 27 grader, och hög luftfuktighet för att göra ett bra jobb.

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2024

 

BFråga

Jag har hört att man själv kan testa om de organiska gödselmedel och naturgödslade jordar man tänker använda i odlingen kan innehålla så kallade pyralider. Men hur går man tillväga? 

Svar

Genom att förodla känsliga växter med snabb utveckling, som bönor och ärter, med det substrat/jord eller det organiska gödselmedlet man tänker använda, kan man själv detektera eventuella pyralidrester i egna, andras eller köpta produkter. Fröna sås i jord utan ingående pyralider t ex kan sand eller konstgödslad jord eller egen ”ren” jord användas. Förodla åtminstone fyra plantor/krukor, två till test och två som kontroll för säkrare bedömning. Ge dem likvärdiga och bra förhållande i avseende på fukt, ljus och temperatur.

När karaktärsblad utvecklats på plantorna är det dags att inleda biotestningen för hälften av plantorna. Nu tillsätts jorden/substratet/komposten som ska testas till krukan, ungefär en tredjedel av hela krukvolymen kan vara lämpligt att tillföra.

För test av flytande gödselmedel inleds gödslingen enligt doseringsanvisningarna. Kontaminera inte kontrollplantorna genom att t ex använda samma vattenkanna där gödselmedlet blandas även till dessa. Det är små mängder pyralid som kan ge utslag. Redan efter en till två veckor kan man skönja om plantorna påverkas negativt, men låt testet pågå längre för säkerhets skull. Symptomen på förgiftning är att bladen börjar bukta sig, tillväxtpunkten skadas och tillväxten hämmas och skotten kan bli förvridna, medan kontrollplantorna ser normala ut.

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 

Bönplanta utsatt för pyralider

Bönplanta påverkad av pyralider. Foto: Ulf Nilsson

Normal bönplanta

Opåverkad bönplanta. Foto: Ulf Nilsson

Fråga

Jag odlade dahlior för första gången förra året. När jag tagit fram dem i vår verkar flera ha fått knippebakterios. Jag läste att det även kan drabba äpplen och päron. Är det knippebakterios som är trädkräfta? Eller är det olika saker? Bör jag slänga alla dahlior? Jag har lagrat dem tillsammans över vintern.

Svar

Enligt bilden ser det ut som denna dahliaknöl är drabbad av knippebakterios, som då förorsakas av en bakterie som heter, Rhodococus fascians. Den smittar lätt och kan angripa olika växter i trädgården mest örtartade men även vedartade som t ex forsythia. Det är en annan bakterie, Agrobacterium tumefaciens, som orsakar rotkräfta och som också kan angripa olika trädgårdsväxter som t ex rosor, äpple och päron med liknande symptom. Inte heller den vill man få in i trädgården. Fruktträdskräfta orsakas av en svamp, Nectria galligena, så det är en helt annan sjukdom. Mycket att hålla reda på och lära sig om.

Har knölarna vuxit och lagrats tillsammans finns risk att bakterien spridit sig till de andra knölarna. Smittan kan finnas latent i växten dvs utan att synas och kan även överföras som jordsmitta till andra växter. De knölar som uppvisar tydliga symptom kasserar du och för till förbränning. Övriga, som ännu ser normal ut, kan odlas i krukor under säsongen och sedan granskas extra noga innan de sätts i vinterlagring. Då brukar man kunna se symptomen som tydligast.

Dahliorna kan bli fina även om de bär på smitta. Tyvärr är det rätt vanligt att man får med smittan via köpta eller knölar man fått. Så bra att vara observant och medveten om smittorisken så man inte sprider bakterien i onödan i sin egen eller till andras trädgårdar. Ju populärare en växt blir dessa större blir risken för att även smittor uppförökas och sprids.

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2023 

Vårbild av dahliaknölar angripna av knippebakterios

Bild tagen på våren av dahliaknölar med angrepp av knippebakterios Foto: Johanna Johansson

Höstbild av dahliaknölar angripna av knippebakterios

Bild tagen på hösten av dahliaknölar med angrepp av knippebakterios Foto: Roland Sultan

Fråga

Jag undrar om ni vet vad som kan ha hänt med stammen på vår syren?! Den är avskavd runt om. Finns det risk att syrenen dör? Den har flera friska knoppar.

Svar

Det är rådjur som varit framme och fejat sina horn. Är skadan färsk kan du testa att sno runt svart plast runt skadan och hoppas att den läker bättre på så vis, läs mer här Färsk stamskada

Det behöver finnas barkkontakt kvar för att transporten i stammen ska fungera och denna gren ska överleva. Så är den avskavd helt runtom blir det svårt och bladknopparna kommer att börja slå ut men sedan vissna. Du kan beskära ner grenen under skadan för att nya skott ska bryta från stambasen. 

Besvarad av Lise-Lotte Björkman april 2023

Stamskada syren

Stamskada syren Foto: Anna Lovisa

Äldre vingbenved

Äldre vingbenved Foto: Elisabeth Johansson

Fråga

På bilden syns en gammal vingbenved. Den är planterad 1966 och har med tiden brett ut sig enormt och över altanen. Busken är ca 2 m hög och 2,5 m bred.


Hur gör jag för att föryngringsbeskära? Kan jag skära ner busken hårt typ till 0,5 m? Gallra grovt från basen? När bör allt detta göras i så fall. Eller är det helt enkelt bäst att ta bort busken och plantera nytt?

Svar

Det är en fin buske med fin grenkaraktär och jag skulle endast gallra bort/ur några av de äldsta grenarna långt nerifrån kontinuerligt under kommande år, så kallad underhållsbeskärning och möjligen korta in andra i en grenvinkel där du tycker den är för yvig, men den verkar ju inte störa allt för mycket på grund av sin storlek.


Men du kan även beskära den kraftigare och låta den börja om men sätt alltid snittet i en grenvinkel och då ta ner grenar på lite olika nivåer mellan 0,3 till 0,6 till 0,8 m lite beroende på, alltså inte rakt av på 0,5 meter höjd. Detta gör man då på vårvintern innan den  börjar grönska i så fall. Se till att den har tillgång på vatten när den ska till att börja växa. Det kommer att ta sin tid innan den då får denna fina karaktär igen!

Men ta inte bort den, rekommendation är som du förstår underhållsbeskärning. Läs gärna mer i vårt faktablad om beskärning av buskar Faktablad 33 Beskärning av buskar

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2023

Fråga

Går det bra att plantera bönor på samma ställe årligen. Jag har gjort en permanent klätterställning för mina störbönor och den har jag svårt att flytta på.

Svar

Det bästa är att byta växtplats årligen till bönorna. Odlarna man dem på samma plats år efter år kan det lätt anrikas skadegörare som t ex bönstjälkfluga och bönfläcksjuka i jorden. Växelbruk är alltid att föredra även av andra orsaker men sedan får man försöka anpassa det efter de förutsättningarna man har i odlingen.

Kanske kan du odla lägre bönor, som inte behöver detta stöd, på andra ställen vissa år (eller försök få till ett mobilt klätterstöd) och då låta andra växter klä din permanenta klätterställning. Man kan även blanda med andra grönsaker och blommor ur olika växtfamiljer vid klätterstödet för att undvika samma gröda på exakt samma ställe flera år i följd.

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Störböna

Störböna Foto: Lise-Lotte Björkman

Fråga

Vi har en stor hibiskus som vi förvarar inomhus på vintern. Under sommaren får den stå i vårt oisolerade uterum. I år ställde vi ut växten tidigt för det var varmt men glömde bort att ta in den en natt när det blev minusgrader. Alla bladen har nu trillat av växten. Överlever den och vad ska vi göra? Klippa ner och kruka?

Svar 

Hibiskus, Hibiscus rosa-sinensis, växer i områden som kan drabbas av minusgrader. Så enstaka dygn med minusgrader klarar växten. Speciellt om den är äldre och har förvedade grenar. Om någon eller några veckor kommer nya blad och plantan växer på som om inget har hänt. Vill man få en mindre planta kan man i samband med att den tappar bladen beskära tillbaka plantan så bryter den fint med nya blad längre in mot stammen. Om växten inte är omplanterad på några år kan ni passa på att byta ut en del av jorden i krukan mot ny krukväxtjord.

Besvarad av Henrik Bodin 2022

Fråga

Jag har en 30 år gammal klockbuske som har blivit väldigt omfångsrik .Tycker ni att jag kan beskära den? Jag har blivit avrådd från flera håll. Den växer i Växjö i zon 4.  

Svar

Jag kan tänka att den klockbusken är fin! Och det allmänna rådet är att lämna den obeskuren. Men måste du begränsa den i storlek så beskär du den efter blomningen. Snitten sätter du vid en förgrening. Busken ska behålla sitt naturliga utseende. Ja helst ska man inte se att den blivit beskuren efter ingreppet!

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Fråga

Förra växtsäsongen lyckades jag inte med brysselkålen - den var mycket sen och fick små huvuden. Jag tänkte låta den stå fram till jul, men rådjuren var framme, trots att de var täckta med skyddsväv. Sorten jag hade var ’Groninger’, frö från Vilnius köpt genom Sneckströms. Jag skulle bli mycket tacksam om tips på tidig, odlingsvärd brysselkålsort. Jag bor utanför Växjö.

Svar

Brysselkål, har förhållandevis lång utvecklingstid och ibland blir det skörd först till våren om plantan klarar vintern. Sorten 'Groninger' ska vara köldtålig så synd att rådjuren hittade den, men en kall vinter tar även de mest tåliga sorter i dina trakter. Men denna sort har inte den längsta utvecklingstiden, ca 105 dagar uppges mot mer vanliga över 120 dagar (uppgifterna varierar) så den var i sig ett bra val som borde ha hunnit ge skörd. Utvecklingstid är den tid man beräknar att fröet eller plantan behöver på friland för att ge skörd under optimala förhållanden, vilket det sällan är hela tiden. Så hur odlingsåret blir inverkar på utvecklingstiden liksom vilka förutsättningar man själv ger plantorna.

Brysselkål behöver jämn tillgång på näring och vatten under hela växtsäsongen och plats att växa på. Sätt plantorna med ca en halvmeters avstånd och täck med fiberduk eller kålnät. Toppas plantorna när de nedersta ”huvudena” är halvannan centimeter kan skörden bli jämnare och något tidigare men samtidigt försämras plantans vinterhärdighet, så toppa inte alla plantorna

En sort som brukar rekommenderas är 'Early Half Tall' så testa gärna den om du får tag på den. Runåbergs brukar kunna ha den men tyvärr inte just i år. Sorten kan finnas i odling hos medlemsföreningen Sesam, en förening som verkar för att bevara ovanliga och äldre kulturväxter och speciellt värdefulla köksväxter. Men även den tidiga sorten 'Long Island' i Weibulls sortiment och ’Brilliant’ F1 hos Lindbloms frö kan testas.  Ja det var några tips för mera brysselkål eller rosenkål som den också kallas!

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Fråga

Kan jag beskära min vinranka nu i april? Jag glömde i höstas och har hört att de kan förblöda om man beskär nu.

Svar

Den traditionella rekommendationen är att man ska beskära vinrankor på senhösten-tidig vinter. Med motiveringen att plantorna savar/blöder kraftigt vid vårbeskärning. Och det stämmer att de savar kraftigt på våren. Men vinrankor är tåliga och man har inte kunnat påvisa att de far illa av en normal beskärning på senvintern-tidig vår med savning från snittytorna som följd.

Med normalbeskärning menas att man klipper bort de skott som vuxit ut föregående sommar (rankor). Och man klipper alltid dessa rankor med tapp över två eller tre knoppar. Skulle man behöva ta bort äldre skott/ rankor gör man det på hösten. Då heter det att man beskär vinstocken.

Under sommaren toppar man de skott som växer ut och det kallas för pincering. Normalt pincerar man skotten efter en druvklase och några blad. För att få större vindruvor kan man även gallra druvorna i själva klasen med hjälp av en sax när druvorna är stora som knappnålshuvuden. Ett riktvärde är att ta bort cirka 30% av druvorna.

Besvarad av Henrik Bodin 2022

Fråga

På vår tomt har vi en stor och mycket vacker ask. Jag har märkt att det växer in askrötter i den odlingsbädd som jag anlade förra sommaren. Trodde att strax utanför trädkronan skulle räcka. Är det någon mening med att rensa bort rötterna, kommer de tillbaka? Hur långt utanför trädkronan är det säkert att odla? Kanske är det bättre att flytta odlingsbädden?

Svar

Det kommer bli ett återkommande problem med trädrötter från asken som konkurrerar med det ni vill odla i bäddarna, så att rensa bort dem blir ett återkommande jobb och de etablerar sig snabbt igen. Så har ni möjlighet blir rådet att flytta odlingsbäddarna. Att ange något exakt avstånd för trädrötter är vanskligt, är olika för olika träd och markförhållanden, men ju längre ifrån dess bättre.

Vertikala, helslutande rotspärrar kan arrangeras, åtminstone 60 centimeter ner i marken, och hindra trädrötterna initialt. Vissa separerar odlingsbädden helt från underliggande mark där trädrötterna finns, men får då man bygga upp odlingen på höjden för ett bra jorddjup. Ett annat sätt är att göra en så kallad våtbädd, som då är tättslutande, se följande fråga i listan.

Lise-Lotte Björkman 2024

Fråga

På mitt arbete försöker jag ta hand om en ganska stor rabatt. I hörnet av denna står en björk. Ägaren vill absolut ha kvar björken men inget vi planterar verkar trivas. Det blir gula blad och växterna utvecklas inte alls. Tvärtom dör de. Förstår att björken är törstig, men om man ändå vill kämpa vidare, vad göra?

Svar

Det är svårt att etablera något i anslutning till stora träd och speciellt i anslutning till en björk, dess rötter stjäl både vatten och näring vida omkring och kronan hindrar även ljus och regn. När du gräver i rabatten finns där ett myller av björkrötter som förser sig. Det gäller att hindra dessa att komma in i växtbädden om man absolut vill ha både björk och rabatt kvar i närheten av varandra.

Ett bra sätt är att anlägga en våtbädd. Se illustration nedan. Det är en tät växtbädd med egen vattenreservoar i botten. Ja det blir som en självbevattnande kruka. Vattenmagasinet förses med dräneringshål i överkant för att inte växterna ska drunkna vid kraftigt regn. Ett vanligt dräneringsrör fungerar för vattenpåfyllning vid behov. Gör bädden upphöjd så slipper ni gräva så djupt bland björkens rötter. Rabattgropen görs plan och jämn utan uppstickande stenar eller grövre rötter som kan göra hål på tätskiktet. Gropen bottnas t ex med en tät gummiduk (dammduk), byggplast i flera lager eller motsvarande som stoppar björkrötterna. Minsta glipa eller skarv tränger de igenom.

Vattenmagasinet på ca 20 cm, längs ner i gropen fylls t ex med grus eller lecakulor. Ett materialavskiljande membran av tidningspapper eller lump skiljer inledningsvis vattenmagasinet från jorden. Bäddens totala djup anpassas efter rabattväxternas krav. Mer om våtbädd kan du läsa i Hemträdgården nr 5 från 2020 om du är medlem hos oss och har tidningen eller läser digitalt via vår app Hemträdgården. 

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2015, publicerad här 2024

Våtbädd

Våtbädd vid träd. Foto: Lise-Lotte Björkman

Aktuella frågor i mars

Fråga

Jag har en vintergrön liguster som tyvärr är mkt ojämn, många plantor har bara 3-4 grenar och andra 7-8 st i olika storlek. Dessa planterades mars förra året. En hel del plantor fick vi utbytta i november pga av de ej hade klarat sig. För att klara vinter så fick vi tips om ogräsduk och täckbark vilket anlades. Behöver häcken gödslas på våren och vad använder man då? Hur gör man med gödsel och vattning när det ligger täckbark o duk utlagt?

Sist men inte minst så har jag förstått att häcken ej ska släppas upp mer än ca 20 cm per år. Räcker det att klippa (tänker pyramidform) i juni/aug och sedan i okt inför vinter? Eller hur ser klippintervall ut? Bor i nordvästra Skåne nära havet.

Svar

Du behöver beskära ner häcken till ca 10-15 centimeter nu under vårvintern så du får många nya skott nerifrån. Nästa vårvinter beskär du igen till ungefär 15-20 cm ovan årets beskärning, dvs du släpper upp den ca 20 cm årligen precis som rådet du fått tills den är så tät du vill ha den, kallas uppbyggnadsbeskärning. 

