Trädgårdsspanarna 2025 - Odla squash med egna resurser – så här gick det!

Kan vi själva försörja våra odlingar med vad de behöver för att få mat på bordet? Det är en viktig fråga i beredskapstider. I år har Svensk Trädgårds spanare runt om i landet testat hur det går att odla squash med befintliga resurser från den egna trädgården och hushållet. Målet var att ge ett bredare perspektiv på självförsörjningsfrågan genom att använda en utslagsgivande gröda i ett begränsat uppdrag. Valet föll på squash, som är förhållandevis resurskrävande och behöver mycket värme, vatten och näring – men om den får det också brukar ge bra skörd.

Alla fick samma instruktioner och ekologiska frön av sorten ’Black Beauty’ från Nelson Garden. Spanarna kunde odla en eller flera spaningsplantor och gjorde då en samlad bedömning vid rapporteringen. Det var 65 spanare som slutförde spaningen. Av dessa hade åtta personer inte odlat squash tidigare. Den som ville kunde även odla plantor som de brukar och göra en egen jämförelse utom spaningen. Över hälften av spanarna gjorde detta.

Odlingssäsongen 2025

Majoriteten av spanarna bedömer odlingsåret som likvärdigt eller bättre än normalåret. Ungefär en tredjedel upplevde säsongen som sämre än vanligt med avseende på värme och soltimmar. Ungefär lika många upplevde regnmängden som sämre än normalåret.

Många nämner en kall vår och att högsommaren sedan blev för varm och torr och då bidrog till besvärliga odlingsförhållanden. För andra som fick rejält med regn efter midsommar och påföljande värme växte det bra.

Att odlingsförhållandena varit ojämna är en återkommande kommentar. Men vad är egentligen normalt numera? frågar några av spanarna och anspelar på klimatförändringarna.

Odlingsplatsen

De flesta av spanarna har odlat squashen på en plats med normalt eller bättre mikroklimat än för trädgården som helhet. Ett fåtal bedömer att de odlat i ett sämre mikroklimat. Jordarna har överlag varit mer åt det leriga än det sandiga hållet.

De flesta, över 60 procent, har brukat jorden i max fem år innan spaningen utfördes. Många har tidigare berikat sina odlingsjordar med organiskt material som ökat mullhalten. Vanligast är kompostjord följt av köpta gödsel och jordprodukter samt stallgödsel, men även annat som löv, flis och ensilage nämns av många. Sju spanare har tagit nya ytor i bruk inför spaningen där de inte berikat jorden tidigare år. För många var det svårt att bedöma den egna odlingsjorden utifrån jordart och mullhalt, men lärorikt att fundera på och ta ställning till.

I början utvecklades plantorna sämre än förväntat för de flesta av spanarna. Tillväxten blev bättre efterhand som vädret blev varmare. Plantor har även dött, bland annat på grund av snigelangrepp. FOTON GUN-BRITT LUNDSTRÖM

Tillförd näring & jordförbättring

Merparten av spanarna (86 procent) förodlade sina plantor inomhus innan de planterades ut på friland, endast nio sådde direkt ute. Inför säsongens spaningsodling är det 25 procent av spanarna som inte tillfört något till jorden, medan övriga använt egna resurser som trädgårdskompost (45 procent) och kökskompost inklusive bokashi (38 procent). Även annat som jord från tomten, gräsklipp, aska och även odling av ärtskott innan squashodlingen har förekommit.

Det näringstillskott som använts är framför allt gräsklipp eller annat organiskt material från trädgården (56 procent). De flesta (63 procent) har täckodlat och då mest använt just gräsklipp, men även annat material och ogräs från trädgården. Många (39 procent) har gödslat med urin och gödselvatten på blandade ogräs (25 procent). Även gödselvatten från odlade växter och gröngödslingsväxter (8 procent), lakvatten från kompost, främst från bokashi, (19 procent) och annat som äggskal och kaffesump har använts. Nio spanare har inte tillfört något alls till jorden. För sex av dessa blev det liten eller ingen skörd.

Vattning

Spanarna hade till uppgift att mäta regnmängden under säsongen. Nederbörden varierade mellan 30 och 684 mm hos spanarna. Medelnederbörden blev 173 millimeter, vilket betyder 173 liter vatten per kvadratmeter till spaningsplantan. Spanarna mätte även hur mycket de vattnat med insamlat regnvatten. Det varierade mellan 0 till 250 liter och medeltalet för de som noterat detta blev 56 liter. Åtta spanare vattnade inte sina plantor alls.

