Aktuella frågor i april

Lövplattmask, Obama nungara Foto: Pieter Kehoma Boll, Wikipedia CC

Fråga

Hur kan jag skydda, se eller upptäcka om plattmasken finns i min trädgård? Finns det risk att den kan följa med om man köper en krukväxt? Många krukväxter som finns i handeln är ju importerade. 

Svar

Risken att plattmasken- maskarna (lövplattmasken Obama nungara och nyzeeländsk plattmask, Arthursendyus triangulatus) överlever vintern ute är som störst i landets sydligare delar. De är inte så köldtåliga har man konstaterat även om man ännu inte riktigt har all fakta på bordet. Så beroende på var du bor är risken olika om den eventuellt redan kan finnas i trädgården.

Men det är som du själv konstaterar via import av växter och då främst via plantskoleväxter och utplanteringsväxter från utlandet som risken är störst att få med dem. De som importerar växter är skyldiga att kontrollera så att den inte följer med och svenska plantskolor är på tårna och har saneringsprogram (kyl- eller värmebehandling) för att inte få in dessa via material de importerar.

Men det finns även mindre importörer som inte har de resurserna. Men gällande krukväxter är risken mindre med tanke på att de odlas i andra mer begränsade miljöer som t ex växthus där man hoppas det är lättare att hålla koll. Men i denna inomhusmiljö är även risken större att plattmaskar överlever vintern. Vi behöver alla hjälps åt och lär oss hur vi kan upptäcka den och känna igen den och mer information lär följa. Fritidsodlingens Riksorganisation har ett faktablad med  text och bilder, som vi alla kan ta del av, se länken!

https://for.se/faktablad-rapporter/

Försiktighetsåtgärder

• Köp växter där du vet att de aktivt arbetar för att förebygga spridning
• Kontrollera växterna, jordklumpen, krukan och annat emballage. Använd ficklampa och handskar. 
• Håll växterna isolerade på en avgränsad yta och gör upprepade kontroller innan plantering
• Vid upptäckt dokumentera med bild, rapportera till återförsäljaren samt till länsstyrelsen
• Masken dödas med hett vatten i sluten burk eller frysning.
• Växtens rotklump kan saneras på eventuell plattmask i ett vattenbad som håller 38-39 grader i 15-20 minuter innan plantering

Mer info om lövplattmasken från Länsstyrelsen i Skåne

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2025

Fråga

Vi ska plantera 22 meter med tujaplantor av sorten 'Smaragd'. Hur kan jag bäst jordförbättra och se till att dräneringen fungerar i växtdiket? De översta 35 cm består av fin jord, men under detta finns lerjord. Vilka material och metoder rekommenderas för att säkerställa att tujan trivs? Som jag förstått är jorden vi har näringsrik men inte optimal för tuja. Anledningen till att vi ändå vill ha tuja är att vi vill få en tät häck snabbast möjligt.

Svar

Det låter som om det räcker med att ni planterar tujorna som på en upphöjd list/ås så kommer det att klara sig utan att det blir för syrefattigt till rötterna på grund av dålig dränering. Leran gör att vatten stannar kvar men med upphöjd växtbädd blir rötterna aldrig stående i vatten. Tujor vill ha god tillgång på vatten men rötterna klarar inte att stå i vatten.

Ni gör växtbädden/åsen bred och ca 20 cm upphöjd över befintlig marknivå där det blir som högst. Den befintliga jorden ni har blandas upp med barkmull. Men direkt under rotklumparna sätter ni mineraljord dvs grusigare jord, som inte bryts ner och plantorna sjunker inte när det organiskt material i jorden bryts ner. Tujorna planteras inte djupare än de stått i plantskolan i åsen. Och man kan fylla på med barkmull kommande år på jordytan. Barkmullen underhåller jorden samt hindrar ogräs och avdunstnting och markfukten bibehålls bättre. 

