Trädgårdsspanarna 2024 - stor kartläggning av odlingsintresset

I VÅRAS BLEV ALLA MEDLEMMAR i RST inbjudna att delta i årets spaning. Den här gången var uppdraget lite annorlunda. I stället för att testa något praktiskt innebar 2024 års spaning att svara på en omfattande enkät. Syftet var att ta reda på vad ett riktigt stort intresse för trädgård och odling innebär i jämförelse med det intresse som befolkningen som helhet har. Hela 746 personer nappade och svarade på det omfattande frågeformuläret. Stort tack för det! En motsvarande undersökning utfördes i början av året av analysföretaget Novus på uppdrag av Fritidsodlingens Riksorganisation, FOR. Då besvarades enkäten av ett representativt urval av befolkningen i åldern 18–84 år.

De två grupperna, spanarna och representanter för befolkningen skiljer sig åt på fler sätt. Först och främst har alla spanare ett riktigt stort trädgårdsintresse medan drygt hälften, 51 procent, av befolkningen har ett uttalat intresse för trädgård och odling. De flesta spanare, 84 procent, bor i villa eller radhus, vilket är en betydligt högre andel än i befolkningen i stort. Dessutom är 90 procent av spanarna aktiva i en trädgårdsförening.

Bland spanarna är ålders- och könsfördelning ojämnare än i Novus undersökning. 75 procent av spanarna är över 50 år och 90 procent är kvinnor. Det kan tyckas befästa att kvinnor är mer odlingsintresserade än män, men skillnaden speglar inte riktigt verkligheten. I befolkningen som helhet är 61 procent av kvinnorna och 41 procent av männen intresserade av trädgård och odling.

Med tanke på att spanarna redan har ett synnerligen stort trädgårdsintresse kan man fråga sig om det är möjligt att öka det ytterligare? Jo, faktiskt – på frågan om intresset ökat under de senaste fem åren svarar hela 54 procent ja! I Novus undersökning svarade 38 procent att deras intresse ökat under de senaste fem åren, så även i befolkningen som helhet har odlingsintresset ökat anmärkningsvärt mycket.

Växer odlingsintresset i kristider?

Var hittar vi odlingskunskap?

Med ett stort intresse har man bättre möjlighet att både odla mer klimatsmart och att få ett ekonomiskt incitament i odlingen. Att kunskap behövs för att odla och sköta en trädgård håller 82 procent i befolkningen med om, bland spanarna instämmer 91 procent.De trädgårdsintresserade söker även efter kunskap mer aktivt. Ändå är det framför allt genom att praktisera sitt intresse som spanarna förvärvar kunskap. En nästan lika stor andel söker kunskap i tidningar och böcker följt av internet och olika forum där.

I befolkningen som helhet är släkt och vänner den viktigaste kunskapskällan, men andelen, drygt 60 procent, är ungefär lika hög ibland spanarna. I och med att merparten av spanarna är aktiva i en trädgårdsförening så hittar de betydande kunskap även den vägen.Praktisk utförande var den viktigaste kunskapskällan för spanarna och man kan verkligen säga att tiden spanarna lägger ner på sin trädgård skiljer sig från befolkningen. Detta trots att trädgårdsarbete är en av de vanligaste fritidssysselsättningarna i landet – den vanligaste efter promenader har tidigare undersökningar slagit fast.

Medan 71 procent av befolkningen utför trädgårdsarbete minst en gång i veckan under utomhussäsongen gör nästan lika många, 68 procent, av spanarna det dagligen. Spanarna lägger vanligen 4–15 timmar i veckan på trädgårdsarbete, men hela 38 procent av spanarna lägger ännu mer tid på trädgården under säsongen. Bland befolkningen är det endast 3 procent som lägger så mycket tid på trädgårdsarbete. Det är tur att man som trädgårdsintresserad inte behöver betala sig själv lön för arbetstiden, utan i stället kan ha behållning av vad man gör och få motion på köpet.

Det är 6 procent av spanarna som tar in extern arbetskraft för löpande underhåll av trädgården och 8 procent som överväger att göra det, en något högre andel än bland befolkningen. Införandet av rutavdrag för trädgårdsarbete har haft något större påverkan på spanarna än på befolkningen i stort. Orsaken kan vara att trädgården värderas högre i denna grupp, men det är även fler äldre som svarat i spaningen, vilket också kan påverka.

Trädgårdens betydelse

Vad har då trädgård och odling för betydelse för personer med ett stort intresse jämfört med genomsnittsbefolkningen? Båda grupperna värderar trädgården som en viktig plats att odla ätbart på, men sedan skiljer det sig åt. För spanarna kommer trädgården som en plats för en givande sysselsättning och det stora intresset man har på andra plats. Det alternativet rankades inte lika högt hos befolkningen, för den är trädgården framför allt en viktig förlängning av hemmet att vistas i tillsammans med familj och vänner.

Som tredje viktigaste alternativ för befolkningen kommer trädgården som en plats att må bra i och som främjar både den egna och familjens psykiska hälsa. Bland spanarna kommer den biologiska mångfalden på tredje plats. Ett stort trädgårdsintresse tycks alltså kunna bidra till att man får upp ögonen även för trädgårdens betydelse för djurlivet och naturen.