När häcken är uppbyggnadsbeskuren börjar du med formklippning i juni i midsommartid för att hålla den i den form och storlek du vill ha den. Och sticker några grenar iväg efter det kan du putsa den under hösten. Och den pyramidala formen är viktig så att ljuset når hela häcken, då håller den sig grön och tät ända nerifrån. 

Det kan vara risk att sätta på ogräsduk och tjockt täcke med täckbark på nyplanterade plantor innan de har rotat och etablerat  sig ordentligt. Det kan bli för tätt och syrefattigt i marken men duken skyddar förvisso mot konkurrerande ogräs.  Inför vintern hade det räckt med barktäckning av jorden och att sedan skydda plantorna med skuggväv mot uttorkning från sol och vind eller så bara täckt plantorna med granris  Men du behöver inte riva bort duken nu men ge akt på plantornas fortsatta utveckling och tillväxt.  

Jag förmodar att du planterat i gödslad jord så nu är gödslingen inte det viktigast utan att plantorna har tillgång på vatten när det ska börja växa efter nedskärningen! Med rotvattnare som man sticker ner i jorden eller med slang under markduken kan du vattna ner till rotsystemet. Men nästa år ger du häcken även gödsel på våren. Chrysan är ett bra allroundgödselmedel som är förhållandevis lätt att då sprida under duken. Följ doseringsanvisningen! 

Lise-Lotte Björkman 2023

Foto: Cecil Dahlberg

Fråga

Jag har ett antal gamla äppelträd som jag brukar beskära i september. Förra året hann jag inte med. Hur ska jag göra i år, beskära nu under vårvintern medan de ännu är i vila eller vänta till september? 

Svar

Träden ser väldigt livskraftiga ut. Och med utgångspunkt från det rekommenderar jag att du beskär dem nu, även om vinterbeskärning stimulerar mer tillväxt än sommarbeskärning. Ta bort max 30 procent av det nya grenverket. Sedan kan du följa upp med en beskärning på sensommaren. Väntar du med beskärningen till sensommaren hinner det bli ytterligare en årstillväxt. Och då är risken stor att du beskär mer vilket stimulerar trädet till att växa mer. Och den onda spiralen av beskärning och tillväxt är igång.  

Henrik Bodin 2023

Fråga 

Jag tror att den hästgödsel jag använde i fjol innehöll pyralider för mina tomatplantor blev så konstiga. Vågar jag använda den i år, nu har den legat ytterligare ett år.

Svar

Det tar tid för pyralider att brytas ner och nedbrytningen är beroende av vilket ämne det är och vilken halveringstid det har, samt  den biologiska aktiviteten i komposten. Så svårt att ge något direkt svar men ju längre kompostering dess säkrare, men vi pratar flera år. Men du kan alltid testa hästgödselkomposten och andra produkter du misstänker kan vara kontaminerade genom att testa dessa på växter känsliga för pyralider.

Se information nedan om så kallad biotestning, ett utdrag ur nr 1 2022 av vår medlemstidning  Hemträdgården, där en artikel just handlar om problemet med pyralidrester i de organiska produkterna vi använder i våra odlingar och hur vi kan förhålla oss till problematiken. 

Biotesta för att se om den organiska produkten innehåller pyralider!

Genom att förodla känsliga växter med snabb utveckling, som bönor och ärter, med det substrat eller det organiska gödselmedlet man tänker använda, kan man själv detektera eventuella pyralidrester i egna, andras eller köpta produkter. Fröna sås i jord utan ingående pyralider t ex kan sand eller konstgödslad jord eller egen ”ren” jord användas. Förodla åtminstone fyra plantor/krukor, två till test och två som kontroll för säkrare bedömning. Ge dem likvärdiga och bra förhållande i avseende på fukt, ljus och temperatur.

När karaktärsblad utvecklats på plantorna är det dags att inleda biotestningen för hälften av plantorna. Nu tillsätts jorden/substratet/komposten som ska testas till krukan, ungefär en tredjedel av hela krukvolymen kan vara lämpligt att tillföra. För test av flytande gödselmedel inleds gödslingen enligt doseringsanvisningarna. Kontaminera inte kontrollplantorna genom att t ex använda samma vattenkanna där gödselmedlet blandas även till dessa. Det är små mängder pyralid som kan ge utslag. Redan efter en till två veckor kan man skönja om plantorna påverkas negativt, men låt testet pågå längre för säkerhets skull. Symptomen på förgiftning är att bladen börjar bukta sig, tillväxtpunkten skadas och tillväxten hämmas och skotten kan bli förvridna, medan kontrollplantorna ser normala ut.

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Fråga

Jag brukar förgro diverse ettåriga växter, både blommor och grönsaker. Min fråga är om man kan sätta alla växter djupare vid omplantering och utplantering i marken än de kommer upp i förodlingskrukorna? Jag gör så med kål och tomater men har ej testat detta med andra arter.

Svar

De flesta plantor, som fått sina första karaktärsblad, kan du sätta något djupare, men se till att jorden är luftig i anslutning till stjälkarna, det finns större risk att de ruttnar om det blir för fuktigt och tätt när stjälkarna är späda och kanske lite förväxta. Man kan även plantera som i en fåra och sedan när stjälkarna blivit starkare kupar man upp jord runt dem vartefter istället för att direkt plantera djupare ute. Ja så kan du även göra vid omplantering i kruka, fylla på jord efter hand. Men se till att plantorna står ljust med lägre nattemperatur så de inte ranglar upp ytterligare efteråt.

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Småplantor

De flesta ettåriga plantor kan planteras djupare vid utplantering.

Tomatstjälk vid förodling

Tomatstjälk, som med fördel kan planteras djupare.

Fråga

Jag brukar krossa äggskalet och blanda ner det i jorden till mina grönsaker. Gör det någon nytta egentligen?

Svar

Att återanvända så mycket som möjligt av naturliga produkter är bra ur miljösynpunkt. När det gäller äggskal så innehåller de i princip bara kalciumkarbonat. Kalcium är ett grundämne som växterna har stort behov av. Men kalciumkarbonaten i äggskalet är väldigt svår att bryta ner till kalcium som växterna får någon nytt av. Det krävs lång tid och lågt pH-värde för det.  Du har säkert märkt att äggskalen blir kvar länge i jorden. Så räkna inte med att det blir någon direkt näring från äggskalen som grönsakerna har nytta av. Däremot kan de bidra till jordens struktur.

Blandar man äggskal eller snäckskal i jorden vid nyplantering av träd och buskar minskar risken för sorkangrepp på rötterna. Lägger man krossat äggskal på marken runt grönsakerna kan sniglarna välja en annan väg. Men man ska inte se äggskal som ett bekämpningsmedel mot skadegörare. Utan mer som en naturlig restprodukt vid matlagningen som kan få ingå i trädgårdens kretslopp.  Har man mycket äggskal kan de även ersätta lecakulorna som det dränerande lagret i botten på blomkrukor och det finns säkert fler användningsområden som innovativa odlare ”kläckt”.

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Äggskal Foto: Lise-Lotte Björkman

Fråga

Förra året kunde vi inte ut och resa. Då började vi odla grönsaker i pallkragar istället. Det var riktigt kul. Nu sitter vi här med en massa halva fröpåsar. Nybörjare som vi är undrar vi om fröna går att använda i år med eller är det bara att kasta dem?

Svar

Har ni förvarat fröna svalt och torrt så kommer de att gro även i år, undantaget kan vara palsternacka vars fröns grobarhet snabbt går förlorad. De står på fröpåsarna hur länge fröna beräknas behålla en viss grobarhetsprocent. Men frön kan gro även långt efter detta datum, så kasta inte utgångna frön per automatik.

För att testa grobarhet kan man t ex sätta några frön (5-10) på en väl fuktad wettextrasa eller några lager med hushållspapper i en tillsluten plastpåse, som sedan får ligga i rumsvärme.  Följ utvecklingen och efter ca 14 dagar kan man räkna hur många frön som grott av det totala antalet och då ta beslut om det är lönt att så de gamla fröna eller inte. 

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Fröpåsen ger viss information men testa även fröna själv Foto: Lise-Lotte Björkman

Fråga

Jag blev så inspirerad när Gunnel Carlson i tv satte luktärter i pappkartong, så det gjorde jag med i februari. Nu i mitten på mars är de mellan 10 - 30 cm höga och jättetunna och spröda. Jag har satt i pinnar för att stödja och knutit försiktigt. Jag duschar över lite vatten då och då. Men vad gör jag nu? Ska dom vara kvar tills dom ska ut eller? Det dröjer länge innan vi har varm vår tror jag.

Svar

Ja det är alltid lätt att starta lite för tidigt med sådderna som resulterar i plantor som ränner i väg inne i värmen med otillräckligt ljus efter att de grott. Du kunde gott ha väntat med sådden till slutet av mars, så du hinner ännu så en omgång till för mer lätthanterliga plantor.

Men dina taniga plantor ställer du nu svalt och ljust för avhärdning några dagar, först inne men sedan kan du ha dem ute på dagen med fiberduk och inne på natten till att börja med, för att sedan låta dem stå ute hela tiden täckta på ett skyddat ställe.

Luktärter är köldtåliga och klarar flera minusgrader. Ja upp till åtta minusgrader tillfälligt står det i Cecilia Wingårds odlingsråd på https://ceciliawingard.se/odlingsrad-luktarter/ Hon rekommenderar, för starka plantor, att man ställer ut dem när plantorna är ca 10 cm och låter dem sedan stå ute skyddade i den plastpåse som man hade som växthus till dem inomhus när de såddes. Men hon bor i Skåne där ihållande vårkyla är ovanlig. När våren är här på riktigt skolar man om dem en och en eller planterar dem där de ska växa resten av säsongen.

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Fördrivna ärtplantor

Fördrivna ärtplantor

Fråga

Jag köpte några barrotade aklejor i mitten på mars och har nu planterat dem i krukor med lätt fuktad sandblandad jord. Krukorna står nu i ett ouppvärmt uteförråd och jag har täckt med tidningar för att de inte ska bli alltför uppväckta innan det blir varmare ute. När plantorna kom hade de små bleka taniga stänglar som sticker rakt upp från roten. Ska jag klippa ner dessa eller låta de vara?

Svar

Bra att du har planterat dem, så att inte rötterna torkar och plantan dör innan den kommer ut i trädgården. Har du ingen tjäle och växtplatsen förberedd hade du kunnat plantera dem direkt i trädgården. Det spelar mindre roll om du tar bort eller har kvar aklejans svaga skott som vuxit fram i mörker vid tidigare kyllagring. Jag skulle låta dem vara kvar.

Du behöver inte täcka med tidningar när rötterna är skyddade av jorden här inne i förrådet. Men är det för varmt och mörkt i förrådet och skotten börjar växa och sträcka sig är det bättre att ha plantorna ute på ett skyddat, skuggigt ställe t ex intill en vägg för att hålla tillbaka dem tills du kan plantera ut dem. Täck med fiberduk och vid ihållande minusgrader kan du tillfälligt ta in dem i förrådet så att jordklumpen inte genomfryser.

När våren är här och plantorna är rotade kommer de att skjuta nya kraftigare skott och svaga växtdelar brukar som försvinna eller kan putsas bort. Aklejor är fina i alla de former!

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Aklejor i blom.

Aklejor i blom Foto: Lise-Lotte Björkman

Fråga

Jag misstänker att en paprika jag köpt kan vara smittad med det nya viruset som benämns ToBRFV. Vad gör jag och kan jag kompostera den? 

Svar 

Ja viruset ToBRFV, Tomato Brown Rugose Fruit Virus, kan drabba även paprika och det sprid i Europa och världen. Så det gäller att vi är observanta så att vi inte får in det i våra odlingar, kommersiella som fritidsmässiga. Viruset är en så kallad karantänskadegörare och ska anmälas till Jordbruksverket, så rådet blir att i första hand kontakta Jordbruksverket vid stark misstanke för att utesluta att det är frågan om detta virus. Läs mer här och se typiska bilder

https://jordbruksverket.se/vaxter/odling/vaxtskydd/karantanskadegorare

ToBRFV-virus - Livsmedelsverket (ruokavirasto.fi) 

Smakar paprikan bra går den att äta och resterna kan sättas i en välfungerande kompost med pågående nedbrytning eller i brännbart sorteringen för att vara på den säkra sidan. Ta inte frön av varken denna eller andra köpta paprikor, chili-frukter eller tomater. Viruset kan spridas vidare med fröna. Läs mer i FORs databas

https://for.se/fragor-svar/sprida-virus-med-tomatfro/ 

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Fråga

Vi ska sätta oxelhäck. Vad bör jag tänka på? Kan man sätta barrotade och när bör man senast ha planterat dem?

Svar

Ni behöver förbereda växtbädden och sedan plantera de barrotade plantorna så snart ni får hem dem från plantskolan. Försäljningsstället ni beställer ifrån ger mer exakt besked när de kan levereras. Barrotade plantorna ska inte ha börjat vegetera innan ni får ner dem i jorden. Det är en fördel att plantera barrotsplantor på senhösten framför våren eftersom värmen gärna slår till innan dessa plantor har rotat sig och kan ta upp vatten ordentligt. De skuggas med fördel med skuggväv eller fiberduk under våren.

Men naturligtvis kan ni även plantera barrotade plantor i krukor så de kan rota sig där, om ni inte hunnit förbereda växtbädden, för senare utplantering. 

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Aktuella frågor i februari

Fråga
Jag håller på och planerar min förodling och väljer mellan att starta i pluggbrätte eller sålåda. Jag har skapligt växtljus men trångt om plats så behöver få förodlingen så bra och yteffektiv som möjligt. Jag ska så purjolök, mexikansk tagetes, jätteverbena, risp, vildmorot, jätteeternell och jungfrun i det gröna. Sådd enligt angivelsen på fröpåsarna och med utplantering första veckan i juni här i Stockholmsområdet. Räcker slutkrukor på 6 x 6 cm för dem alla? Är det några som bör ha större?

Svar

Bredsådd i det du kallar sålåda sparar utrymme i början men tar ju mer utrymme sedan om plantorna behöver planteras om. Det beror ju även på hur många plantor av respektive du planerar för. Men krukor med måttet 6 x 6 cm är tillräckligt för de flesta att klara sig i tills det är dags för utplantering, men fodrar påpasslig bevattning och tilläggsnäring i slutet av fördrivningen. Ja precis som plantor i ett pluggbrätte med ännu mindre jordvolym till varje planta.

Purjolök skulle jag bredså i februari-mars och sedan låta växa i samma låda ända till utplanteringen för att spara utrymme. De kan stå tätt. Dess rötter är lätta att separera vid utplantering, men behöver sedan skyddas mot sol och blåst med fiberduk vid utplantering tills rötterna kommer igång. Plantera ut vid regn blir rådet!

 

Även mexikansk tagetes kan bredsås som med purjo om du inte sår dem för tidigt, men senare sådd i pluggbrätte ger plantor med fungerande och intakta rotsystem. Men tagetesen växter på bra och kan ändå behöva planteras om innan de kan planteras ut. Ja risp kan du även så i pluggbrätte, liksom jätteeternell och vildmorot men så enligt den senare tidsangivelsen på påsen. De ska inte stå för länge i brättet innan de kan planteras ut.

Jätteverbenan tar tid på sig och sås tidigt och där vinner man på att få fram så stora plantor som möjligt så blomningen kommer igång tidigare så dessa planterar du om i större krukor efter hand. Står de länge i pluggbrätte kommer de att utvecklas sämre, men kan sås där och planteras om vid behov. 

Jungfrun i det gröna skulle jag direktså ute och inte förodla överhuvudtaget!

Hoppas du blev lite klokare i din odlingsplanering. Ytterligare ett råd är att föra bok över din åtgärder så har du möjlighet att ta ännu bättre beslut inför nästa säsong och få plats med allt du vill odla och få fina plantor!

2024 Lise-Lotte Björkman

Fråga

Kan ni svara på varför mina paprikor nästan alltid blir starka i smaken mot höstkanten. Det behöver inte vara alla frukter på samma planta eller hela frukten för den delen och de kan då inte ätas som paprikor. Plötsligt bara bränner det i munnen. Jag har testat olika handels-sorter men inga F1 hybrider. 

