Aktuella frågor i januari
Foto: Ingela Örtendahl
Fråga
Läste om idegrans giftighet i Hemträdgården. Denna julgrupp köpte jag på en större mataffärskedja och där fanns inget besked om vad det var för växter. Är detta en idegran och i så fall ska den användas och säljas på detta sätt?
Svar
Den barrväxten är inte en idegran utan förmodligen en pinjetall, Pinus 'Silver Crest', som gärna används för dekoration inne och i dylika julgruppsplanteringar. Den är inte giftig men inte heller vinterhärdig men kan vara ute under sommarhalvåret. Det finns även andra barrväxter som används för samma ändamål men har aldrig sett någon idegran i detta sammanhang. Men murgrönans blad i gruppen innehåller ämnen som kan vara irriterande, bra att känna till men inte heller den behöver man vara orolig för, växterna är till prydnad!
Lise-Lotte Björkman 2024
Fråga
Jag fördriver upp många frön inomhus och brukar sterilisera såjord i mikrovågsugnen för att slippa sorgmyggor och de minskar då mycket. Men kan det hjälpa att ha jordpåsen utomhus några dagar innan den tas inomhus för att ta kol på alla sorgmyggor och dess larver? Jag drar mig för att börja så och sterilisera så mycket jord som jag brukar.....
Svar
Finns det ägg och puppor av sorgmyggor i jorden så hjälper inte frysning, de överlever men möjligen kan du ha jorden inne i värmen under några veckor så att dessa stadier av sorgmyggan ”vaknar”, men hoppeligen inte hinner lägga nya ägg. Larverna och själva myggorna är känsligare för kyla och då rejäla minusgrader, sätt i frys-temperatur. Ja även detta kan vara rätt omständigt men värt att testa med lite framförhållning och om det blir rejäla minusgrader ute nu.
Sedan vet du säkert att sorgmyggor gynnas av fuktiga förhållanden så genom att hålla sådderna på torrare sidan motverkas de. Och genom att täcka jorden med ett lager grusig sand samt sätta upp gula klisterskivor som de flygande myggorna fastnar i så begränsar man dem ytterligare. Slutligen så finns det effektiv biologisk bekämpning i form av nematoder som vattnas i jorden, preparat Nemablom. Så låt inte dessa förstöra dina odlingar och odlarglädje!
Lise-Lotte Björkman 2023
Fråga
Hur ska jag sköta mina amaryllisar efter att de nu blommat ut. Jag har förstått att man kan få dem att blomma igen.
Svar
Efter blomningen sköter du om dem som vilken krukväxt som helst. Ljust och med jämn vattning och näringstillförsel. Klipp bort blomresterna så att ingen energi går till eventuell fröbildning. Stängeln kan vara kvar tills den gulnar och bladen naturligtvis som nu ska ge löken ny energi så den orkar blomma igen. Till sommaren får de gärna stå ute på en skyddad plats. Med fördel planterar du ner dem i en rabatt. Själv brukar jag plantera ner dem i en jordsäck så de är mer skyddade för sniglar som verkar gilla bladen.
Fram i oktober slutar du vattna och står de ute kan bladen få frysa innan du tar in lökarna för en viloperiod inför nästa blomning. Putsa rötterna och ställ lökarna torrt, mörkt och lite svalt under vilotiden. Den allmänna rekommendationen är att löken planteras om i ny krukväxtjord i januari men själv planterar jag om dem direkt. Vattna sparsamt.
När du ser att en blomknopp är på väg tar du in dem i rumstemperatur och ställer dem ljust. Det kan ta mellan sex och tio veckor innan den blommar igen men har den fått en köldperiod ute (utan att löken fryser) kan de blomma tidigare har jag märkt. Ställ krukan i rumstemperatur, vattna sparsamt medan en ny blomstängel växer upp. Kommer bladen först kan du ha vattnat för mycket och då klipper du bort dessa och låter blomknoppen få företräde. Cirkeln är sluten även om blomman nu kommer till våren!
Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2023
Fråga
Hur ska man beskära klotrobinior, Robinia pseudoacacia 'Umbraculifera' för att hålla dem ungefär lika i storlek. Jag har tre på rad, en är något äldre och har större krona. Vill att de ska ha ungefär jämnstora kronor och tänkte försöka hålla dem så för symmetrins skull.
En tidigare klotrobinia jag hade dog efter en kraftig beskärning. På nätet hittar jag nu olika råd. När, var och hur vågar jag beskära? Jag bor i Falkenberg.
Svar
Olyckligt att trädet dog efter beskärningen, men frågan om det var på grund av beskärningen eller torka, de kan vara lite känsliga för det och speciellt om det inte är ordentlig etablerade och rotade. De behöver vatten för att orka komma igen med tillväxt efter en beskärning. Dessutom är de vanligen toppympade och även det kan spela in i kontakten mellan rot, stam och krona och om infästningen skadats i samband med beskärningen eller att den var för kraftig.
Klotrobinia brukar klara beskärning men du lämnar ca 25 cm långa grenar räknat från ympstället och sätter snittet ovanför en knopp. Detta görs bäst när vintern och eventuell strängare kyla är förbi men innan bladen bryter. Och som sagt se till att det finns god tillgång på vatten när värmen och tillväxten ska starta.
Många väljer att regelbundet, ungefär vartannat år, beskära in kronorna för att de ska hålla den storlek som önskas och inte bli för stora, så det kan bli en återkommande åtgärd för alla tre träden kommande år. Men naturligtvis kan ni även putsa till dem i midsommartid om någon sida väger tyngre i kronan och stör det estetiska ögat. Sätt då snittet i en grenvinkel.
Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2023
Fråga
Jag är väldigt noga med min kålodlingsföljd, för att inte få in klumprotsjuka. Nu har jag läst att grönkål och svartkål sällan angrips, stämmer det? Det ska även finnas resistenta kålsorter. Det jag då undrar är om de är resistenta för sin egen del, eller om klumprotsjukan (svampen) inte kan växa på t ex grönkål? Jag menar, det är ju jättebra om jag kan odla grönkål i en jord med en kortare växtföljd, men det är ju ändå dåligt ifall jag ändå ger näring åt svampen, även om själva plantan växer som den ska.
Jag har läst att om man får in klumprotsjuka, så ska jorden vara förstörd för kålodling i 30 år, eftersom vilosporer finns kvar i jorden. Men hur kommer de dit första gången? Sprids de med utsädet eller via luften? Jag förstår inte riktigt hur en växtföljd på 6-8 år kan räcka, ifall vilosporerna lever så länge. Eller har det med mängd att göra, och att en växtföljd håller nivåerna tillräckligt låga?
Jag undrar också hur man ska göra med perenn kål, t.ex strandkål, den kan ju tydligen också angripas. Jag ville testa den, men det hjälper ju inte att man flyttar den med kålskiftet, eftersom det ju är svårt att tvätta rötterna helt rena innan plantan flyttas till ny plats. Dessutom är ju själva poängen med en perenn växt att den får växa till sig på en och samma plats.
Svar
Växtföljden är den absolut viktigaste förebyggande åtgärden du kan göra för att förebygga problem med klumprotsjuka och du ska inte tumma på det intervallet (håll dig till åtminstone en sexårig växtföljd) oberoende om sorten sägs ha resistens eller sägs att de inte angrips så lätt i olika forum. Grönkål och svartkål kan angripas.
Finns det vilosporer i jorden väcks dessa även av dessa sorter och kan då öka spridningen av aktiva svärmsporer. Hur länge eventuella vilosporerna kan överleva i jorden finns de olika uppgifter om men att de kan överleva länge vet man.
Det viktigaste är att hålla smittotrycket så lågt som möjligt och det kan hända att de redan finns sporer i jorden, men genom växelbruket, väldränerad jord och neutralt eller högre pH-värde kan man hålla det på en lägre nivå. Sporer sprids via jord och vatten och infekterade plantor, som då aldrig ska sättas i komposten.
Angående strandkål och andra perenna korsblommiga växter så kan även de bli smittade och vill du plantera den så ger du den en egen plats där den får stå kvar på. Sedan får du hålla koll på den och ser du att den drabbats så får du gräva bort den och inte plantera kål (eller andra korsblommiga växter) igen på den platsen, så det gäller att du kan ge den en egen plats inte i direktanslutning till din övriga odling.
Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2024
Fråga
När jag odlar höga sockerärter så ser allt bra ut i början och de börjar ge skörd. Sedan gulnar de och dör. Detta har hänt ett antal år. Får de för mycket/för lite vatten eller näring eller är det något annat?
Svar
Jag tror varken det är för mycket eller lite vatten och näring som är huvudorsaken. Ärter kan tyvärr lätt drabbas av olika jordbundna patogener, oftast svamp, som gör att de vissnar i förtid, många av dessa kan anrikas och överleva länge i jorden. Den viktigaste förbyggande åtgärden är att byta ställe för ärterna årligen, ju längre växelbruk dess bättre men 4-6 år rekommenderas.
Man kan även använda ny osmittad jord för att undgå problemet. En lucker och väldränerad jord, som inte är för kompakt och våt, missgynnar svamparna. Ett odlingsår utan ärter är inget bra odlingsår och brytsockerärten ’Sugar Snap’ är en favorit hos mig!
Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2023
Fråga
Vet ni vilka växter som är listade som invasiva i Sverige? Vilka växter är utrotningspliktiga/spridningsförbjudna? Var finns lättillgänglig information? Alltså information för ointresserade och för dem som inte behärskar svenska språket ordentligt? Finns det någon bra länk på nätet?
Jag är med i en odlingslottsförening där flera odlare tycker att lupiner och kanadensiskt gullris är fina. Men borde de inte ta bort fröställningarna innan fröna sprids? Vad gäller? Det finns även ett parkslidebestånd i en utkant av odlingsområdet.
Den sida vi hittat är Naturvårdsverkets. Där står jättebalsamin och jätteloka men inte kanadensiskt gullris och parkslide, vad jag kan se: https://www.naturvardsverket.se/4acbae/globalassets/amnen/invasiva-frammande-arter/pdf/forteckning-av-invasiva-vaxter/eu-listade-invasiva-frammande-arter-vaxter.pdf
Finns någon bättre och lättförståelig länk?
Svar
Det är den EU-listan du länkar till från Naturvårdsverkets hemsida som listar de invasiva främmande växter som nu är reglerade och förbjudna och ska bekämpas MEN det är även en nationell lista för Sverige under utredning och där är bl a blomsterlupin, kanadensiskt gullris, höstgullris och parkslide på förslag men om de blir reglerade och ska bekämpas vet vi ännu inte, det är många parametrar att beakta för myndigheterna innan beslut tas. Men som du skriver ska vi ändå hindra ytterligare spridning av dessa även om det inte är reglerat i lag ännu.
Via FORs, Fritidsodlingens Riksorganisations hemsida och denna länk https://for.se/2021/06/24/hitta-de-invasiva-frammande-arterna/ kan ni läsa mer om invasiva främmande växter och hur ni bäst känner igen och bekämpar dem! Dessa kan vara fina men ändå påverkar vår natur och mångfald negativt! Tyvärr känner jag inte till någon bättre och lättare information att förmedla men här finns det mesta ni behöver veta om potentiellt invasiva växter och hur ni ska hantera dem.
Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2024