I diagrammet nedan kan du se alternativen och själv välja vilka alternativ som du tycker är viktigast.

Det blir inte alltid som man har tänkt...

Om nackdelarna med trädgård är spanarna och befolkningen ganska överens. De två största nackdelarna för båda grupperna är att den kräver underhåll och att man upplever att man inte hinner med allt man skulle vilja. För spanarna är den tredje största nackdelen att skötseln är fysiskt utmanande och här har förmodligen spanarnas högre ålder spelat in. Befolkningen är mer besvikna på att det aldrig blir så bra som man vill i trädgården, något som många av spanarna håller med om.

Andra nackdelar som inte var med i alternativen, men som många nämner är att trädgården gör en bunden och svår att lämna för till exempel semester. Man kan även bli stressad när man inte hinner med och orken inte är den samma som tidigare. Torka och brist på vatten samt besvär av olika skadegörare och problematiska markförhållanden nämns. Många lyfter fram vinterns snöskottning som besvärande. Men, många poängterar också att det inte finns några nackdelar att påtala med trädgård och odling.

Med ett stort trädgårdsintresse kommer även ambitionen att odla miljövänligare. På den direkta frågan om man försöker vara så miljövänlig som möjligt i odlandet svarar 95 procent av spanarna ja. Bland befolkningen var motsvarande procent 56, men bland de i befolkningen som har ett uttalat trädgårdsintresse var andelen 70 procent. Med ett större trädgårdsintresse ökar alltså även ambitionen att odla miljövänligt.

Odla ätbart är ett blomstrande intresse

Bland spanarna är det hela 99 procent som odlar något ätbart och dessutom tycker att det är givande och roligt. Förutom i trädgården odlar hälften av spanarna i växthus, en femtedel odlar även ätbart inomhus och en tiondel på balkong eller terrass. Odling av ätbart har ökat både i areal och mängd för såväl spanarna som befolkningen i stort. Andelen spanare som ökat odlingen av ätbart är omkring 70 procent, vilket är ungefär dubbelt så högt som för befolkningen. Men oj, vad odlingen av ätbart ökar i båda grupperna!

​De flesta upplever odling av ätbart som en positiv sysselsättning eftersom egenodlade grönsaker smakar bättre än köpta, samtidigt som man rör på sig och gynnar hälsan den vägen. Men delvis kan odlandet även vara stressande. Att egen odling är viktig i kristider håller 90 procent med om. Vid en osäkrare omvärld skulle 14 procent av spanarna utöka sin nyttoodling.​

Hur många har som mål att bli mer eller mindre självförsörjande på frukt och grönt? Den målsättningen instämmer 10 procent av spanarna helt i medan 46 procent gör det delvis. Det är en mycket högre ambition än hos befolkningen i stort där motsvarande andel är 2 respektive 9 procent.

Populära grödor

Vad odlar då spanarna? I jämförelse med befolkningen är det betydligt större andel av spanarna som odlar de grödor som fanns med som alternativ i undersökningen. Det är knappast förvånande, men så intressant att få reda på vad som är populärt att odla och i förlängningen att sätta på matbordet. Kryddgrönt, tomater, rabarber och vinbär ligger i topp både för spanarna och befolkningen.

Den stora skillnaden är att bland spanarna kommer ärtor och bönor mycket högre upp på topplistan. Det är hela 83 procent av spanarna som odlar dessa proteinrika grönsaker jämfört med 25 procent av befolkningen som helhet. För befolkningen ligger däremot jordgubbar och krusbär, med 43 respektive 26 procent, högre upp på topplistan än för spanarna. Och medan 82 procent av spanarna odlar äpplen är det 47 procent av befolkningen som gör det. Slutligen odlar 73 procent av spanarna potatis jämfört med 35 procent av befolkningen. Som tidigare sagts är andelen av våra trädgårdsintresserade spanare som odlar alla dessa grödor mycket högre än för befolkningen som helhet.

Alla grödor är intressanta ur självförsörjningsperspektiv, men med sitt höga energiinnehåll, är potatis kanske speciellt viktig. Bland de i befolkningen som odlar potatis är man i medeltal till 27 procent självförsörjande enligt egna uppgifter medan ungefär 40 procent av de spanande potatisodlarna kan försörja hushållet på årsbasis. Hur stora mängder som odlas av alla grödor berättar ingen av undersökningarna om, men det kommer de spanare som för dagböcker över sina nyttoodlingar under ett år att berätta mer om i nästa års spaning.

Tid och plats begränsar

Vad skulle då få spanarna att odla ännu mer? Här är man till stor del överens med befolkningen om att det är mer tid och odlingsyta som behövs. Utöver det är det större andel bland spanarna som behöver bättre förvaringsmöjligheter för att kunna odla mer ätbart. Bland spanarna är också den fysiska hälsan en större begränsning medan befolkningen efterfrågar mer kunskap. Den har spanarna i större utsträckning redan skaffat sig, men det finns fortsatt efterfrågan. Kunskap är värdefull för alla att sprida och dela med sig av!