Svar

Paprika och chili tillhör samma art, Capsicum annuum, men ett förädlingsarbete ligger bakom de olika grupperingarna, som chili- och paprika-gruppen och sorterna inom respektive. Med det sagt så behöver sorterna vara stabila för att även egenskaperna ska kunna vara det. Även chilisorter, liksom paprika kan bli svagare eller starkare än förväntat.

De paprika sorter du odlat har förmodligen kommit från ett ostabilt frömaterial och egenskaperna blivit likaså. Fröna kan ha kommit från öppen pollinering där korspollinering har skett eller sorter som inte genomgått de antal generationer av självpollinering som krävs för att skapa en stabil sort.

Följande paprikasorter, av varierande färg och form, 'Pico de Mendavia', 'Tap de Cortí', 'Gruezo de Plaza', 'Ros de Mallorca', 'Pimiento de Oímbra' och 'Pimiento Cristal'  har jag fått rekommenderade som stabila sorter och värda att testa. Även att välja F1 hybrider kan vara ett sätt att komma undan problemet. Det är hög tid att så nya plantor nu i februari.

Men fenomenet att frukterna blir starkare framemot höstkanten kan även bero på minskad bevattning. Under sensommaren/hösten sjunker temperaturen och mindre bevattning behövs, vilket kan resultera i starkare frukter. Att hålla nere bevattningen när frukterna håller på att mogna är ett odlingsknep för att nå högre styrka i chilifrukter. Att uppnå det omvända blir däremot knepigare att vattna mer när temperaturen sjunker. 

Vad du däremot kan göra är att försöka upprätthålla jämn "sommarvärme" och bevattning, så fruktmognaden går fortare och paprikorna blir färdiga och kan ätas tidigare. Ett annat tips är att skära bort fröväggarna (det vita inuti paprikan) för det är där den mesta hettan finns. 

Tack Svenska Chilepeppar Föreningen och Chiliodlarna för bistånd med svaret! 

2024 Lise-Lotte Björkman

 

Fråga

Vi ska ta ner ena delen av en lönn som har två stammar. Stammarna är cirka 15 meter höga, och där snittet ska göras är stammen cirka 3 - 4 dm i diameter. Bör snittet täckas på något sätt för att inte riskera röta i trädet?

Svar

Jag förmodar att du redan vet att man ska undvika så stora snitt på träd, blir som sagt lätt röta. Men har ni inget alternativ så sparar ni ingreppet till efter att lönnen är helt belövad fram i juni eller under sommaren/hösten eftersom lönnar savar kraftigt till våren om ett sådant stort ingrepp görs nu under vårvintern. Gör snittet så litet som möjligt men med en liten lutning så att vatten rinner av och gör beskärningen i torr väderlek och med vassa redskap så snittet blir så fint som möjligt. Men ni sätter inget på såret.

Följdfråga

Tycker du i så fall att det är bättre att låta bli? Trädet står synligt mitt i byn och har ersatt ett så kallat byträd. Det vore tråkigt om det skulle behövas tas ner, och vi vill ju gärna att det ska växa vackert (vackrare 😉). Är inte risken stor att det fläks om det finns två lika stora stammar? Det stormar ju rejält ibland.

Svar

Ja det finns risk att trädet fläks och skadan/snittet blir större än nödvändigt men svårt att veta hur stor risken är. Men skicka en bild så kan vi bättre bedöma risken. 

Lönn med dubbelstam. Foto: Gunnel Glännestrand

Nu har jag och min kollega diskuterat lönnen utifrån bilderna och rådet blir att inte kapa någon stam!  Barkåsen verkar gå ända ner till marken, så fläkningsrisken är förmodligen liten. Men eftersom ni vill bevara trädet så länge som möjligt kan en arborist får titta till trädet med några års mellanrum och eventuellt förminska kronan eller sätta dit en kronstabilisering. Men som sagt vi avråder från att ta bort den ena stammen!

2024 Lise-Lotte Björkman och Henrik Bodin

Fråga

Jag har en rad med hösthallon. "Halva" raden av plantorna har drabbats av rost medan resten av plantorna såg fina ut i somras och gav fina bär. Nu tänker jag gräva bort de plantor som är angripna och spara dom som var fina. Jag tror att det är olika sorter men minns inte riktigt. Kan jag plantera nya på samma ställe? Har läst att det finns sorter som är mer tåliga mot rost. Eller ska jag välja en ny plats men som ändå ligger intill? Vad kan man annars göra för att undvika rost på hallonplantorna?

Svar

Hallonrostens sporhus dyker upp på årsskotten rätt tidigt på säsongen och man kan minska på smittan genom att plocka bort de blad (eller gärna hela skotten men då blir det svårt att få skörd) så snart man ser symptom och de gula skålformade sporhusen på bladens översidor.

Överlag är ett luftigt bestånd en bra förbyggande åtgärd och att man på hösten även samlar upp nedfallna blad m.m. för att få bort så kallade vintersporer och bryta svampens livscykel i möjligaste mån. Denna rostsvamp lever hela tiden på hallon och värdväxlar inte. Genom att man kan/ska beskära ner hösthallon helt och hållet på hösten tycker jag att du borde kunna hålla ner smittotrycket på dessa hallon, men kanske finns det andra hallon och även vilda i närheten som har sjukdomen.

De värst angripna plantorna hos dig verkar vara extra mottagliga så kan vara bra att ta ändå ta bort. Jag vågar inte säga ngt om sorternas motståndskraft förutom att det verkar vara främst röda hallon som angrips och då kan det gula hösthallonet ’Diana’ E testas men även sorterna ’Elektra’ E och ’Polka’ E är bra, läs mera här https://eplanta.com/kategorier_yrkesanvandare/barvaxter/

Med ovanstående saneringsåtgärder och jordförbättring kan du plantera nya på samma ställe om inte plantorna funnits där väldigt länge. Men det är bättre med en ny plats, kanske är de fuktigt /skuggigt där dessa plantor stått och en ny plats kan ge  bättre förutsättning att inte smittas även om platsen är i närheten.

2024 Lise-Lotte Björkman

Fråga

Jag odlade zinnia förra året och plockade sedan av fröna genom att dra ut dem med kronbladen på hösten. De har legat mörkt och torrt, räcker det för att kunna så dem denna säsong eller behöver jag köpa nya? Jag tror jag har läst någonstans att de måste frysas för att komma igång, är det så?

Svar

Viktigast är att dina frön är fullmatade dvs att blommorna blivit pollinerade och att fröet hunnit växa till sig och mogna innan det skördades. Lagringsförhållanden mörkt och svalt är bra och zinnia behöver inte köldbehandlas för att gro men kan sås kallt för att sedan vakna med våren. Men vanligen förodlar man dem inne i mars-april för att sedan avhärda och plantera ut dem som plantor. Ja bor du längre söderut kan även direktsådd ute i vår funka.

Lise-Lotte Björkman 2023  

 

 

Fråga

Kan jag få råd om hur man odlar purjolök De vi odlar vill gärna gå i blom, inte alla men en del. Några påstår att den kan ha frusit men det stämmer inte, inget annat mer frostkänsligt i trädgården har frusit. Har ni några råd?

Svar

Purjolök är en tvåårig växt som blommar andra året om den får stå kvar över vinter. Men den kan även luras till att gå i blom första året. Ja man brukar säga att den stocklöper Vilket den kan göra om den utsatts för framförallt kyla (behöver inte vara frost eller minusgrader) eller torka eller annan stressfaktor under odlingstiden. Detta kan ha hänt redan under plantuppdrivningen eller själva utplanteringen.

Även i min egen odling har jag sett en ökad tendens att purjolökar går i blom i förtid. Jag misstänker att de ibland torkat för mycket under just plantuppdrivningen eller framförallt att de blivit utställda i kallväxthuset i en mellanperiod innan utplantering och blivit köldbehandlade där av nattemperaturen. De har ju inga problem att klara av låga temperaturer men deras livscykel och vårt odlingsresultat påverkas av det.

Men det kan även vara sortskillnader. Testa andra sorter än ni odlar idag för att se om det gör skillnad. Odla även några olika sorter dels en lite tidigare t ex ’Almera’ eller ’Atal’ och dels en senare mer härdig som ’Musselburgh’ eller annan vintersort och försöker ge dem så jämna odlingsförhållanden som möjligt. Purjo är näringskrävande och växer länge så ge även näring under senare delen av säsongen. 

Sedan kan man använda purjolök med blomstock i matlagningen. Tendensen till blombildning kan man se rätt tidigt och då kan man även skörda dessa plantor i förtid, träigheten tilltar efterhand. Men låter man den gå i blom så är blomman fin och en hållbar snittblomma. Man kan även låta den gå i frö och skörda dessa för kommande sådder. Ibland får man se odlingsvärdet ur ett annat perspektiv än förväntat när skadan redan är skedd. Bättre lycka detta år och purjo sås med fördel i februari.

 Lise-Lotte Björkman 2023

Fråga

Vår måbärshäck är säkert runt 20 år gammal och rätt fin och formklippt. Den är ca 1,8 m hög och 0,8 m bred, men lutar betänkligt, när det var snö på den så  tänkte vi att vi behöver beskära den en del.

Vi undrar därför om det är säkert att beskära den 20 - 30 cm på ena sidan så den blir mer symmetrisk eller om ni ser risker med det i och med att den är så gammal? Kanske är det bättre att ta lite i taget eller kanske är det viktigare att kapa den på höjden? 

Svar

Ni kan skära in häcken på bredden på ena sidan som ni tänkt. Viktigt att beakta är att det kommer ljus även till de nedersta grenarna för att den ska grönska hela vägen efter beskärningen. Så ta mer mot toppen så att sidan blir svagt lutande. Ni gör beskärningen innan bladknopparna hinner vakna och måbär vaknar tidigt.

Men blir inte resultatet så bra kan ni alltid ta ner den helt nästa vårvinter. För oftast kan det vara bäst att ta ner häcken helt till ca 20 cm och låta den börja om. Då är det extra viktigt att även jordförbättra och se till att den har god tillgång på vatten när den ska börja växa.

Lise-Lotte Björkman 2023

Fråga

Jag har två smällspireor, som jag skulle vilja flytta. De har stått minst tio år på sin plats i en slänt men har inte blivit särskilt höga, det är nog litet magert där de står. Tror du att jag vågar flytta dem till ett bättre ställe tidigt i vår?

Svar

Visst vågar du det, flytta dem innan bladknopparna bryter, gör det så snart du kan gräva under vårvintern. Försök få med så mycket av rötterna som möjligt. Smällspireor, släktet Physocarpus, är tåliga buskar som vanligen växer snabbt men även åldras rätt snabbt.

Ja ibland kan det vara lika bra att plantera nya buskar istället för att sätta arbeta på att flytta tynande buskar. Å andra sidan kan en flytt vitalisera en växt som bara står och stampar. Klipp ur äldre grenar nere i buskarna i för att gynna nytillväxt. Kom ihåg att etableringsvattna de flyttade buskarna.

Lise-Lotte Björkman 2022

Fråga

Jag har många ölandstok i vår kuperade trädgård. När ska jag klippa in dem för att de även ska blomma i år? Det är krypvariant på alla buskar, de är 10-20 år, klippta då och då så är inte alltför stora. Jag tycker mest att de är "spretiga".

Svar

Tok, Dasiphora fruticosa, som ölandstok nu ska heta, är bäst att kontinuerligt underhållsbeskära dvs. några av de äldsta grenarna tas bort i sin helhet årligen eller med några års mellanrum under vårvintern, så ny tillväxt gynnas. Gäller upprättväxande som krypande sorter. Finns det grenar av varierande ålder i busken så blommar även busken bra och under lång tid och blir som vackrast. Och visst kan även yngre, spretiga grenar kortas in, putsas till, såväl under vårvintern som under säsongen.  

Läs mer om beskärning av buskar i vårt faktablad 33  

Men äldre förvuxna buskar som inte underhållits och tappat i vitalitet och blomning kan man även skära ner helt och hållet  och låta dem komma igen, en så kallad föryngringsbeskärning. De hinner blomma redan samma år på de nya skotten men blomningen blir senare. Du gör nedskärningen innan bladknopparna börjar bryta under vårvintern-våren. Tok vegeterar förhållandevis sent. 

Lise-Lotte Björkman 2022

Fråga

Jag har letat förgäves efter tips om hur man tar hand om "ormbunksbebisar". Det gäller alltså småplantorna som kommer från vad jag tror är luftrötter. Jag har läst att man inte kan stoppa ner de rötterna i jord så hur gör jag för att få riktiga rötter på dem? Kan jag sätta plantan i vatten som t ex ampellilja? Min ormbunke doftar väldigt gott, lite som viva, när man nuddar blad och rötter, vet ni om det är någon särskild sort som gör det? Jag har inte märkt det på andra ormbunkar

Svar

Visst kan du få rötter på dessa i jord, men ta inte bort den från moderplantan, kapa inte utlöparna, som det du benämner luftrötter kallas, innan plantorna fått egna riktiga rötter i egna krukor. Småplantorna är känsliga för uttorkning innan de kan försörja sig själva med vatten. Ge småplantornas bas god kontakt med jorden utan att att sätta dem för djupt så tillväxtpunkten täcks, så ska du se att det snart bildas riktiga rötter i fuktig jord. Det går att få rötter på dem även i vatten men bäst att sätta dem i jord direkt.

Din ormbunke tillför förmodligen släktet Nephrolepis, och det finns olika arter och sorter som odlas som krukväxter så jag vågar inte säga vilken detta är och vilka som brukar dofta gott. Jag får forska vidare vid tillfälle, men njut av den goda doften och dina nya plantor!

Lise-Lotte Björkman 2022

 

 

 

Aktuella frågor i januari

julgrupp

Foto: Ingela Örtendahl

Fråga

Läste om idegrans giftighet i Hemträdgården. Denna julgrupp köpte jag på en större mataffärskedja och där fanns inget besked om vad det var för växter. Är detta en idegran och i så fall ska den användas och säljas på detta sätt?

Svar

Den barrväxten är inte en idegran utan förmodligen en pinjetall, Pinus 'Silver Crest', som gärna används för dekoration inne och i dylika julgruppsplanteringar. Den är inte giftig men inte heller vinterhärdig men kan vara  ute under sommarhalvåret. Det finns även andra barrväxter som används för samma ändamål men har aldrig sett någon idegran i detta sammanhang.  Men murgrönans blad i gruppen innehåller ämnen som kan vara irriterande, bra att känna till men inte heller den behöver man vara orolig för, växterna är till prydnad!

Lise-Lotte Björkman 2024 

Fråga

Jag fördriver upp många frön inomhus och brukar sterilisera såjord i mikrovågsugnen för att slippa sorgmyggor och de minskar då mycket. Men kan det hjälpa att ha jordpåsen utomhus några dagar innan den tas inomhus för att ta kol på alla sorgmyggor och dess larver? Jag drar mig för att börja så och sterilisera så mycket jord som jag brukar..... 

Svar

Finns det ägg och puppor av sorgmyggor i jorden så hjälper inte frysning, de överlever men möjligen kan du ha jorden inne i värmen under några veckor så att dessa stadier av sorgmyggan ”vaknar”, men hoppeligen inte hinner lägga nya ägg. Larverna och själva myggorna är känsligare för kyla och då rejäla minusgrader, sätt i frys-temperatur. Ja även detta kan vara rätt omständigt men värt att testa med lite framförhållning och  om det blir rejäla minusgrader ute nu.

Sedan vet du säkert att sorgmyggor gynnas av fuktiga förhållanden så genom att hålla sådderna på torrare sidan motverkas de. Och genom att täcka jorden med ett lager grusig sand samt sätta upp gula klisterskivor som de flygande myggorna fastnar i så begränsar man dem ytterligare. Slutligen så finns det effektiv biologisk bekämpning i form av nematoder som vattnas i jorden, preparat Nemablom. Så låt inte dessa förstöra dina odlingar och odlarglädje! 

Lise-Lotte Björkman 2023

Fråga

Hur ska jag sköta mina amaryllisar efter att de nu blommat ut. Jag har förstått att man kan få dem att blomma igen.