I början 2-3 år behöver ni etableringsbevattna plantorna men sedan ska plantorna klara sig själva om det inte blir väldigt torrt. 

Lise-Lotte Björkman 2025

Fråga

Jag har ett par vidjehortensior av sorten 'Anna-Belle' i krukor i halvskugga på terrassen. På vintern står dom i garaget. Varje år när jag sätter ut dom tillsätter jag ny så kallad blåbärsjord som har ett lågt pH-värde. Men blomningen blir sämre och sämre för varje år. Hur får jag dom att blomma bättre? Eller ska jag sätta ut dom i ett land? De är ca 4 år.

Svar

Vill du ha vidjehortensiorna kvar i krukorna så tar du nu upp dem helt från krukorna och skär in rotsystemet med en vass kniv/såg och putsar rotsnitten med en sekatör om det behövs. Krukorna kan ha blivit för trånga och det finns ingen plats för nya rötter att utvecklas i. Sedan planterar du om dem i väl gödslad jord (samma krukor kan användas eller ta större). Det behöver inte vara blåbärsjord, vidjehortensior är inte så utpräglade surjordsväxter utan växer även vid ett mer neutralt pH-värde i jorden. 

Samtidigt beskär du ner grenarna på lite olika nivåer, mellan 10-20 cm och sätter snittet ovan ett bladärr och vattnar plantorna. Blommorna utvecklas på årsskotten och ny grenar ger större blommor. Naturligtvis kan du även plantera ut dem i trädgården men du beskär grenarna årligen om du vill ha stora blommor!

Lise-Lotte Björkman 2025

Fråga

Jag får ofta spinn på mina växter i växthuset. Framförallt på gurkor och meloner. Återkommer varje år. Hur förebygger jag detta? Jag har provat behandla med såpvatten och även med rovspinnkvalster.

Svar

Ja detta är ofta ett återkommande problem. Och det viktigaste förebyggande åtgärderna är att noggrant ta bort alla växtdelar från växthuset på hösten och sedan rengöra och upprepa rengöringen till våren. Växthusspinnkvalstrets köldtåliga så kallade dvalhonor, som kan övervintra i växthuset, ska bort. De kan finnas på gamla växtdelar eller gömda i skrymslen eller ytligt på jorden.

Spinnkvalster trivs i torr värme i drag medan hög luftfuktighet och lägre temperatur motverkar angrepp, men även gurkväxter gillar värmen. Det gäller alltså att höja luftfuktigheten i växthuset i förebyggande syfte. Duscha plantorna utan att behålla fukten på bladen under natten. Golven kan duschas och man kan även ställa in hinkar med vatten varifrån vatten avdunstar.

Sedan gäller det att ha ögonen med sig och så snart man tror sig ha upptäckt ett angrepp tas bladet bort. Ja man får ögon känsliga för spinn när man en gång drabbats. Själv har jag numera endast några fåtal gurkplantor i växthuset för tidig skörd. Kommer spinnangrepp tar jag bort plantorna i sin helhet. En senare gurkskörd blir det på friland.

Vid minsta upptäckt kan rovkvalster sätts in. Men dessa trivs oftast i den fuktigare miljön inne i plantan medan spinnkvalstren gärna finns högre upp i plantan där det är torrare, så fortsätt med att höja luftfuktigheten, så rovkvalstern trivs. Med biologisk bekämpning kan man begränsa skadan men den är sällan hundraprocentig i hobbyodling med varierande klimatförhållanden. Och har angreppet hunnit bli omfattande ligger rovkvalstren ytterligare i underläge.

Det finns olika arter av rovkvalster att köpa/beställa för oss fritidsodlare dels Neoseiulus californicus ofta kallad endast californicus som kan sättas ut tidigare vid lägre temperatur, från ca 8 grader och även i förbyggande syfte där man vet att de brukar bli spinnangrepp. Californicus kan livnära sig även på annat, som pollen och andra kvalster, i väntan på att växthusspinnkvalstret dyker upp. Men det mest effektiva spinnrovkvalstret är Phytoseiulus persimilis men som då behöver jämnare, högre temperatur, minst 15 grader men gärna 18 - 27 grader, och hög luftfuktighet för att göra ett bra jobb.

