U, V, X, Y

U
Upphöjd bädd. En odlings bädd som ligger högre än den omgivande marken. Bäddarna blir djupa och jordtemperaturen höjs snabbare på våren så att man kan börja odla tidigare. En upphöjd bädd kan även anläggas utan kontakt med underliggande jord och ha en spärr mot rotogräs. Pallkrageodling är ett exempel på upphöjda bäddar, men de måste inte ha kanter.

Urlakning. När jordens näringsämnen frigörs och sköljs bort av regn och vid vattning.

Utlöpare. En sidogren, -rot eller -skott som kan få egna rötter och så småningom avskiljas från moderplantan.

Utplanteringsväxter. Plantor av mer exotiskt slag, som måste vinterförvaras frostfritt, t ex citrus och pelargoner, men kan flyttas ut igen på våren.

 

V, W
Vallning. I grenkragen sitter de sårläkande ämnen som ser till att växa (valla) över sårytan vid beskärning. Dessa ämnen förhindrar även att rötsvampar och bakterier får fäste isårytan. Därför är det viktigt att sätta snittet på rätt avstånd från grenkragen.

Varmbänk. En odlingsbänk, ofta isolerad, som använder sig av komposteringsvärmen för att värma jorden. Används speciellt sent på vintern för att kunna starta säsongen tidigare, men även sent på hösten för att förlänga säsongen.

Varma jordar. Luftig jord där vattnet lätt sjunker undan och därför snabbt värms upp på våren. Till exempel sandjord.

Vattenskott. Starkväxande och upprätta, dåligt förvedade och mjuka långskott på t ex äppelträd. Uppstår ofta senare på säsongen efter en hård beskärning på våren och vårvinter för att kompensera förlusten av bladmassa. Vattenskott brukar inte få frukt och brukar inte vara tilltalande estetiskt.

Vedartad. Träd och buskar är vedartade, s k lignoser, som har ved i stjälkar och stammar.

Vegetativ förökning. En förökning utan befruktning som görs genom att man tar sticklingar och avläggare eller delar en växt.

Vildskott. Skott som bryter fram från grundstammen under förädlingsstället. Ses ibland på ympade rosor med skott som avviker i utseende ofta mycket grövre än sorten.

Viloperiod. En period som avlöser en tid av tillväxt. Vårblommande lök- och knölväxter har sin viloperiod under sommaren. Lövfällande växter under vintern.

Vintergrön. En växt som inte tappar sina löv på hösten. Den ska dock inte förväxlas med begreppet "städsegrön" som betyder ständigt grön. Vintergröna tappar löven under vintern eller tidig vår och är inte lika dekorativ som en äkta städsegrön växt t ex idegran.

Vinterståndare. Torkad blom- eller fruktställning som står upprätt kvar under vintern, t ex hos krollilja.

Virus. De minsta biologiska enheterna som kan infektera levande organismer. De kan bara föröka sig inuti en värdcell. Växtcellen lockas till att producera nya virus som sedan sprider sig från cell till cell.

Väldränerad. Plats där vattnet lätt rinner undan. En väldränerad kruka släpper ut överflödigt vatten genom hål i botten.

Värdväxt. En växt som är värd och absolut livsnödvändig för den växtskadegörare som lever på och av värdväxten.

Växelbruk. System för att odla olika växtslag under olika år på en och samma plats. Vissa växter går inte att odla på samma plats flera år i rad.

Växtsjukdomar. Sjukdomar som drabbar växter. Bland de organismer som kan orsaka växtsjukdomar är svampar och bakterier de vanligaste.

Woodland. En plantering under träd i skuggigt läge som ska ge intryck av en naturlig skogsdunge.

 

Y
Ympa. Att plantera in en växtdel eller barkbit med knopp från en växt på en annan växts stam eller gren.