Svar

Efter blomningen sköter du om dem som vilken krukväxt som helst. Ljust och med jämn vattning och näringstillförsel. Klipp bort blomresterna så att ingen energi går till eventuell fröbildning. Stängeln kan vara kvar tills den gulnar och bladen naturligtvis som nu ska ge löken ny energi så den orkar blomma igen.  Till sommaren får de gärna stå ute på en skyddad plats. Med fördel planterar du ner dem i en rabatt. Själv brukar jag plantera ner dem i en jordsäck så de är mer skyddade för sniglar som verkar gilla bladen.

Fram i oktober slutar du vattna och står de ute kan bladen få frysa innan du tar in lökarna för en viloperiod inför nästa blomning. Putsa rötterna och ställ lökarna torrt, mörkt och lite svalt under vilotiden. Den allmänna rekommendationen är att löken planteras om i ny krukväxtjord i januari men själv planterar jag om dem direkt. Vattna sparsamt.

När du ser att en blomknopp är på väg tar du in dem i rumstemperatur och ställer dem ljust.  Det kan ta mellan sex och tio veckor innan den blommar igen men har den fått en köldperiod ute (utan att löken fryser) kan de blomma tidigare har jag märkt.  Ställ krukan i rumstemperatur, vattna sparsamt medan en ny blomstängel växer upp. Kommer bladen först kan du ha vattnat för mycket och då klipper du bort dessa och låter blomknoppen få företräde. Cirkeln är sluten även om blomman nu kommer till våren!  

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2023

Fråga

Hur ska man beskära klotrobinior, Robinia pseudoacacia 'Umbraculifera' för att hålla dem ungefär lika i storlek. Jag har tre på rad, en är något äldre och har större krona. Vill att de ska ha ungefär jämnstora kronor och tänkte försöka hålla dem så för symmetrins skull.

En tidigare klotrobinia jag hade dog efter en kraftig beskärning. På nätet hittar jag nu olika råd. När, var och hur vågar jag beskära? Jag bor i Falkenberg.

Svar

Olyckligt att trädet dog efter beskärningen, men frågan om det var på grund av beskärningen eller torka, de kan vara lite känsliga för det och speciellt om det inte är ordentlig etablerade och rotade. De behöver vatten för att orka komma igen med tillväxt efter en beskärning. Dessutom är de vanligen toppympade och även det kan spela in i kontakten mellan rot, stam och krona och om infästningen skadats i samband med beskärningen eller att den var för kraftig. 

Klotrobinia brukar klara beskärning men du lämnar ca 25 cm långa grenar räknat från ympstället och sätter snittet ovanför en knopp.  Detta görs bäst när vintern och eventuell strängare kyla är förbi men innan bladen bryter. Och som sagt se till att det finns god tillgång på vatten när värmen och tillväxten ska starta.

Många väljer att  regelbundet, ungefär vartannat år, beskära in kronorna för att de ska hålla den storlek som önskas och inte bli för stora, så det kan bli en återkommande åtgärd för alla tre träden kommande år. Men naturligtvis kan ni även putsa till dem i midsommartid om någon sida väger tyngre i kronan och stör det estetiska ögat. Sätt då snittet i en grenvinkel.

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2023

Fråga

Jag är väldigt noga med min kålodlingsföljd, för att inte få in klumprotsjuka. Nu har jag läst att grönkål och svartkål sällan angrips, stämmer det? Det ska även finnas resistenta kålsorter. Det jag då undrar är om de är resistenta för sin egen del, eller om klumprotsjukan (svampen) inte kan växa på t ex grönkål? Jag menar, det är ju jättebra om jag kan odla grönkål i en jord med en kortare växtföljd, men det är ju ändå dåligt ifall jag ändå ger näring åt svampen, även om själva plantan växer som den ska.

Jag har läst att om man får in klumprotsjuka, så ska jorden vara förstörd för kålodling i 30 år, eftersom vilosporer finns kvar i jorden. Men hur kommer de dit första gången? Sprids de med utsädet eller via luften? Jag förstår inte riktigt hur en växtföljd på 6-8 år kan räcka, ifall vilosporerna lever så länge. Eller har det med mängd att göra, och att en växtföljd håller nivåerna tillräckligt låga?

Jag undrar också hur man ska göra med perenn kål, t.ex strandkål, den kan ju tydligen också angripas. Jag ville testa den, men det hjälper ju inte att man flyttar den med kålskiftet, eftersom det ju är svårt att tvätta rötterna helt rena innan plantan flyttas till ny plats. Dessutom är ju själva poängen med en perenn växt att den får växa till sig på en och samma plats.

Svar

Växtföljden är den absolut viktigaste förebyggande åtgärden du kan göra för att förebygga problem med klumprotsjuka och du ska inte tumma på det intervallet (håll dig till åtminstone en sexårig växtföljd) oberoende om sorten sägs ha resistens eller sägs att de inte angrips så lätt i olika forum. Grönkål och svartkål kan angripas.

Finns det vilosporer i jorden väcks dessa även av dessa sorter och kan då öka spridningen av aktiva svärmsporer. Hur länge eventuella vilosporerna kan överleva i jorden finns de olika uppgifter om men att de kan överleva länge vet man.

Det viktigaste är att hålla smittotrycket så lågt som möjligt och det kan hända att de redan finns sporer i jorden, men genom växelbruket, väldränerad jord och neutralt eller högre pH-värde kan man hålla det på en lägre nivå. Sporer sprids via jord och vatten och infekterade plantor, som då aldrig ska sättas i komposten. 

Angående strandkål och andra perenna korsblommiga växter så kan även de bli smittade och vill du plantera den så ger du den en egen plats där den får stå kvar på. Sedan får du hålla koll på den och ser du att den drabbats så får du gräva bort den och inte plantera kål (eller andra korsblommiga växter) igen på den platsen, så det gäller att du kan ge den en egen plats inte i direktanslutning till din övriga odling.

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2024

Fråga

När jag odlar höga sockerärter så ser allt bra ut i början och de börjar ge skörd. Sedan gulnar de och dör. Detta har hänt ett antal år. Får de för mycket/för lite vatten eller näring eller är det något annat?

Svar

Jag tror varken det är för mycket eller lite vatten och näring som är huvudorsaken. Ärter kan tyvärr lätt drabbas av olika jordbundna patogener, oftast svamp, som gör att de vissnar i förtid, många av dessa kan anrikas och överleva länge i jorden. Den viktigaste förbyggande åtgärden är att byta ställe för ärterna årligen, ju längre växelbruk dess bättre men 4-6 år rekommenderas.

Man kan även använda ny osmittad jord för att undgå problemet. En lucker och väldränerad jord, som inte är för kompakt och våt,  missgynnar svamparna. Ett odlingsår utan ärter är inget bra odlingsår och brytsockerärten ’Sugar Snap’ är en favorit hos mig!

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2023

Fråga

Vet ni vilka växter som är listade som invasiva i Sverige? Vilka växter är utrotningspliktiga/spridningsförbjudna? Var finns lättillgänglig information? Alltså information för ointresserade och för dem som inte behärskar svenska språket ordentligt? Finns det någon bra länk på nätet?

Jag är med i en odlingslottsförening där flera odlare tycker att lupiner och kanadensiskt gullris är fina. Men borde de inte ta bort fröställningarna innan fröna sprids? Vad gäller? Det finns även ett parkslidebestånd i en utkant av odlingsområdet.

Den sida vi hittat är Naturvårdsverkets. Där står jättebalsamin och jätteloka men inte kanadensiskt gullris och parkslide, vad jag kan se: https://www.naturvardsverket.se/4acbae/globalassets/amnen/invasiva-frammande-arter/pdf/forteckning-av-invasiva-vaxter/eu-listade-invasiva-frammande-arter-vaxter.pdf

Finns någon bättre och lättförståelig länk?

Svar

Det är den EU-listan du länkar till från Naturvårdsverkets hemsida som listar de invasiva främmande växter som nu är reglerade och förbjudna och ska bekämpas  MEN det är även en nationell lista för Sverige under utredning och där är bl a blomsterlupin, kanadensiskt gullris, höstgullris och parkslide på förslag men om de blir reglerade och ska bekämpas vet vi ännu inte, det är många parametrar att beakta för myndigheterna innan beslut tas. Men som du skriver ska vi ändå hindra ytterligare spridning av dessa även om det inte är reglerat i lag ännu.

Via FORs, Fritidsodlingens Riksorganisations hemsida och denna länk https://for.se/2021/06/24/hitta-de-invasiva-frammande-arterna/ kan ni läsa mer om invasiva främmande växter och hur ni bäst känner igen och bekämpar dem! Dessa kan vara fina men ändå påverkar vår natur och mångfald negativt! Tyvärr känner jag inte till någon bättre och lättare  information att förmedla men här finns det mesta ni behöver veta om potentiellt invasiva växter och hur ni ska hantera dem.

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2024

Aktuella frågor i december

Foto: Gun-Britt Gustafsson

Fråga

Jag har problem med mina julstjärnor. Den 29 november köpte jag två, som såg fina ut i en vecka. De har stått i köksfönstret i normal rumstemperatur. Jag har gett dem växtnäring men strax därefter började  bladen skrumpna och ramla av. En är helt utan gröna blad och kastad. Varför blev det såhär? 

Svar

Julstjärnor är riktiga primadonnor, som är känslig för blöt och kall jord och de vill inte ha en temperatur under 15 grader, inte ens under en kortare period. Alltid risk att den under transport kan ha utsatts för detta både från odlingen i lastbil till butiken och från butiken hem med dig. Eller att den stått så eller i drag i butiken under en tid. En närodlad stjärna som inte transporterats långt eller stått länge i butiken är att föredra. Att stå mörkt under en längre tid blir den inte heller glad av.  

En julstjärna ska alltid skyddas med papper och väl hemma så låter man den stå kvar i emballaget och vänja sig successivt eftersom även häftiga temperatursvängningar påverkar den negativt. Sedan vill den ha en ljus placering men inte i drag vare sig från fönster eller från underliggande element.

Även för hög temperatur liksom kyla, blöt och kall jord kan få den att reagera som dina gjort med att fälla bladen. Vatten behöver den men jorden får torka upp mellan varven och häll av vatten som blir stående i ytterkruka eller på fatet när du vattnat den och använd ljummet vatten. Näring behövs inte nu under den mörka årstiden utan först när den börjar växa när ljuset återvänder. Men en svag giva enligt rekommendationen på flaskan ska inte ha påverkat den negativt. Men gav du för mycket kan den även reagerat på det.

Ja konstigt egentligen att vi har den som julblomma när den är så känslig men lyckas vi tillgodose dess krav förgyller den julen med de fint färgade högbladen. Och klarar man den över alla helgdagarna kan man vara stolt och ännu stoltare om man kan få den att växa vidare. Med kortdagsbehandling till hösten kan man till och med då få den att bilda nya högblad och blomning till nästa jul!

Så bättre julstjärnelycka nästa gång!

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2023

Fråga

Jag fördriver upp många frön inomhus och brukar sterilisera såjord i mikrovågsugnen för att slippa sorgmyggor och de minskar då mycket. Men kan det hjälpa att ha jordpåsen utomhus några dagar innan den tas inomhus för att ta kol på alla sorgmyggor och dess larver? Jag drar mig för att börja så och sterilisera så mycket jord som jag brukar..... 

Svar

Finns det ägg och puppor av sorgmyggor i jorden så hjälper inte frysning, de överlever men möjligen kan du ha jorden inne i värmen under några veckor så att dessa stadier av sorgmyggan ”vaknar”, men hoppeligen inte hinner lägga nya ägg. Larverna och själva myggorna är känsligare för kyla och då rejäla minusgrader, sätt i frys-temperatur. Ja även detta kan vara rätt omständigt men värt att testa med lite framförhållning och  om det blir rejäla minusgrader ute nu.

Sedan vet du säkert att sorgmyggor gynnas av fuktiga förhållanden så genom att hålla sådderna på torrare sidan motverkas de. Och genom att täcka jorden med ett lager grusig sand samt sätta upp gula klisterskivor som de flygande myggorna fastnar i så begränsar man dem ytterligare. Slutligen så finns det effektiv biologisk bekämpning i form av nematoder som vattnas i jorden, preparat Nemablom. Så låt inte dessa förstöra dina odlingar och odlarglädje! 

Lise-Lotte Björkman 2023

Fråga

Jag har ännu en paprika från årets skörd liggande i kylskåpet. Kan jag ta frön från den och få samma fina paprikor även nästa år? Jag har sparat fröpåsen och där står det F1, jag har hört att det är något man ska tänka på då, men vad?  

Svar

När det står F1 på fröpåsen betyder det att fröna är framtagna genom ett noggrant förädlingsarbete för att få fram frön som ger växter med väldigt lika egenskaper. Tar du frön från dess frukter får dessa i sin tur helt egna egenskaper och det finns risk att nästa års paprikor blir helt annorlunda och inte vad du förväntar dig. Så vill du försäkra dig om samma egenskaper på paprikorna nästa år blir det till att köpa nya frön av samma sort och förädling.

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2023

Fråga

Min ståtliga idegran har gett vika för tung snö. Vad göra? Vänta och se ifall den reser sig eller klippa bort det som hänger. Det ser inte ut som om grenarna är knäckta bara böjda. I fall jag måste klippa av det böjda går det att göra nu?

Svar

Ja snön kan ställa till det och bra att försöka förebygga skador genom att putsa bort den vartefter den kommer och speciellt när det blir mkt blötsnö på en gång. Gör så fortsättningsvis under vinter och till våren ser du vad du behöver fixa genom beskärning!

Fråga

Vad är det som gör att vissa blommor är vårblommor, andra höst och vissa perenner och andra bara ettåriga? Är det så att många av de vi odlar växer året runt i sina ursprungsländer eller i varmt klimat, t ex. Florida, där en vän menar att blommorna blommar jämt året runt.

Svar

Detta är en stor fråga men kan väl i korthet besvaras med att alla växter är anpassade efter varifrån de kommer, sitt ursprung, för att där på bästa sätt kunna överleva och föröka sig i konkurrens med andra växter och andra rådande biotiska (levande, biologiska faktorer) och abiotiska (ej levande omgivningsfaktorer som t ex klimat) förhållanden.  Om alla växter hade liknande livsmönster skulle det finnas färre arter. Evolutionen har utvecklat olika strategier för fortlevnad. 

Men även i en främmande miljö/klimat/världsdel kan växten klara sig men beter sig då annorlunda, många växter har stor anpassningsförmåga, bättre eller sämre från vår horisont sett, men för växten gäller det att föröka sig. Sedan har även vi människor blandat sig i med styrd växtförädling, som ytterligare kan tänja på de nedärvda egenskaperna.  Men genom att ta reda på varifrån en växt härstammar och hur den växer naturligt får vi veta hur den bäst ska skötas för att trivas så bra som möjligt!

Besvarad av Lise-Lotte Björkman

Fråga

Nu har jag plockat upp mina knölbegonior. Hur förvara jag dem över vintern?

Svar

Knölbegonia (Begonia x tuberhybrida) kan i det här hänseendet jämföras med dahlia och potatis. Knölarna ska alltså förvaras mörkt, svalt (vid 5 plusgrader) och i en lätt fuktig miljö. Det får inte vara blött för då ruttnar de. Och det får inte vara torr luft för då kan knölarna torka bort innan det är dags att plantera dem i krukor inomhus i mars.

Har man jordkällare eller likvärdig förvaringsplats är det perfekt. Då räcker det att ta upp knölarna och skaka loss jorden. Lägga dem på ett lager sand och sedan täcka knölarna med sand eller torvmull.

Bor man i de mildare delarna av vårt land kan man ibland förvara knölarna hela vintern i frigolitlådor/ kylboxar utomhus. Lägg ett lager med torra löv, kottar eller sand i botten på lådan. Lägg i knölarna. Täck dem med sand, löv, torv, spån eller kottar. På med locket. Ställ lådan mot en husvägg.

Ha gärna en termometer i lådan så temperaturen är under kontroll. Är det risk för att temperaturen i lådan sjunker ner mot bara några plusgrader ställs lådan in i ett förråd eller en källare.

Besvarad av Henrik Bodin

Fråga

En del av mina pärlhyacinter, som växer i grus, har börjat komma upp med gröna blad nu. Hur ska de klara vintern?

Svar

Inte ovanligt att pärlhyacinter skjuter blad redan på hösten och även om vintern kan skada dessa brukar de ändå orka komma med nya blad och blomma till våren. Det är bara att vänta och se!