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2024

BFråga

Jag har hört att man själv kan testa om de organiska gödselmedel och naturgödslade jordar man tänker använda i odlingen kan innehålla så kallade pyralider. Men hur går man tillväga? 

Svar

Genom att förodla känsliga växter med snabb utveckling, som bönor och ärter, med det substrat/jord eller det organiska gödselmedlet man tänker använda, kan man själv detektera eventuella pyralidrester i egna, andras eller köpta produkter. Fröna sås i jord utan ingående pyralider t ex kan sand eller konstgödslad jord eller egen ”ren” jord användas. Förodla åtminstone fyra plantor/krukor, två till test och två som kontroll för säkrare bedömning. Ge dem likvärdiga och bra förhållande i avseende på fukt, ljus och temperatur.

När karaktärsblad utvecklats på plantorna är det dags att inleda biotestningen för hälften av plantorna. Nu tillsätts jorden/substratet/komposten som ska testas till krukan, ungefär en tredjedel av hela krukvolymen kan vara lämpligt att tillföra.

För test av flytande gödselmedel inleds gödslingen enligt doseringsanvisningarna. Kontaminera inte kontrollplantorna genom att t ex använda samma vattenkanna där gödselmedlet blandas även till dessa. Det är små mängder pyralid som kan ge utslag. Redan efter en till två veckor kan man skönja om plantorna påverkas negativt, men låt testet pågå längre för säkerhets skull. Symptomen på förgiftning är att bladen börjar bukta sig, tillväxtpunkten skadas och tillväxten hämmas och skotten kan bli förvridna, medan kontrollplantorna ser normala ut.

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 

Bönplanta påverkad av pyralider. Foto: Ulf Nilsson

Opåverkad bönplanta. Foto: Ulf Nilsson

Fråga

Jag odlade dahlior för första gången förra året. När jag tagit fram dem i vår verkar flera ha fått knippebakterios. Jag läste att det även kan drabba äpplen och päron. Är det knippebakterios som är trädkräfta? Eller är det olika saker? Bör jag slänga alla dahlior? Jag har lagrat dem tillsammans över vintern.

Svar

Enligt bilden ser det ut som denna dahliaknöl är drabbad av knippebakterios, som då förorsakas av en bakterie som heter, Rhodococus fascians. Den smittar lätt och kan angripa olika växter i trädgården mest örtartade men även vedartade som t ex forsythia. Det är en annan bakterie, Agrobacterium tumefaciens, som orsakar rotkräfta och som också kan angripa olika trädgårdsväxter som t ex rosor, äpple och päron med liknande symptom. Inte heller den vill man få in i trädgården. Fruktträdskräfta orsakas av en svamp, Nectria galligena, så det är en helt annan sjukdom. Mycket att hålla reda på och lära sig om.

Har knölarna vuxit och lagrats tillsammans finns risk att bakterien spridit sig till de andra knölarna. Smittan kan finnas latent i växten dvs utan att synas och kan även överföras som jordsmitta till andra växter. De knölar som uppvisar tydliga symptom kasserar du och för till förbränning. Övriga, som ännu ser normal ut, kan odlas i krukor under säsongen och sedan granskas extra noga innan de sätts i vinterlagring. Då brukar man kunna se symptomen som tydligast.

Dahliorna kan bli fina även om de bär på smitta. Tyvärr är det rätt vanligt att man får med smittan via köpta eller knölar man fått. Så bra att vara observant och medveten om smittorisken så man inte sprider bakterien i onödan i sin egen eller till andras trädgårdar. Ju populärare en växt blir dessa större blir risken för att även smittor uppförökas och sprids.