I teorin har spaningens medelplanta fått 229 liter vatten under odlingens gång. Med detta i åtanke förstår man att vid torka och bevattningsförbud gäller det att ha samlat på sig regnvatten för att klara sina odlingar. En squashplanta går att klara, men hur blir det om hela trädgården endast ska vattnas med regnvatten? Det är frågan en av spanarna ställer sig. Spaningen har gett övning i att hushålla och vattna där det behövs som bäst när tillgången på vatten är begränsad.

Utveckling och skörd av frukterna

Från denna planta skördades tolv små squashar som totalt vägde 1 346 gram. Regnmängden mättes till 154 mm och plantan punktbevattnades med 7,5 liter regnvatten. Spanaren är nöjd med skörden. FOTO CECILIA KJELLBERG

Med spaningens största regnmängd, 684 mm, blev tillväxten för denna planta god. Den gödslades med bland annat ogräsvatten och gräsklipp. Spanaren var ”mer än nöjd” med skörden. FOTO SUSANNE HOLMBERG

Spaningen avslutades den 16 september. Då var spaningsskörden räknad och vägd även om squashen kunde ha fortsatt växa efter det. Antal frukter som skördats varierar mellan 0 och 16 och totala skördevikten mellan 0 och 15 kg per spaningsplanta. Om plantan hade dött blev det naturligtvis ingen skörd och nollresultaten ingår i det sammanräknade resultatet.

Spanarna valde själva i vilket stadium de skulle skörda frukterna och vissa vill ha dem små medan andra vill ha dem stora. Det är lätt hänt att squash förväxer sig när tillväxten är som störst. I medeltal blev skörden 5,4 frukter med en totalvikt på 3,1 kg.

Spanarna bestämde själva när de skulle skörda sina squashar. Spaningsplantorna gav i medeltal 5,4 frukter med en totalvikt på 3,1 kilo. FOTO INGEGÄRD GUNDERSVIK

Spanaren Jessika Patek lät frukterna växa sig stora. Spaningsplantan gav fem frukter med en totalvikt på 7 790 gram. FOTO MATHIAS WAHLUND

Spanarnas slutsatser

Hur nöjda var då spanarna med sin skörd? Det finns i stort sett två läger där hälften är nöjda eller mer än nöjda med skörden, medan den andra hälften tyckte den blev för liten eller uteblev helt – vilket den gjorde för 23 procent.

Den vanligaste orsaken verkar vara angrepp av sniglar som åt upp plantorna när de var små. Någon har haft svårt att få fröna att gro och för någon annan har plantan bara dött. Ytterligare orsak kan ha varit konkurrerande trädrötter, val av odlingsplats, torka och den kyliga våren. Även personliga omständigheter kan ha ställt till det.

Hur stor andel av spanarna kommer då att fortsätta odla squash med resurser från den egna trädgården och hushållet? Även här så är det ungefär hälften (49 procent) av spanarna som kommer att fortsätta, 32 procent är mera tveksamma och anger att de kanske kommer att göra det, medan 19 procent inte kommer att odla på det här viset. Av de som inte fick någon skörd är det ändå en tredjedel som kommer att fortsätta odla med egna resurser och ta med sig lärdomen från spaningen för att lyckas bättre nästa gång. ”Jag gör nog ett nytt försök att odla på detta sätt nästa år”, säger en spanare.

Någon har insett att hen borde ha börjat gödselvattna tidigare eftersom det tar tid innan täckmaterialet börjar ge ifrån sig näring till jorden. Att man borde gödslat mer instämmer flera i. Många har blivit bättre på att läsa av plantorna. Blev tillväxten onödigt kraftig och bladen mörkt gröna trappades uringödslingen ner. Näring till växterna är förhållandevis lätt att vara självförsörjande på enligt många, även om man kan diskutera ursprunget på det man äter inom hushållet och om det egentligen kan betraktas som en egen resurs.

Sammanfattningsvis så visar spaningen att det är ungefär lika stor chans att bli nöjd med squashskörden som att inte bli det om man endast använder resurser från den egna trädgården och hushållet. Min förhoppning är att fler framöver antar utmaningen och utforskar vad den egna trädgården och hushållet har att tillföra den egna odlingen. Självförsörjning behövs på många plan för ökad beredskap och en mer hållbar odling.

Spaningen i siffror

Spaningen visar att ungefär hälften av de 65 spanarna blev nöjda med skörden. Lika många var missnöjda.

Vad är en trädgårdsspanare?

➔Trädgårdsspanarna är Svensk Trädgårds egen testpatrull. De består av frivilliga medlemmar som gör enkla försök och undersökningar hemma i trädgården. Resultatet presenteras i Hemträdgården och på svensktradgard.se. Syftet är att bidra med kunskap och ge värdefull konsumentupplysning. Stort tack till årets spanare! Tio av er har vunnit ett presentkort på böcker.