Besvarad av Lise-Lotte Björkman

Fråga

Hur övervintrar jag mina palettblad?

Svar

Palettblad övervintrar du ljust i ett fönster inne och vattnar efter behov. Under vårvintern klipper du ner dem och låter dem börja om när ljuset återvänder om de ”tagit stryk” av vintern pga ljusbrist och torr inomhusluft. Ja du planterar även om dem i februari-mars och av sticklingarna du klipper av får du nya plantor som oftast blir finare än moderplantan. 

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Fråga

Vad har hänt/händer med mina pelargoner? Stammarna känns lite klibbiga, sedan blir de bruna och ihåliga längst ner. Hela pelargonen dör. Det går inte att ta sticklingar, de dör också. Jag brukar ha stora fina pelargonier, många olika sorter, men de senaste åren har det varit så här. Det verkar som om det smittar. Ska jag slänga alla, som börjar bli angripna? Kan jag lägga dem i trädgårdskomposten i så fall? Hur ska jag göra för att smittan inte ska finnas kvar? Jag är beredd att göra en stor utrensning, om det behövs, även om det skär i hjärtat. 

Svar

Troligtvis har dina pelargoner drabbats av pelargonbakterios. Det är en bakteriesjukdom som sprids med i första hand växtmaterial. En planta kan bära på  bakterien utan att uppvisasymtom. Blir plantan sedan
stressad eller placerad i en varm och fuktig miljö kansjukdomen bryta ut. Harman en smittad planta i sin
samling är det lätt att bakterier sprids mellan plantorna när man vattnar eller hanterar pelargonerna, exempelvis plockar vissna blommor och blad. Bakterien angriper pelargonerna via sår eller klyvöppningarna på bladundersidorna. Första symtomen på angrepp är ofta små blanka eller oljiga fläckar på bladen som efterhand torkar in. Därefter ruttnar stjälkarna. Bakterien sprids i växtens ledningsbanor och inom en månad kan hela plantanvara smittad.

Jag förstår att det skär ihjärtat men det bästa du kan göra är totalsanering. Släng alla plantor, även de som se friska ut, för de kan bära på sjukdomen. Du kan slänga dem i komposten. Undvik sedan att använda denna kompostjord till nya pelargoner och andra krukväxter som eventuellt hamnar nära pelargonerna. Tvätta fönster, vattenkannor, redskap och krukor noga innan du skaffar nya plantor.

Jag bifogar ett äldre faktablad om bakterios som ger mer information

Pelargon- och begoniabakterios Faktablad Växtskydd Trädgård SLU

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 

Fråga

Jag har en gammal hibiskus, ca två meter hög och tre förvedade stammar. Fram till i vintras stod den inomhus och trivdes inte något vidare med det. Så flyttade vi till en ny lägenhet med inglasad balkong. Det blev succé. På balkongen har min hibiskus blommat som aldrig förr. Men nu är det vinter. Jag vill ogärna ta in hibiskusen i en alltför torr, varm, mörk lägenhet och har ingen annan lämplig förvaringsplats.

Vågar jag låta hibiskusen övervintra på balkongen. Jag har köpt infravärme så jag kan hålla minusgraderna borta och bor i Göteborg där det sällan blir riktigt kallt.

Svar

Jag förmodar att det är en hibiskus tillhörande, Hibiscus rosa-sinensis du har. Man rekommenderar en  övervintringstemperatur på 10 - 15 grader med ljus placering och sparsam vattning till den. Men har den nu fått stå ute och successivt fått vänja sig vid en lägre temperatur, så klarar den mer, men försök att det inte går under 5 grader under någon längre period och aldrig under nollan på balkongen.

Närmast väggen brukar det vara varmast och det går även att tillfälligt ta in den om det blir ihållande kyla och då dyrt att värma med infravärme. Inne placerar du den så svalt och ljust som möjligt och gärna med tilläggsbelysning. Ta ut den på balkongen så snart vädret blir mildare. Ta gärna sticklingar från den i fall olyckan skulle vara framme så finns den ändå kvar!

Lise-Lotte Björkman 2024

Aktuella frågor i november

Fråga

Jag har tolv stora ekar som vi varje år tampas med löven från. Det är enorma mängder. Vi träffade en bekant som kalkade i sina eklövskomposter och sa att de då komposterades mycket snabbare. Är det några problem med att göra, kan man använda den komposten i grönsaksodling och perennrabatter sedan? Hur ska man tänka vad gäller pH-värdet, kan man förstöra en jord som är i balans genom att använda kalkad lövkompost?

Svar

Den effektivaste åtgärden för att påskynda nedbrytningen är att finfördela löven innan kompostering. Man kan t ex köra över dem med gräsklipparen. Lövkomposten får sedan inte bli för tät och våt men inte heller för torr och luftig. Bland även in halvfärdig kompostjord i komposten så är nedbrytare på plats från början. Genom att tillföra kväve till mikroberna jobbar de snabbare, vattna t ex med urin och tillför gräsklipp. Speciellt viktigt är detta till våren när värmen stiger och man vill få igång processen efter vintern.

Generellt rekommenderar man inte kalkning till trädgårdskomposter eftersom kväveinnehållet då riskerar avgå som ammoniak. Men i en näringsfattig eklövskompost är det ett mindre problem och kanske kan även kalken få fart på fler nedbrytare i de naturligt sura eklöven. Gör gärna ett jämförande test själva mellan olika komposthögar, men blanda inte kalk och kväve.

Ett högt, respektive ett lågt pH-värde i jorden påverkar växternas näringsupptag. Men det krävs rätt stora mängder material med annat pH-värde för att värdet ska ändras allt för mycket – en mullrik jord buffrar. Som årlig jordförbättring, utan att överdriva mängden, kan ni som jag bedömer det tillsätta välkomposterade eklöv, med eller utan kalk, utan att nämnvärt ändra balansen i er jord.

Vill man absolut veta kan man mäta pH-värde både i lövskomposterna och i jorden så man vet utgångsläget. I odlingsjord är ett pH-värde på omkring 6 ett bra riktvärde. Bra att ni använder eklöven som jordförbättring i trädgården!

Besvarad av Lise-Lotte Björkman

Fråga

Jag funderar på om jag måste byta ut mina sommarhallonplantor. De jag har nu har under flera år blivit allt glesare, de blir långa och slingriga och kan inte hålla sig själva uppe. Flera av ”rotklumparna” verkar ha gått ut. Inga hallon får jag heller. Jag kan inte anlägga en hallonhäck på annat ställe så hur gör jag innan nya kan planteras? Jag funderar också på sort. De gamla kommer från en kolonilott, jag känner inte till namnet. Det vore nog bekvämt med en sort som inte skickar ut rötter i samma utsträckning, men de måste vara goda också!

Svar

Rådet blir att gräva upp dessa hallonplantor helt och hållet, de kommer från andra plantor och har år på nacken och risken förförsvagande sjukdomar och skadegörare är stor. Hallonplantor som inte ger skörd är inget att ha kvar.  Hösten är en bra tid för bortgrävning och försök få med alla rötter och för sedan allt till förbränning. Nedflisning och snabb kompostering är ett annat alternativ. Sjukdomarna kan överleva i levande plantmaterial.  Låt gärna trädgården vara helt utan hallon i minst ett år för att sedan plantera nya certifierade, virusrensade hallonplantor och då helst på ny väldränerad jordförbättrad växtplats i trädgården. Hallon behöver nödvändigtvis inte stå på rad och bilda häck och det kanske kan öppna upp för annan plats. 

Men är du tvungen att plantera på samma ställe, kan du hålla jorden i träda genom att t ex täcka med svart markduk och noggrant ta bort skott från eventuellt kvarvarande rotbitar. Men du kan även odla  något ettårigt i raden t ex gröngödsling som då även vitaliserar jorden. Men håll som sagt koll på eventuella hallonrotskott och ta bort dessa så snart de dyker upp. 

Inför nyplantering  kommande år jordförbättrar du med naturgödsel och kompost. Du införskaffar nya friska certifierade virusrensade plantor. Tips på sort är den lågväxande 'Haida' E (zon1-6)  som då inte heller skickar ut så många rotskott. Det är en sen sort som är godast som helt mogen. Men varför inte plantera fler sorter, 'Glen Ample' E (zon 1-4)  är tidigare och rikgivande liksom 'Laszka' E (zon 1-5) som har speciellt stora bär. Men rotskott ger dessa två men med en nedgrävd vertikal rotspärr runt plantorna kan du bättre hålla dem där de ska vara! 

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2023

Fråga

Nu är det inte så långt till vintern och det är dags att fundera på övervintring av växter. Jag behöver råd om följande växter, gingko, dvärgbuddleja, eukalyptus, perovskia och himmelsöga. Alla odlas i kruka på Gotland och jag har ett ljust växthus med underhållsvärme att tillgå. Är det någon av dessa växter som ABSOLUT skall stå utomhus under vintern? Lättast för mig är att ställa in dem i växthuset.

Svar

Nej ingen av dessa behöver absolut stå ute under vintern utan frostfri övervintring i växthuset fungerar bra. Men låt gingkon, syrenbuddlejan och pervoskia stå ute så länge som möjligt innan du flyttar in dem. Och är krukorna stora och vintern blir mild, utan risk att krukorna genomfryser, kan du låta dem vara ute. Men flytta dem närmare en husvägg, under ett takutsprång, där de står mer skyddade för vind, stark vårsol och nederbörd som gör jorden i krukorna så blöt att rötterna riskerar ruttna. Där vaknar växterna sedan i takt med våren.

I växthuset kommer de att vakna tidigare eftersom vårvintersolen värmer växthuset även om temperaturen hålls låg. Nytillväxten är känslig för frost och vind när du sedan ställer ut dem igen. Så låt dem bara vara på tillfälligt besök i växthuset om det skulle behövas och flytta ut dem igen när eventull tjälrisk definitivt är över. Och planterar du ut dem i marken är övervintringsbekymret ur värld, dessa tre växter klarar sig bra i din odlingszon.

Har man inte tillgång till ett frostfritt utrymme kan man skydda krukor och växtrötter mot genomfrysning genom att gräva ner dem i väldränerad sandig jord och sedan täcka med löv eller bara gräva ner dem i en torr löv-/komposthög när vinter på allvar är i antågande. Man kan även isolera med frigolit t ex genom att ställa krukorna i säckvävssäckar med frigolitkulor, som då isolerar mot jordfrysning. Eller ställa dem på frigolit och linda in krukorna i bubbelplast eller liggunderlag. Ja det finns krukor av frigolit som i sig skyddar effektivt mot kylan. 

Även eukalyptusen och himmelsögat kan stå ute tills nattemperaturen närmar sig nollan, de får inte frysa, men tål tillfälliga temperaturer ner mot 2 grader. Sedan vill de stå ljust och svalt under vintern, bäst i en temperatur på 10-15 grader. Kom ihåg att ge dem vatten under övervintringen och i februari kan du beskära tillbaks dem, för att åter börja driva dem.

Besvarad av Lise-Lotte Björkman

Fråga

Jag har lovat en vän att hjälpa till och ta hand om en massa humleplantor utefter ett staket. De har några år på nacken och är flera meter höga. De hänger över staketet ända ner till marken. Klipper man ner dem helt varje år? Är det försent för i år? Zon 2. Ungefär hur långt ner ska man klippa?

Svar

Humle är en perenn dvs alla nya skott kommer från rötterna på våren och årets skott grönskar inte nästa år. Dessa tar du bort nu eller till våren innan de nya kommer. Humle är tålig så gör det när det passar bäst, brukar vara skönt att ha det gjort redan nu och du tar bort dem i sin helhet! Men kan även vara vackert att ha humlekottarna kvar över vinter. 

Ansamling av hårmyggelarver

Fråga

Dessa larver träffar jag på i jordytan i trädgårdslandet från sensommaren och framåt, nu senast när jag röjde i min pumpaodling här i november inför vintern. De är ansamlingar av brungråa, någon centimeter långa larver, som rör sig livligt när jag rör vid dem. Jag har inte sett några skador av dem, kan de göra det? 

Svar 

De ser ut att vara larver av någon hårmygga. De lever av multnande material i jorden och gör sällan någon skada på levande välmående växter, men kan äta på rötter. 

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Fråga

Jag har beslutat att ta bort alla mina stormhattar då jag förstått hur giftiga de är. Vad kan passa i stället? De får gärna dra till sig humlor och bin men inte gillas av sniglar. Jag har även rejäla pioner och en massa lavendel i rabatten.

Svar

Kanske kan färgväppling, Baptista australis, dess intensiva blåa färg påminner om stormhattens, passa som ersättare. Även stor drakblomma, Nepeta sibirica, kan vara ett alternativ. Den börjar blomma lite tidigare, men har en lång blomningstid med en mer lavendellik färgton. Båda har ett något mer buskigare växtsätt än stormhatten men gillas av insekter och ingen av dem är någon känd snigelmagnet.

Även om stormhattar i släktet Aconitum är mycket giftiga, och speciellt dess frön och rötter, är förgiftning via olyckshändelse med barn sällsynt enligt giftinformationscentralen.

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Fråga

Vi diskuterar om möjlighet att kombinera vårlökar och sommarblommor i odlingsfält som är 60 kvadratmeter. Vilka blommor passar att så på våren? Hur blir det med placeringen av lökarna och sommarblommorna? Jag själv tänker att det är bättre att plantera perenner med lökarna än sommarblommor..

Svar

Det beror lite på om ni vill ha en ettårig eller en återkommande blomyta (då väljer ni perenner eller fleråriga ängsväxter) och vilka lökväxter ni väljer. Många perenner kommer även i gång snabbare med sina bladverk och döljer då bättre vissnade lökblad än sommarblommor som tar lite längre tid på sig.

Vissa lökväxter är även bättre på att återkomma och sprida ut sig och då kan det vara svårare att så in sommarblommor bland dem kommande år. Medan andra lökväxter som många tulpaner behöver planteras årligen för säker återblomning. Sedan vill de flesta lökväxter även ha en torrare period under sommaren och då kanske sommarblommorna kräver mer vatten än perennerna skulle göra.

Men grupperar ni lökarna så att det inte planteras jämt över ytan är det lättare att komma åt att så i bar jord mellan grupperingarna av lökväxterna om våren. Ja lökarna kan även koncentreras och te x placeras i bak- eller framkant av ytan.

Tacksamma ettåringar att direktså är t ex:
Blåklint, ringblomma, kranskrage, jungfrun i det gröna, honungsfacelia, sommarmalva och sommarslöja. Och man kan även tänka sig en yta med bara solrosor, finns alla de varianter av dessa!

Och en yta behöver inte vara statisk. Det går alltid att tänka och göra om, om det inte blir bra, men alltid bra med en plan. Och ibland är det kul att testa sig fram!

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Peter Englöv
Peter Englöv

Båda bilderna tagna av Peter Englöv

Fråga

Sommaren 2018 planterade vi tre klotformade katalpor, Catalpa bignonioides ’Nana’ i vår trädgård i Malmö. Efter ett par år började mittenträdet angripas av "något vitt". Alla träden är köpta via en välrenommerad plantskola som importerat dem från Holland.

I fjol blev angreppen större. Mittenträdet är tydligt klenare och under sommaren bröts en gren av utan egentlig orsak. Det rör sig om en luddliknande beläggning som började på stammen men som efterhand krupit upp i grenverket. Det är flitig trafik av små myror längs stammarna, särskilt längs den på det mest angripna trädet.

De två andra träden är friskare och beläggningar kan urskiljas bara ställvis på stammarna. Företag vi kontaktat har inte vetat vad det kan vara, både löss och svamp har föreslagits. Vad kan det röra sig om för angrepp? Vad kan vi göra? Bör det skadade trädet sågas ner? Hur kan vi skydda de två andra?

Svar

Frågeställaren ombads efter inledande konversation, förutom bilder, skicka in en angripen gren från katalpan. Utifrån detta gjordes en första identifiering och det antogs vara en sköldlus med det vetenskapliga namnet Pseudaulacaspis pentagona. På svenska kallas den vit persikosköldlus eller mullbärssköldlus

Detta bekräftades sedan med hjälp av mikroskopering av pensionerade biologiläraren Carl-Axel Gertsson, som är expert på sköldlöss. Det är första gången skadegöraren konstaterats utomhus i Sverige, men den förekommer i Europa och övriga världen. Den har förmodligen kommit med växtmaterialet och övervintrat, den uppges klara 20 minusgrader.