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2023 

Bild tagen på våren av dahliaknölar med angrepp av knippebakterios Foto: Johanna Johansson

Bild tagen på hösten av dahliaknölar med angrepp av knippebakterios Foto: Roland Sultan

Fråga

Jag undrar om ni vet vad som kan ha hänt med stammen på vår syren?! Den är avskavd runt om. Finns det risk att syrenen dör? Den har flera friska knoppar.

Svar

Det är rådjur som varit framme och fejat sina horn. Är skadan färsk kan du testa att sno runt svart plast runt skadan och hoppas att den läker bättre på så vis, läs mer här Färsk stamskada

Det behöver finnas barkkontakt kvar för att transporten i stammen ska fungera och denna gren ska överleva. Så är den avskavd helt runtom blir det svårt och bladknopparna kommer att börja slå ut men sedan vissna. Du kan beskära ner grenen under skadan för att nya skott ska bryta från stambasen. 

Besvarad av Lise-Lotte Björkman april 2023

Stamskada syren Foto: Anna Lovisa

Äldre vingbenved Foto: Elisabeth Johansson

Fråga

På bilden syns en gammal vingbenved. Den är planterad 1966 och har med tiden brett ut sig enormt och över altanen. Busken är ca 2 m hög och 2,5 m bred.

Hur gör jag för att föryngringsbeskära? Kan jag skära ner busken hårt typ till 0,5 m? Gallra grovt från basen? När bör allt detta göras i så fall. Eller är det helt enkelt bäst att ta bort busken och plantera nytt?

Svar

Det är en fin buske med fin grenkaraktär och jag skulle endast gallra bort/ur några av de äldsta grenarna långt nerifrån kontinuerligt under kommande år, så kallad underhållsbeskärning och möjligen korta in andra i en grenvinkel där du tycker den är för yvig, men den verkar ju inte störa allt för mycket på grund av sin storlek.

Men du kan även beskära den kraftigare och låta den börja om men sätt alltid snittet i en grenvinkel och då ta ner grenar på lite olika nivåer mellan 0,3 till 0,6 till 0,8 m lite beroende på, alltså inte rakt av på 0,5 meter höjd. Detta gör man då på vårvintern innan den  börjar grönska i så fall. Se till att den har tillgång på vatten när den ska till att börja växa. Det kommer att ta sin tid innan den då får denna fina karaktär igen!

Men ta inte bort den, rekommendation är som du förstår underhållsbeskärning. Läs gärna mer i vårt faktablad om beskärning av buskar Faktablad 33 Beskärning av buskar

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2023

Fråga

Går det bra att plantera bönor på samma ställe årligen. Jag har gjort en permanent klätterställning för mina störbönor och den har jag svårt att flytta på.

Svar

Det bästa är att byta växtplats årligen till bönorna. Odlarna man dem på samma plats år efter år kan det lätt anrikas skadegörare som t ex bönstjälkfluga och bönfläcksjuka i jorden. Växelbruk är alltid att föredra även av andra orsaker men sedan får man försöka anpassa det efter de förutsättningarna man har i odlingen.

Kanske kan du odla lägre bönor, som inte behöver detta stöd, på andra ställen vissa år (eller försök få till ett mobilt klätterstöd) och då låta andra växter klä din permanenta klätterställning. Man kan även blanda med andra grönsaker och blommor ur olika växtfamiljer vid klätterstödet för att undvika samma gröda på exakt samma ställe flera år i följd.

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Störböna Foto: Lise-Lotte Björkman

Fråga

Vi har en stor hibiskus som vi förvarar inomhus på vintern. Under sommaren får den stå i vårt oisolerade uterum. I år ställde vi ut växten tidigt för det var varmt men glömde bort att ta in den en natt när det blev minusgrader. Alla bladen har nu trillat av växten. Överlever den och vad ska vi göra? Klippa ner och kruka?

Svar 

Hibiskus, Hibiscus rosa-sinensis, växer i områden som kan drabbas av minusgrader. Så enstaka dygn med minusgrader klarar växten. Speciellt om den är äldre och har förvedade grenar. Om någon eller några veckor kommer nya blad och plantan växer på som om inget har hänt. Vill man få en mindre planta kan man i samband med att den tappar bladen beskära tillbaka plantan så bryter den fint med nya blad längre in mot stammen. Om växten inte är omplanterad på några år kan ni passa på att byta ut en del av jorden i krukan mot ny krukväxtjord.

Besvarad av Henrik Bodin 2022

Fråga

Jag har en 30 år gammal klockbuske som har blivit väldigt omfångsrik .Tycker ni att jag kan beskära den? Jag har blivit avrådd från flera håll. Den växer i Växjö i zon 4.  

Svar

Jag kan tänka att den klockbusken är fin! Och det allmänna rådet är att lämna den obeskuren. Men måste du begränsa den i storlek så beskär du den efter blomningen. Snitten sätter du vid en förgrening. Busken ska behålla sitt naturliga utseende. Ja helst ska man inte se att den blivit beskuren efter ingreppet!

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Fråga

Förra växtsäsongen lyckades jag inte med brysselkålen - den var mycket sen och fick små huvuden. Jag tänkte låta den stå fram till jul, men rådjuren var framme, trots att de var täckta med skyddsväv. Sorten jag hade var ’Groninger’, frö från Vilnius köpt genom Sneckströms. Jag skulle bli mycket tacksam om tips på tidig, odlingsvärd brysselkålsort. Jag bor utanför Växjö.

Svar

Brysselkål, har förhållandevis lång utvecklingstid och ibland blir det skörd först till våren om plantan klarar vintern. Sorten 'Groninger' ska vara köldtålig så synd att rådjuren hittade den, men en kall vinter tar även de mest tåliga sorter i dina trakter. Men denna sort har inte den längsta utvecklingstiden, ca 105 dagar uppges mot mer vanliga över 120 dagar (uppgifterna varierar) så den var i sig ett bra val som borde ha hunnit ge skörd. Utvecklingstid är den tid man beräknar att fröet eller plantan behöver på friland för att ge skörd under optimala förhållanden, vilket det sällan är hela tiden. Så hur odlingsåret blir inverkar på utvecklingstiden liksom vilka förutsättningar man själv ger plantorna.

Brysselkål behöver jämn tillgång på näring och vatten under hela växtsäsongen och plats att växa på. Sätt plantorna med ca en halvmeters avstånd och täck med fiberduk eller kålnät. Toppas plantorna när de nedersta ”huvudena” är halvannan centimeter kan skörden bli jämnare och något tidigare men samtidigt försämras plantans vinterhärdighet, så toppa inte alla plantorna

En sort som brukar rekommenderas är 'Early Half Tall' så testa gärna den om du får tag på den. Runåbergs brukar kunna ha den men tyvärr inte just i år. Sorten kan finnas i odling hos medlemsföreningen Sesam, en förening som verkar för att bevara ovanliga och äldre kulturväxter och speciellt värdefulla köksväxter. Men även den tidiga sorten 'Long Island' i Weibulls sortiment och ’Brilliant’ F1 hos Lindbloms frö kan testas.  Ja det var några tips för mera brysselkål eller rosenkål som den också kallas!

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022

Fråga

Kan jag beskära min vinranka nu i april? Jag glömde i höstas och har hört att de kan förblöda om man beskär nu.

Svar

Den traditionella rekommendationen är att man ska beskära vinrankor på senhösten-tidig vinter. Med motiveringen att plantorna savar/blöder kraftigt vid vårbeskärning. Och det stämmer att de savar kraftigt på våren. Men vinrankor är tåliga och man har inte kunnat påvisa att de far illa av en normal beskärning på senvintern-tidig vår med savning från snittytorna som följd.