Detta är en besvärlig skadegörare som kan angripa hundratals olika växter och den bör inte etablera sig i landet. Rådet blir därför att ta bort alla de angripna katalporna och föra dem till förbränning. Sköldlusen övervintrar som fullbildade honor och hanar på växterna. Honorna kan redan då vara befruktade.

I det första nymfstadiet är lusen rörlig och kan förflytta sig någon decimeter upptill en meter själva. Men vinden och andra djur kan föra dem längre. Så nu gäller det att vara observant på andra växter i trädgården och även hos grannarna, så den inte hunnit sprida sig vidare.

Tack för att ni som trädgårdsägare inte gav er utan ville få reda på vad detta var. Nu hoppas vi att även andra är observanta och speciellt de som handlar med och importerar växter. Denna sköldlus är reglerad och får inte förekomma på växter i handeln. Katalpor verkar vara en favoritväxt men den har som sagt även andra värdväxter som t ex fruktträd och speciellt växter i Prunus-släktet ska man vara uppmärksam på.

Läs mer om Pseudaulacaspis pentagona i artikel av Carl-Axel Gertsson i nr 1 2023 av Hemträdgården 

 Besvarad av Lise-Lotte Björkman november 2022

En första identifiering av sköldlusen Pseudaulacaspis pentagona utomhus i Sverige. Foto: Lise-Lotte Björkman

Aktuella frågor i oktober

Fråga

Våra Afrikas blå liljor har vuxit och vuxit och har sprängt sönder krukor. Kan vi gräva ner dem i jorden, med bubbelplast runt rötterna? Är det något mer vi måste göra för att de ska överleva vintern? Vi bor i zon 2.

Svar
Det finns många olika arter, hybrider och sorter av Afrikas blå lilja i släktet Agapanthus och säkrast övervintras de i frostfritt utrymme. Det finns även mer härdiga så kallade frilandsagapantusar, med ursprung i klockagapantusen. Dessa har oftast smalare blad som vissnar ner på vinter. De kan växa och övervintra nedgrävda i rabatten i landets gynnsammaste delar, i en väldränerad jord där vinterfukten  inte blir stående. Men man sätter ingen bubbelplast i jorden. Däremot kan man isolera uppepå jorden efter att jordytan frusit till. Olika alternativ att täcka med är uppkupad jord, granris, löv eller luftig täckbark.

Men om era plantor är bredbladiga och vintergröna så rekommenderas inte övervintring ute. Men alla tål att stå ute länge i sina krukor på hösten, än längre intill en husvägg och bladen täckta med fiberduk eller i annat väderskyddat utrymme. Du tar in dem i frostfritt, helst i ett ljust utrymme för de bredbladiga vintergröna sorterna, när minusgraderna är ihållande dag som natt. En övervintringstemperatur på under 10 grader gynnar nästa års blomning och du vattnar sparsamt. Men under sommarhalvåret kan du ha dem planterade i rabatten.

Lise-Lotte Björkman 2023

Fråga

Är det möjligt att ändra "växtsätt" för en gammal vinranka? Om möjligt; hur och när på året bör detta göras?

Bakgrunden är att vi har under mer än tio år haft en vinranka vid foten av en ek. Vinrankan har klättrat högt i eken. Nu är eken fälld och tre-fyra meter långa grenar hänger nu över en angränsande buske.  Nu vill vi få vinrankan att fortsätta leva och ge skörd över en pergolan. Pergolan ska vi bygga, och med sikte så att roten kan vara kvar på sin plats i jorden

Svar

Om vinrankans huvudstammar är relativt mjuka och formbara kan ni bara lägga dem på marken i väntan på att pergolan blir byggd. Och därefter leda upp dem på pergolan. Då sparar ni tid och får direkt en bättre täckning av pergolan.

Men är stammarna (stockarna) grövre och hårda och därmed svåra att leda upp på en pergola är det bättre att beskära/såga ner dem till 30 centimeter över marken. Den hårda beskärningen ska göras nu på senhösten innan det blir vinter och kallt och vara gjord före nyår. Görs en sådan kraftig beskärning på senvintern-våren kommer det rinna mycket sav ur snittytorna och plantan förlorar onödigt mycket energi.

När pergolan är klar leder ni upp och ut årsskott där ni vill få vinstockar i framtiden. Alla årsskott som växer ut från dessa vinstockar toppas över 3-5 knoppar varje höst-senvinter.  Klipp av skotten lite utanför knoppen, så att en tapp blir kvar. Under sommaren pincerar ni de gröna mjuka skotten några gånger så solljuset kan komma in till vindruvsklasarna.

Besvarad av Henrik Bodin 2023

Fråga

Jag behöver råd om mina trädgårdshortensior. Jag har planterat i olika lägen, i rhododendronjord. De får ganska kraftig bladväxt, men inga blommor. Vad är felet?

Svar

Den vanliga trädgårdshortensian Hortensia macrophylla blommar på fjolårsskott och är den då inte riktigt härdig och fryser in eller klipps ner årligen så hinner den inte blomma på de nya skotten under samma säsong. Detta kan vara förklaringen till att de bara växer och inte hinner blomma.

Men det finns trädgårdshortensior som blommar både på ettårs- och fjolårsskott, som trädgårdshortensior i den så kallade Endless Summer-serien. Dessa hortensior har en härdighet på omkring zon 1-3(4). 

Och säkrare blomning får du även om du väljer purpurhortensian, Hortensia serrata LAMONA E som är härdigare, klarar zon 1-4(5), och inte heller blir så hög och hinner blomma på årsskotten. Blomfärgen varierar med jordens pH-värde.  Men sen finns även olika sorter av vipp- och vidjehortensior som är blomvilliga och härdiga så det finns hortensior att att välja mellan!

Lise-Lotte Björkman 2023

 

Fråga

Jag har ett ganska stort parti odlingslott med olika grönsaksbäddar. På dessa har jag frösått gurkört i varierad mängd som också spritt sig alldeles för mycket. Men läst att den kan ge gröngödsling. Min fråga är vad gör jag med den nu på hösten när jag preparerar alla bäddar med fårskit, tång och ensilage.

Jag läser på sina håll att plantan kan myllas ner, och detta är min fråga. Vad menas med detta? Ska jag dra upp rötterna och lägga dem ovanpå jorden, eller gräva ner dem under jorden?

Svar

Gurkört är en tacksam gröngödslingsgröda eftersom den växer snabbt. Men får den gå i frö efter blomningen så sprider den sig villigt. Därför är det bäst att slå av den/dra upp den innan den går i frö. Rötterna kan vara kvar i jorden, men du kan även dra upp hela plantan om det är lättare.

Bäst är att sedan gräva ner växtresterna i det översta jordlagret men man kan även lägga dem som ett täcke över jorden under ensilaget du tänker tillföra.

Läs gärna vårt faktablad om gröngödsling för mer information!

Faktablad nr 7 Gröngödsling

Lise-Lotte Björkman oktober 2022

Fråga

Jag har odlat pumpa i min öppna kompost med gott resultat. Bladen har dock angripits av mjöldagg. Nu undrar jag om det innebär något problem att använda kompostjorden nästa år, alltså övervintrar svampen i komposten och kan sprida sig till växter?

Svar

Mjöldagg övervintrar på växtdelar och i bladknoppar på levande växter. De är olika mjöldagg, med lite olika övervintringsförmåga, för olika växter. Men de angripna pumpaväxtdelarna kan du gräva ner i komposten så bryts de och svampen ned tillsammans. Och kompostjorden kan du använda igen, men ny mjöldaggssmitta kan ändå drabba dina pumpor nästa år, men ofta kommer infektionen sent och den brukar inte hinna göra så stor skada.

Lise-Lotte Björkman september/oktober 2022

Fråga

Vi tror att våra idegranar står för soligt, torrt och magert eftersom de blir glesa och blivit gulaktiga. Vi ska försöka flytta dem. Kan vi göra det nu eller ska vi vänta till våren? Vi bor i Mellansverige och granarna är några år men förhållandevis små.  

Svar

Ja det kan vara att de står för torrt och soligt och skulle behöva en mer vattenhållande, mullrik jord. De går att flytta och det görs med fördel i augusti - september så de hinner rota sig inför vintern, som de vintergröna växter de är. Så jag skulle flytta dem till våren om ni inte vill chansa. Lövfällande växter flyttas däremot bäst i vila när de inga blad har.  

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Fråga

Vi har idag, 11 oktober, flyttat ett persikoträd av sorten 'Frost' som är 8-10 år gammalt och cirka tre meter högt. Det har ett stort grenverk. Tyvärr blev rotsystemet hårt beskuret. Min fråga är om man ska beskära grenarna nu eller vänta till våren? Finns det något tips för att trädet ska klara vintern så bra som möjligt? Vi bor i Helsingborg.

Svar

Bäst flyttar man vedartade växter när de är i vila och avlövade. Men nu är det redan gjort. Hos dig i Skåne skulle jag beskära in det redan nu, förmodar att det ännu finns blad på det. Ja ni kan sedan om möjligt täcka kronan med fiberduk, för att i viss mån hindra uttorkning av sol och vind. Fiberduken  kan sitta kvar ända till våren- försommaren när nya blad utvecklats. Förankra även trädet så att det inte välter.  

Vattna trädet så att jorden sätter sig runt rötterna och att det finns fukt för nya finrötter som ännu kan hinna utvecklas under hösten i en varm jord. Men trädet ska inte simma! När vinter närmar sig täcker ni jordytan med löv i fall det även skulle bli tjäle hos er. Och till våren blir det till att vattna igen. Sedan hoppas vi på det bästa!

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Fråga

Vilken grundstam och vilka äppelsorter rekommenderar ni till en lågväxande äppelhäck i Stockholmsområdet?

Svar

För att välja rätt grundstam gäller det att ta reda på platsens klimatförutsättningar. Är det en blåsig plats med en sandigare jord rekommenderar jag A2 eller MM111. Dessa grundstammar har ett bra rotsystem som klarar torka utan att ta skada. De växer fast ordentligt i marken. Nackdelen är att de kommer ge mer starkväxande plantor som kräver mer beskärning. Vilket leder till att man får vänta några år extra på skörden. När äppelhäckarna börjar ge skörd är det positivt att beskära dessa äppelhäckar två gånger om året. Lättare att hitta balans mellan tillväxt och fruktsättning.

Är platsen mer vindskyddad och jorden är en vanlig trädgårdsjord med bra mullinnehåll som kan hålla vatten och näring rekommenderar jag B9. Denna grundstam ger små träd som börjar ge skörd redan efter några år. Nackdelen med grundstammen är att den har svårt med förankringen och behöver ofta stöd hela livet. Dessutom är livslängden kortare än på A2 och MM111.

Är det ett bra mikroklimat på platsen samt en mer väldränerad jord rekommenderar jag M7. Den ger mindre träd som är bra förankrade i marken samtidigt som träden börjar ge skörd i ung ålder. M7 är den M-grundstam som enligt uppgift ska leva längst, ca 20 år. Går det att få tag på P60 eller P14 så är det grundstammar som trivs i alla typer av jordar och ger träden en bra förankring. De tål kärvare klimat samtidigt som grundstammarna ger mindre träd som inte kräver så mycket beskärning. Det tar något eller några år längre tid innan man får skörd på dessa grundstammar jämfört med B9.

När det gäller sorter skulle jag utgå från när på säsongen som frukterna ska skördas, vilken smak som tilltalar mig samt om det ska vara saftiga eller krispiga frukter. Därefter undersöka om det finns någon sort som är mer svagväxande med önskade egenskaper. Väljer man en mer starkväxande grundstam (A2 och MM111) bör sorten var mer svagväxande. Väljer man en mer svagväxande grundstam går det bra att välja en mer starkväxande sort utan att balansen mellan skörd och tillväxt påverkas negativt.

Några svagväxande sorter som ger friskare träd är: Agnes, Lovisa, Discovery (behöver starkväxande grundstam), Höstdessert, Alice, Aroma (på svagväxande grundstam), Huvitus, Katja, Kim, Maglemer, Mio, Nanna och Sylvia. Försök att provsmaka så många som möjligt av dessa sorter innan ni väljer. Personligen tycker jag det är trevligt att blanda och ha flera olika sorter i en äppelhäck.

Besvarad av Henrik Bodin 2022

Aktuella frågor i september

Fråga

Kan jag plocka alla äpplen på mitt träd nu i börja-mitten av september och lägga dem inne för att mogna. Risken är att de drabbas av fruktmögel om de sitter kvar på trädet. Det är ett familjeträd med sorterna 'Discovery', 'Manet', 'Aroma' och 'Ingrid Marie'.

Svar

Du skriver inte var du bor men sommarfrukt som 'Mantet' borde redan nu vara mogna och som godast. De klarar inte lagring någon längre tid. 'Discovery' borde gå att nu ta in och eftermogna i ngn vecka.  Ät dem efterhand. Äpplen med ev. skador använder du först och de finast sista och låt inte äpplena ligga intill varandra. Fruktmögel smittar lättare då och smitta kan följa med äpplena in.

Men 'Aroma' och framförallt  'Ingrid Marie' som är senare sorter är i tidigaste laget att ta in för att kunna eftermogna och bli som godast. Bäst mår de att vara kvar på trädet fram till oktober innan frosten kan skada dem. Äpplen som är oskadda och hänger "ensamma" kan klara sig från fruktmögel. Så vill du testa att eftermogna en del redan nu pga av fruktmöglet så tar du i första hand in välmatade fina äpplen som hänger i klunga och låter solitärerna vara kvar och fortfarande utvecklas på träden.

När äpplen lossnar lätt från trädet (men innan de börjat rasa) är de dags att plocka in dem för lagring i ett svalt utrymme. Hur snabbt de sedan eftermognar beror framförallt på sort och temperatur. Endast helt oskadda och friska äpplen lagras övriga försöker man äta eller använda mer direkt.  

För att motverka fruktmögel, Molinia frutigena, plockar du bort alla äpplen med fruktmögel så snart du ser angrepp och se till att inga angripna äpplen blir kvar i träden som mumier över vintern. I en fungerande kompost (täck med annat material) kan du kompostera dessa äpplen i mindre mängd. Nästa år ser du till att kartgallra så att frukterna inte sitter för tätt och skaver mot varandra. Fruktmögel infekterar via skador på frukten.

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2023

Angrepp av bladmögel på tomat. Foto: Teija Taimi

Angrepp av bladmögel på tomat. Foto: Teija Taimi

Fråga

En underlig sak hände i början av september och jag undrar om det finns ett samband. Jag har en gammal tujahäck som bildar en varm och vindskyddad hörna i trädgården här i Österlen. I år planterade jag tomater i pallkragar i hörnan och plantorna tog sig fint, stora blad och mycket tomater som jag har kunnat plocka. I veckan klipptes häcken. Dagen efter var tomatbladen torra, bruna, fläckiga, även plantorna var fläckiga. En del spån hade hamnat i pallkragarna på marken. Kan någon smitta ha överförts från häcken till plantorna, han som beskär häcken menade att mycket svamp kan finnas i tujorna. Omvandlingen av tomatplantorna skedde verkligen över en dag. En chock!

Svar

Det är tyvärr potatisbladmögel, Phytophthora infestans, som drabbat tomatplantorna och den smittan kan blomma upp snabbt under gynnsamma, fuktiga förhållanden under sommar-sensommar. Men smittan har inte kommit från tujorna utan från annat håll, kanske från potatisodling i närheten. Sjukdomen smittar både potatis och tomat och andra växter inom potatisfamiljen, Solanaceae. Även gråmögel är en svampsjukdom som snabbt kan slå till i fuktiga tomatbestånd under hösten.

Plocka nu snabbt av alla friska tomater, mogna som omogna, så hoppas jag du hinner rädda några innan de är oätliga. Omogna får eftermogna inne under uppsikt. Sätt sedan alla växdelarna i tillslutna sopsäckar och för till förbränning! Bladmögelsporer kan spridas via vatten, vind, oss och våra redskap och förutom växtdelar kan även jorden innehålla smitta. Så odla inga potatisväxter, som paprika och chili, i pallkragarna kommande år utan något helt annat. Den skyddade platsen kan passa såväl majs som bönor som gurkväxter.

Lise-Lotte Björkman september 2022

 

Fråga

Denna växt blir ungefär 1,5 m bred och uppemot 2 m hög men vissnar helt ner på hösten då stammarna blir slemmiga och blöta. Vet ni vad det är? Den finns i Lindome i Västra Götaland. Vilken är växten?

Svar

Det ser ut att vara en sallatsaralia, Aralia cordata. Det är en ätlig, perenn växt, som blir ståtlig och frodig där den trivs. De enskilda blommorna är vita och små och efterföljs av dessa mörka bär. Växten vill gärna ha en skuggad växtplats med fuktighållande men väldränerad jord, så den klarar vintern säkrare. Vill man äta av den är det stammarna och rötterna man skördar av. Stammarna tas i början av säsongen när de blivit drygt en halv meter. De kan enligt uppgift vara lite beska. Rötterna ska påminna om palsternacka i smaken.

Besvarad av Lise-Lotte Björkman september 2022

Sallatsaralia. Foto: Berit Svantesson

Fråga

Vi har en gammal schersmin. Den har blommat jättefint i alla år, men i år orkade den inte. Antagligen på grund av torkan. Vi bor på norra Gotland och det regnar väldigt lite om ens alls.
Min fråga är framför allt, ska vi klippa ner den? I så fall hur mycket och när? Har inte klippt den tidigare mer än döda kvistar.

Svar 

Visst kan blomningen ha påverkats av torkan men beskär du ner den helt så tar det några år innan den blommar igen och vatten kommer den att behöva även fortsättningsvis. Nedskärning görs bäst på vårvinter i så fall.

Men bäst är att underhållsbeskära schersminer kontinuerligt genom att ta bort några av de äldsta grenarna ända nerifrån och kanske korta in andra vid en förgrening. Detta kan du göra nu eller bäst strax efter blomningen. Läs gärna vårt faktablad om just underhållsbeskärning av buskar.

RST Faktablad 33 Beskärning av buskar

Besvarad av Lise-Lotte Björkman september 2022

Fråga

Förra hösten planterade jag ligusterklot, som tyvärr  kom i en storlek större än vad jag hade tänkt mig. Det är nu lite trångt där de står och jag funderar på om jag kan klippa in dem till en mindre form? Kan jag klippa längre in än vad jag ser blad? Kommer det bildas blad på grenarna innanför som nu är kala pga att det är mörkt där eller är det förvedat? Tacksam för hjälp hur jag ska tänka kring beskärningen 

Svar 

Du kan putsa dem nu för jämnare form men den kraftigare beskärningen för att minska dem i storlek gör du under vårvintern innan bladen bryter. Och ja du kan ta in dem till önskad storlek även om grenarna är kala där nu. Det finns dolda knoppar som kommer bryta nytt från dessa grenar.

Besvarad av Lise-Lotte Björkman i september 2022

Buxbomsmott

Buxbomsmott Foto: Klas Ek

Fråga

Vad är det för larv vi hittat i vår buxbomshäck? Vi bifogar foto på larv som vi fann i häcken. Skadan är uppätna blad men nerver och kvistar finns kvar. Denna skada finns på flera ställen i häcken. Hur bekämpar vi detta?

Svar

Det är buxbomsmottets larv ni fångat på bilden, en rackare vars larver snabbt kan kaläta. Var  uppmärksam kommande år och plocka bort larverna så snart de upptäcks för att begränsa skadan. Även biologisk bekämpning med bakterier, preparat Turex Larvskydd, kan användas på denna larv, läs mer om buxbomsmottet, Cydalima perspectalis, via länken nedan till FORs frågedatabas.

Buxbomsmott 

Besvarad av Lise-Lotte Björkman september 2022

Fråga

Kan jag blasta av potatisen för att själva knölarna nu inte ska bli större. Hörde det på radion men hörde jag rätt?

Svar

Ja du hörde rätt, tar du bort blasten slutar potatisarna att växa. Man brukar blasta av några veckor innan beräknad skörd för att potatisen inte ska förväxa sig, få tjockare skal och klara både upptagning och eventuell lagring bättre. Så efter att du blastat av den låter du potatisarna vara kvar i jorden och tar upp efter behov. I jorden håller den sig bäst ännu.

Besvarad av Lise-Lotte Björkman september 2022

Fråga

Jag är i färd med att dela perenner för att spara plantorna till våren. Jag kan inte komma på hur jag bäst förvarar krukorna över vintern. Jag bor på Gotland, som har milda vintrar och väldigt sällan snö.. Men naturligtvis kan det komma en köldknäpp! Jag har inte möjlighet att gräva ner krukorna.

Svar

Ha krukorna ute så länge det inte är risk att jordklumpen genomfryser. Vid ihållande kyla sätter du in krukorna i ett frostfritt utrymme som håller en temperatur på ca 0-5 (8) grader, får vara mörkt! Kan tänka att krukorna skulle kunna stå skyddade ute under takutsprång mer eller mindre hela vintern hos dig.

Lise-Lotte Björkman september 2022

Aktuella frågor augusti

Angrepp av tomatgallkvalster

Symptom på angrepp av tomatgallkvalster på tomatbladen Foto: Maria Modahed

Angrepp av tomatgallkvalster på tomat

Symptom på angrepp av tomatgallkvalster på frukten Foto: Maria Modahed

Fråga

En bekymrad fritidsodlare ringde och undrade vad som kan ha hänt alla hennes tomatplantor i år. De växer ute såväl som i två (8 plus 15 kvm) mindre växthus hon har i Stockholmstrakten. Efter att ha sökt på internet och kontaktat kunniga i butik och bekantskapskretsen hade ingen kunnat ge henne ett övertygande svar.  Inget som föreslogs tycktes stämma.

Hon brukar ha fina plantor och skörd av framförallt körsbärstomat, drivna från eget frö, men i år hade bladen börjat anta en gyllenbrunton och fått som ett mjöl på sig och sedan fallit av. I början av augusti var många plantor nästan bladlösa. Frukt hade bildats men även de såg konstiga ut och föll  av i förtid. Hon var minst sagt förtvivlad och ville veta vad som hänt. 

Svar

Efter att bildmaterial skickats in kunde såväl potatisbladmögel som gråmögel uteslutas. Detta var något annat, men vad? Efter hjälp av kollegor och ytterligare efterforskning och med hjälp av inskickade bilder och växtdelar kunde slutsatsen dras att detta var ett omfattande angrepp av gallkvalster, förmodligen tomatgallkvalstret Aculops lycopersici, i huvudsak. Tomatgallkvalster är som tur är ingen vanlig skadegörare i fritidsodling, jag har aldrig stött på den tidigare.

Detta är ett litet frilevande kvalster som kan angripa växter som hör till potatisfamiljen, Solanaceae, men tomat är dess huvudsakliga värd. Detta kvalster är mindre än det mer vanliga växthusspinnkvalstret och är inte synligt för ögat utan en förstoring på 50-100 gånger behövs för att se det ordentligt. Kvalstret ska vara konformat och ljust beige till gult i färgen. Men med hjälp av en lupp som förstorar 10 gånger kan deras  rörelse på bladen upptäckas och speciellt om de är många.

Bladen angrips först nere i plantan och vid stort angrepp blir bladen som de ser ut på bilden, lite förtjockade, skrynkliga och missfärgade och som med en rostig beläggning. Frukterna får som ett mosaikmönster och även foderbladen visar symptom. Frukten faller lätt av precis som frågeställaren erfarit.

Detta tomatkvalster ska inte kunna övervintra på våra breddgrader utomhus eller i ett kallväxthus så smittan torde ha kommit  med inköpt eller annat övervintrat växtmaterial. I detta fall är övervintrat kapkörsbär av släktet Physalis misstänkt men svårt att exakt veta hur det kommit till odlingen. Nu behöver alla plantor noggrant saneras bort och inga sticklingar tas och inga plantor som kan vara smittade övervintras.

Till potatisfamiljen/ordningen hör t ex chili, parika, physalis, aubergine, batat och naturligtvis även potatis men även prydnadsväxter som himmelsöga och änglatrumpet med flera växter så det blir många växter att hålla koll på om denna skadegörare blir vanligare. 

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2023

Symptom på angrepp av tomatgallkvalster på blad av kapkörsbär, Physalis

Symptom på angrepp av tomatgallkvalster på blad av kapkörsbär, Physalis Foto: Lise-Lotte Björkman

Dahlia planta med stinkfly

Dahlia planta med stinkfly Foto: Anna Dykert

Skadad dahliaknopp

Skadad dahliaknopp Foto: Anna Dykert

Fråga

Jag planterade två dahliaplantor i en normalstor pallkrage i början på juni. De har växt upp och blivit höga men vill inte blomma. I pallkragen har jag även zucchiniplantor som också växt till sig rejält. Funderar nu varför dahliorna inte blomma? Kan det vara för att det är för trångt i pallkragen? Har det blivit för lite näring och vatten eller kan jag ha vattnat för mycket? 

Det är också något som ser ut som bladlöss på flera blad, kan det vara en orsak? Hur får jag bort dessa? Kan jag plantera om dom i krukor och ha på balkongen istället eller är det försent? Jag bor i Västerbotten. Är nybörjare på dahlia men vill verkligen lära mig, de är så fina! 

Svar

Dahlior har en lång utvecklingstid och tar tid på sig innan de börjar blomma utan satsar först på tillväxt. Den sägs vara en kortdagsväxt så är dagarna långa kan blombildningen hämmas, vilket de är hos er i början av säsongen. Nu blir dagarna kortare och vi får hoppas att frosten inte kommer för tidigt utan blomningen ännu hinner komma igång ordentligt. För dahlior är frostkänsliga.

God tillgång på näring och vatten behöver dahliorna och är bladverket friskt grönt så har den fått det, men dina ser lite bleka ut så mer näring kan behövas! I en grundgödslad jord med naturgödsel tillförs allsidig näring kontinuerligt under säsongen men när blomningen börjar avta saktar man i med näringsgivan. Och visst blir det konkurrens från zucchinin. Även riklig bevattning kan laka ut näring.

Nu är det svårt att flytta dahliorna utan att skada rötterna och då kan delar av plantan vissna, innan nya finrötter hunnit växa ut. Men vill du ändå göra ett försök vattnar du den innan, försöker få med så mycket rötter intakta som möjligt. Sedan ställer du plantan i skuggan och skyddar den även mot vind med fiberduk till att börja med. Ja även när det börjar bli kallare täcker du med fiberduk till nätterna för att förlänga säsongen. Även zucchinins rötter störs vid eventuell flytt.

Dahlia kan få löss, men de är inte de som syns på bilden. Det är någon skinnbagge även kallade stinkfly, som syns på bilden, förmodligen någon ur familjen ängskinnbaggar. De har stickande sugande mundelar och växtätande arter gör skada på växter när de ute efter mat. De är framförallt nya blad och blad- och blomknoppar som skadas. De är svåra att bli av med och det är täckning med fiberduk tidigare på säsongen som kan ha effekt, för att de inta ska komma åt växterna. Men ta de du kommer åt och ge akt på eventuella äggsamlingar under bladen och oskadliggöra dessa.

Även tvestjärtar gillar dahlior och kan orsaka liknande skada. Dessa är nattaktiva och kan upptäckas då. Läs mer om tvestjärt i ett tidigare svar jag skrivit. https://for.se/fragor-och-svar/vem-ater-pa-mina-vaxter/

Lise-Lotte Björkman 2023

Fråga

Kan jag ta bort blasten på potatisen för att själva knölarna inte ska bli större. Hörde det på radion i fjol men hörde jag rätt?

Svar

Ja du hörde rätt, tar du bort blasten slutar potatisarna att växa. Man brukar blasta av några veckor innan beräknad skörd för att potatisen inte ska förväxa sig, få tjockare skal och klara både upptagning och eventuell lagring bättre. Så efter att du blastat av den låter du potatisarna vara kvar i jorden och tar upp efter behov innan eventuell lagring.

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2023

Kålnät med jordloppor

Kålnät med jordloppor på utsidan. Foto: Lise-Lotte Björkman

Svartkål skadad av larver och jordloppor

Svartkål skadad av fjärilslarver och jordloppor. Foto: Lise-Lotte Björkman

Fråga

Kålfjärilslarverna har ätit på min svartkål och nu har dessutom jordlopporna invaderat och tagit resten av bladen. Är den bara att ta bort och hur gör jag till ett annat år. 

Svar

Det är många som tycker om kål och kålfjärilslarverna är en av dem och nu har jordlopporna gynnats i det varma och torra vädret och invaderat plantorna och tagit resten av bladen. Dock växer kål länge på hösten och det hinner komma nya blad i toppen ännu så låt plantorna ändå stå kvar. Fula blad kan tas bort och plantan blir palmliknade. Ja svartkål brukar även benämnas palmkål.  

Det effektivaste sättet att skydda dem kommande år är hålla plantorna täckta med helslutande fiberduk/finmaskigt kålnät för att rent mekaniskt hindra skadeinsekterna att ta sig in till plantorna. Kål odlas på ny plats nästa år.  

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Fråga

Jag har odlat små vattenmeloner i växthuset men plantan verkar nu vara på upphällningen. Kan man få frukterna att "eftermogna" t ex i köksfönstret? Tycker det är för tidigt att skörda dem egentligen. Hur vet jag när melonerna är mogna. Förra året tog vi en för tidigt och en för sent - de var bara två!

Svar

Om vattenmelonen är tillräckligt mogen kan den eftermogna efter att du tagit in den i rumsvärme, men är de för omogna så kan de istället ruttna/skrumpna när du tar dem från plantan. Så rådet blir att låta den sitta kvar på plantan så länge det finns liv i den.

Det är inte så lätt att avgöra när meloner är mogna. Men när de har fått sina rätta färger och eventuellt har mjuknat något vid skaftets fäste och doften har förändrats och har mer melonkaraktär kan det vara dags att skörda. Även en liten melon kan vara mogen. Många menar också att när man knackar på skalet så ska ljudet blivit lite mer ihåligt än tidigare, men som sagt inte alltid lätt att avgöra!

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Fråga

Jag har hört att pumpa och squashfrö kan bli giftig på grund av okänd cucurbitacinhalt om man odlar plantor  från frön man tagit själv.  Vet ni om det stämmer? Och bör man därför avstå från att ta frön från egna plantor av just pumpa och squash.

Svar

Pumpa och squash tillhör samma släkte och korspollineras lätt och avkomman från eget frö behöver inte bli som de som köptes och speciellt om de förädlats för vissa egenskaper som t ex att inte bilda cucurbitacin. Så innehållet av ämnet kan förändras men är inget som är givet i frukter från egna tagna frön. Och skulle ämnet bildas så smakar frukten bittert och vårt smaksinne reagerar så risken att blir allvarligt förgiftad är liten, men det har hänt!  

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

 

Fråga

Kan ni svara på vad jag hittat i mitt potatisland? Många kryp känner jag igen men vem är detta? Ser nästan ut som en människa som sover på rygg på en av bilderna. 

Svar

Jag tror att detta är en puppa av någon insekt, vilken vågar jag inte säga på rak arm. Men svar kan kanske ges av jourhavande biolog på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm, se länken Jourhavande biolog

Svaret som gavs i detta fall av biologen var att det förmodligen är en puppa av en knäppare och antagligen någon sädesknäppar i släktet Agriotes.

Knäpparlarver kan vara besvärliga skadegörare på potatis och speciellt i nya potatisodlingar där de tidigare vuxit gräs. Så det finns risk att de ätit av din potatis. Knäppare har ett flerårigt larvstadium medan puppstadiet endast är några veckor. Hade du lagt puppan i jord i en burk med lufthål på ett skyddat ställe hade kanske en fullvuxen knäpparskalbagge krupit fram. 

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Fråga

Vad finns för alternativ till buxbom i zon 3. Jag vill både skapa lägre häckar, ca 25-50 cm höga, och klot; både små och lite större.

Svar

Istället för buxbom kan t ex vintergrön japansk dvärgidegran Taxus cuspidata 'Nana' vara ett bra alternativ. Som mindre, mer eller mindre vintergrön infattningshäck (inte som klot) kan även gamander, Teucrium chamaedryas fungera.

Även japansk järnek, Ilex cernata, som är väldigt lik buxbom till utseendet, kan övervägas i ett gynnsamt läge i zon 3 där jorden har ett lägre pH-värde.  

Ja det var några förslag att överväga!