Med normalbeskärning menas att man klipper bort de skott som vuxit ut föregående sommar (rankor). Och man klipper alltid dessa rankor med tapp över två eller tre knoppar. Skulle man behöva ta bort äldre skott/ rankor gör man det på hösten. Då heter det att man beskär vinstocken.

Under sommaren toppar man de skott som växer ut och det kallas för pincering. Normalt pincerar man skotten efter en druvklase och några blad. För att få större vindruvor kan man även gallra druvorna i själva klasen med hjälp av en sax när druvorna är stora som knappnålshuvuden. Ett riktvärde är att ta bort cirka 30% av druvorna.

Besvarad av Henrik Bodin 2022

Fråga

På vår tomt har vi en stor och mycket vacker ask. Jag har märkt att det växer in askrötter i den odlingsbädd som jag anlade förra sommaren. Trodde att strax utanför trädkronan skulle räcka. Är det någon mening med att rensa bort rötterna, kommer de tillbaka? Hur långt utanför trädkronan är det säkert att odla? Kanske är det bättre att flytta odlingsbädden?

Svar

Det kommer bli ett återkommande problem med trädrötter från asken som konkurrerar med det ni vill odla i bäddarna, så att rensa bort dem blir ett återkommande jobb och de etablerar sig snabbt igen. Så har ni möjlighet blir rådet att flytta odlingsbäddarna. Att ange något exakt avstånd för trädrötter är vanskligt, är olika för olika träd och markförhållanden, men ju längre ifrån dess bättre.

Vertikala, helslutande rotspärrar kan arrangeras, åtminstone 60 centimeter ner i marken, och hindra trädrötterna initialt. Vissa separerar odlingsbädden helt från underliggande mark där trädrötterna finns, men får då man bygga upp odlingen på höjden för ett bra jorddjup. Ett annat sätt är att göra en så kallad våtbädd, som då är tättslutande, se följande fråga i listan.

Lise-Lotte Björkman 2024

Fråga

På mitt arbete försöker jag ta hand om en ganska stor rabatt. I hörnet av denna står en björk. Ägaren vill absolut ha kvar björken men inget vi planterar verkar trivas. Det blir gula blad och växterna utvecklas inte alls. Tvärtom dör de. Förstår att björken är törstig, men om man ändå vill kämpa vidare, vad göra?

Svar

Det är svårt att etablera något i anslutning till stora träd och speciellt i anslutning till en björk, dess rötter stjäl både vatten och näring vida omkring och kronan hindrar även ljus och regn. När du gräver i rabatten finns där ett myller av björkrötter som förser sig. Det gäller att hindra dessa att komma in i växtbädden om man absolut vill ha både björk och rabatt kvar i närheten av varandra.

Ett bra sätt är att anlägga en våtbädd. Se illustration nedan. Det är en tät växtbädd med egen vattenreservoar i botten. Ja det blir som en självbevattnande kruka. Vattenmagasinet förses med dräneringshål i överkant för att inte växterna ska drunkna vid kraftigt regn. Ett vanligt dräneringsrör fungerar för vattenpåfyllning vid behov. Gör bädden upphöjd så slipper ni gräva så djupt bland björkens rötter. Rabattgropen görs plan och jämn utan uppstickande stenar eller grövre rötter som kan göra hål på tätskiktet. Gropen bottnas t ex med en tät gummiduk (dammduk), byggplast i flera lager eller motsvarande som stoppar björkrötterna. Minsta glipa eller skarv tränger de igenom.

Vattenmagasinet på ca 20 cm, längs ner i gropen fylls t ex med grus eller lecakulor. Ett materialavskiljande membran av tidningspapper eller lump skiljer inledningsvis vattenmagasinet från jorden. Bäddens totala djup anpassas efter rabattväxternas krav. Mer om våtbädd kan du läsa i Hemträdgården nr 5 från 2020 om du är medlem hos oss och har tidningen eller läser digitalt via vår app Hemträdgården. 

Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2015, publicerad här 2024

Våtbädd vid träd. Foto: Lise-Lotte Björkman