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Fråga

Jag undrar om granbarkborren kan angripa flera arter av gran än den vanliga Picea abies och även andra släkten av barrträd. Kan sitkagran klara sig? Tänkte eventuellt använda den för läplantering i stället för den vanliga granen här i Skåne.

Svar

Denna fråga gick vidare till entomologen Åke Lindelöw på Sveriges Lantbruksuniversitet och svaret löd. ”Ja granbarkborren, Ips typographus, kan angripa även andra barrträd av släktet Picea som t ex sitkagranen Picea sitchensis. I utbrottstider kan även tall och lärk angripas om de står blandade med vanliga granar som är under angrepp.”

Vitmögel på vitlök

Vitmögel på vitlök. Foto: Lise-Lotte Björkman

Vitmögel på vitlök

Vitmögel på vitlök. Foto: Lise-Lotte Björkman

Fråga

Många av mina vitlökar visade sig vara ruttnande när jag tog upp dem i slutet av juli. Kan jag ha vattnat och gödslat för mycket? Värst drabbade var de sorter jag köpte i höstas.

Svar

Troligen är det vitmögel, Sclerotium cepivorum, som drabbat dina lökar. Smitta kan ha kommit in via utsäde eller legat kvar i jorden sedan tidigare lökodling. Svampens vilokroppar så kallade sklerotier kan överleva länge i jorden, uppemot 10 år och mer finns det uppgifter om.

Svampen och dess spridning gynnas av fukt, överdriven kvävegödsling och tät plantering, så visst kan dina goda odlingsinsatser ha bidragit till att svampen trivts när smittan redan fanns på plats. Här fick du förmodligen med den med de köpta vitlökarna. Man tar bort alla vitlökens växtdelar från odlingen och för till förbränning.

Vitmögel eller vitröta, som den även kallas, kan drabba många av de lökväxter vi odlar exempelvis gul- och rödlök. I förbyggande syfte gäller det att rotera all lök i växtföljden med så stora årsintervall som möjligt samt köpa bra, helst certifierat utsäde, om det finns. Och lök som inte ser frisk ut ska inte planteras, vare sig den är köpt eller egen vitlök från föregående år. Du behöver nu införskaffa friskt utsäde samt hitta en ny växtplats till vitlöken. Det är dags att plantera när jordtemperaturen är ca 10 grader.

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Bladskada på fläder av bladlus

Bladskada på fläder av bladlus Foto: Anna Hahne

Fråga

Jag undrar om den här flädern kan vara pyralidskadad? Den är planterad för ett par år sedan på ett ställe där vi för flera år sedan la det vi mockade ur hönshuset . Men det är säkert 5 år sedan vi slängde hönsbajs där.

Svar

Bladskadorna på flädern ser ut att vara orsakade av ett tidigare lusangrepp, som fläder gärna drabbas av och i år har det varit gott om bladlöss. Så det är inte pyralider som är orsaken här! 

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2023

Fråga

Det är kala fläckar i vår gräsmatta och det verkar som om det är larver som äter gräsrötter som är orsaken, det blir fula kala fläckar i gräsmattan. Vad kan jag göra? Och kan jag så in nytt gräs? 

Svar

Det är förhållandevis vanligt med angrepp av ping- och trädgårdsborrars larver på gräsrötter och speciellt om man har en lätt jord. De har olika längd på sina livscykler och eftersom vi inte vet vem som härjar här är det svårt att ge ett absolut svar. Men dessa  larver bekämpas bäst biologiskt med insektsparasitära nematoder medan larverna ännu inte är fullvuxna, då blir resultatet bäst. Nematoderna sprutas/vattnas ut i fuktig jord.

Mot trädgårdsborren, som har en ettårig livscykel, rekommenderas bekämpning i juli-aug-början av september för effekt medan pingborren som har en längre livscykel även kan bekämpas på våren i april. Men jag skulle försöka bli av med larverna nu innan nytt gräs sås och sedan vara beredd att så igen till nästa sensommar. Även fåglar på jakt efter dessa larver kan ställa till det i gräsmattan.  

Mer information om nematoderna hittar du bl a här nyttodjur.se  och mer information om skadegörarna i FORs frågebank hittar du via följande länkar Vad finns i gräsmattan   Larver i gräsmattan

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2023

Aktuella frågor juli

Syrenstrit olika nymfstadier

Nymfer av syrenstrit. Foto: Johan Fredrikssson

Skada på liguster av syrenstrit

Skada på liguster av syrenstrit. Foto: Johan Fredriksson

Fråga

Sedan ett antal år tillbaks har vi haft problem med vår ligusterhäck  som får någon slags angrepp som återkommer varje år. Vi har sprungit med blad hos traktens växtbutiker, men ingen som lyckats ge tydliga besked.

Men i år var vi extra observanta tidigt på säsongen och lyckades identifiera insekter på bladen. Vi har även gjort lite egen hobby-research och hittade då på en artikel skriven av Lise-Lotte Björkman i Hemträdgården nr 3 2019: Bladfall på liguster - FOR - Fritidsodlingens riksorganisation

Det känns som jag äntligen kan vara något på spåren, det känns ännu mer så givet det faktum att mina fyra uppstammade små dvärgsyrenträd har samma angrepp (dock i mindre skala) och vad jag förstått så är liguster del av ”syren-släktet”.

Svar

Visst har du hittat rätt i din efterforskning, det är syrenstrit, Igutettix oculatus,  i olika nymfstadier stadier du fångat på bild och även skadan på bladen är typisk. Syren och liguster tillhör samma växtfamilj, Oleacea - syrenväxter, så striten kan drabba båda. 

Tyvärr ser man denna skada rätt ofta på liguster och häckens utseende blir något annat än man tänkt sig. Skadan uppstår när stritarna suger bladsaft. Saften i cellerna ersätts då med luft och bladen blir rejält fula och faller av vid svåra angrepp. Både nymfer och fullvuxna stritar suger bladsaft. De fullvuxna stritarna är bevingade och vingarna bildar som en taknock på kroppen.

Striten trivs när det är torrt och varmt, fuktigare och svalare väder missgynnar den. Bra är om buskarna har god tillgång på vatten. Eftersom striten lägger sina ägg (som sedan övervintrar) under barken på årsskott decimerar man antalet om man klipper in buskarna på vårvintern och bränner kvistarna. 

Så snart man upptäcker skador på bladen, kan man behandla buskarna med såpvattenlösning eller såpsprit för att motverka stritarna, medan de ännu inte är så rörliga. Men spruta inte i sol! Stritarna störs också om man sprutar vatten under bladen med jämna mellanrum. Det är dock lättare sagt än gjort att få bukt med dessa när häckarna är många och stora och den fullvuxna striten kan flyga upp och flytta på sig.

Senare på säsongen brukar angreppet klinga av men då är bladen redan fula. Buskarna dör inte men tillväxten reduceras. 

Lise-Lotte Björkman 2023

Bevingad svart bladlus 2023

Bevingad svart bladlus på tomatblad utomhus Foto: Eva Karlström

Fråga

Jag är ganska knekt och vet inte vad jag ska göra….Jag har under 10-15 år odlat tomater på friland och i år har jag dragit upp typ 26 tomatplantor från egna frön. För någon vecka sedan upptäckte jag för första gången något som verkade vara en fluga i storlek bananfluga på alla tomatplantorna. Såg även att tomatplantornas blad krullade ihop sig på vissa plantor. Vid närmare koll såg jag att de på undersidan av bladen fanns som löss i olika stadier, från små svarta prickar till större exemplar.

Nu börjar de flygande insekterna även sätta sig på tomatblommorna (och angripa chilin, pelargonerna osv.). Jag började handplocka och sen duschade jag dem men de var lika mycket nästa morgon. Känner mig förtvivlad, det tar tid att gå igenom alla 26 plantor blad för blad och har lagt ner så mycket tid på dessa plantor redan innan. Vad ska jag göra? Kan jag såpvattna (med ev lite rödsprit) utan att plantorna tar skada? 

Först trodde jag att det fanns typ ägg i jorden jag använt men pratade med grannen som även hon drabbats av dessa flygande marodörer. Jag har aldrig tidigare fått dessa små fluglöss på tomatplantor eller pelargoner!!!!! Vad gör jag?

Svar

Det är bevingade svarta bladlöss, som hittat dina tomatplantor och nu även andra plantor. Ni är många som frågor om detta nu och det verkar vara ett fenomen man inte  tidigare noterat på tomatplantor utomhus. Det är ett riktigt bladlusår i år!

Tyvärr vågar jag inte säga vilken bladlusart detta är, finns många olika. Men när lössen behöver förflytta sig till en annan värd (många arter värdväxlar) eller födokälla bildas bevingade individer som då bättre kan förflytta sig och bilda nya kolonier på nya ställen/växter.

Du kan begränsa dem genom att göra som du gör, regelbunden mekaniskt rengöring med händer och vatten. Och var extra noggrann med äggsamlingarna undertill på bladen och på nya skott. Sedan får vi hoppas på naturliga fiender, som parasitsteklar nyckelpigor med flera, uppförökas i samma takt som lössen och kan begränsa deras framfart på naturlig väg. Även om plantorna påverkas negativt av att lössen, som  suger bladsaft, så brukar plantorna klara sig.

Du kan använda svag såpalösning, 0,3 dl (max 0,5 dl) till 1 liter vatten, rödsprit ska inte behövas till mjukhudade löss och flygande löss är svåra att pricka. Testa gärna behandlingen innan på någon planta för säkerhets skull. Unga blad och skott är mera känsliga. Behandla inte i sol och gärna på kvällen så att behandlingen hinner verka innan du redan nästa dag återgår till regelbunden avsköljning och handarbete.

Såpabehandlingen kan du upprepa ungefär var femte dag om det behövs. Tyvärr tar eventuella naturliga fiender även skada av såpan så den använder man bäst i början av ett angrepp och följer sedan med utvecklingen. 

Lise-Lotte Björkman 2023

Fråga

Tidigt i våras såg vi att det var mycket spinn i äppleträden. På plantskolan fick vi rådet att spruta spinnet. Vi sprutade med en blandning av 0,5 dl matolja + 0,5 dl grönsåpa + 9 delar vatten. Detta tog nästan död på hela träden (som är relativt nyplanterade). Vad gjorde vi för fel?

Svara

På späda blad kan denna koncentration bli för stark och speciellt om man behandlar i solsken och upprepade gånger kan bladen brännas, men trädet kommer inte att dö. En allmän rekommendation är att aldrig använda en starkare koncentration än 5 % i egna blandningar. Kemikalier som inte är godkända som växtskyddsmedel ska användas med försiktighet.  

Mot spinnmal och dess larver som spinner in sig på trädet är det effektivt att på ett litet träd ta bort dessa ansamlingar rent mekaniskt så snart de dyker upp. Och det är förmodligen "spinnet" från spinnmal det är frågan om här. Se länk till tidigare svar om spinnmal här: Spinnmal

Fråga

Jag är en stolt ägare till ett äkta kvittenträd, Cydonia oblonga, sedan tre år tillbaks. Trädet är drygt tre meter högt och för första gången blir det frukt. Det är mängder av kart och med tanke på att den färdiga frukten blir stor så är jag orolig för att grenarna ska brytas. De hänger redan lite. Jag är lite förvånad över att grenarna är så klena (långa och smala). Ska man gallra och hur i så fall eftersom karten inte sitter så tätt? Ska man beskära kvitten och i så fall hur? Korta in grenar?

Svar

Grattis till ditt kvittenträd! Det verkar bära väl mycket frukt för sin ringa ålder. Äkta kvittenträd med kronform ska uppbyggnadsbeskära i likhet med ett  äppelträd, se länken nedan,  för bra grenuppbyggnad och starkare grenar. Bäst görs detta under vårvintern på ett ungt träd som man vill ska växa men du kan även göra det under JAS, men de nya skott som kommer kan ha svårare att invintra.

Så rådet blir, även om det låter hårt, att du nu avlastar grenarna genom att gallra/ta bort kanske merparten av frukterna, för du vill ju inte att grenarna ska fläkas. Stötta även grenarna om du bedömer att det behövs. För att sedan göra uppbyggnadsbeskärning till nästa vår innan bladknopparna bryter. 

https://svensktradgard.se/tradgardsrad/beskarning/uppbyggnadsbeskarning/ 

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Fråga

Finns det något trick för att hålla regnvatten i tunnan fräscht? Jag tycker det blir dåligt väldigt fort och luktar illa. 

Svar

Det viktigaste för att hålla regnvatten fräscht är att förhindra att organiskt material hamnar i tunnan och att tunnan inte släpper genom onödigt ljus, då blir det snabbare tillväxt av alger. Men det går fortfarande att vattna med.  Tvätta tunnan även invändigt vid tillfälle. Någon droppe såpa kan hålla mygglarver stången. Men jag skulle inte börja tillsätta några andra kemikalier.

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Fråga

Jag har nu i många år försökt komma till rätta med angrepp på mina hallonplantor. Alla angripna skott/grenar tas bortåt! För två år sedan anlade jag ett nytt litet hallonland med 10 plantor. Och förra året var dom helt befriade från dessa svulster på stammen.... men så i år  har angreppen redan satt fart, igen!!!! Vad kan det vara och hur kan jag skydda plantorna? 

Svar

Detta ser ut som angrepp av hallongallmyggan. Den lägger sina ägg på ettåriga skott dit larverna söker sig in och förorsakar dessa knutor och i dessa hittas ljusröda larver. Du är effektiv genom att ta bort dessa skott för att få bort angreppet. Men kolla även till våren, larven övervintrar inne skotten och förpuppas i april och blir då till en flygande mygga så innan dess ska alla angripna skott senast vara borttagna. Sedan kan ju myggan flyga in från andra ställen, kanske har du vildhallon eller andras odlingar i närheten. Dock brukar hallonen klara dessa angrepp rätt bra och ändå växa och producera.

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Hallonskott skadade av hallongallmygga

Hallonskott skadade av hallongallmygga Foto: Klara Holstad

Fråga

Denna sommar är alla blad på min rams (tror det är storrams) uppätna av ljusgrå larver. Det brukar vara så snyggt med denna ramsgrupp mitt bland frodig vintergröna. Men vem har nu förstört den? 

Svar

Det är ramsbladstekelns larver som kalasar såhär på ramsens blad, sedan förpuppar de sig i jorden. I maj-juni lägger sedan stekeln sina ägg på ramsens blad och då gäller det att vara där och oskadliggöra dessa och  larverna innan de hinner äta allt för mycket! 

Nu, om det finns larver kvar på plantorna, kan du sätta  fiberduk (sådan man använder i grönsakslandet) under plantorna över vintergrönan så har  larverna svårare att söka sig ner i jorden och förpuppa sig.

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Ramsbladstekelns larv

Ramsbladstekelns larver. Foto: Ingegerd Sundström

Skada av ramsbladstekel

Rams äten av ramsbladstekelns larver. Foto: Ingegerd Sundström

Fråga

Jag undrar vad det kan vara för angrepp på mitt unga äppelträd? Det sitter/växer vitt ludd på flera ställen där grenar klippts bort. Trädet planterades på hösten för knappt två år sedan.

Svar

Det ser ut som angrepp av blodlus. Löss med röd kroppsvätska finns inne i de vita tussarna. Kläm på dem och se om det kommer något rött!

Eftersom trädet är litet kan du rätt effektivt klämma ihjäl många rent mekaniskt. Man kan även behandla med såpsprit, 0,3 dl till max 0,5 dl såpa + 2 tsk t-röd /1 liter vatten, men lössen är skyddade av vaxtussarna så behandla noggrant och inte i sol.

Har du tvestjärtar i trädgården så gillar dessa blodlusen så bygg bon till tvestjärtarna och häng i träden eller sätt på marken. Läs mer här i ett tidigare svar som getts om Tvestjärtar

Även andra naturliga fiender som parasitsteklar hjälper till i bekämpningen och begränsar skadan.  Men på ett ungt träd är det bra att begränsa lössen så att trädet kan utvecklas så bra som möjligt. Typisk är att blodlusen sätter sig i beskärningssår och kräftsår eller där barken är skadad.

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Blodlusansamling på äppelstam

Ansamling av blodlöss vid beskärningssår på ungt äppleträd. Foto: Helena Olofsson

Söndertryckt blodlus

Söndertryckta blodlöss. Foto Helena Olofsson