Aktuella frågor i november
Fråga
Jag har tolv stora ekar som vi varje år tampas med löven från. Det är enorma mängder. Vi träffade en bekant som kalkade i sina eklövskomposter och sa att de då komposterades mycket snabbare. Är det några problem med att göra, kan man använda den komposten i grönsaksodling och perennrabatter sedan? Hur ska man tänka vad gäller pH-värdet, kan man förstöra en jord som är i balans genom att använda kalkad lövkompost?
Svar
Den effektivaste åtgärden för att påskynda nedbrytningen är att finfördela löven innan kompostering. Man kan t ex köra över dem med gräsklipparen. Lövkomposten får sedan inte bli för tät och våt men inte heller för torr och luftig. Bland även in halvfärdig kompostjord i komposten så är nedbrytare på plats från början. Genom att tillföra kväve till mikroberna jobbar de snabbare, vattna t ex med urin och tillför gräsklipp. Speciellt viktigt är detta till våren när värmen stiger och man vill få igång processen efter vintern.
Generellt rekommenderar man inte kalkning till trädgårdskomposter eftersom kväveinnehållet då riskerar avgå som ammoniak. Men i en näringsfattig eklövskompost är det ett mindre problem och kanske kan även kalken få fart på fler nedbrytare i de naturligt sura eklöven. Gör gärna ett jämförande test själva mellan olika komposthögar, men blanda inte kalk och kväve.
Ett högt, respektive ett lågt pH-värde i jorden påverkar växternas näringsupptag. Men det krävs rätt stora mängder material med annat pH-värde för att värdet ska ändras allt för mycket – en mullrik jord buffrar. Som årlig jordförbättring, utan att överdriva mängden, kan ni som jag bedömer det tillsätta välkomposterade eklöv, med eller utan kalk, utan att nämnvärt ändra balansen i er jord.
Vill man absolut veta kan man mäta pH-värde både i lövskomposterna och i jorden så man vet utgångsläget. I odlingsjord är ett pH-värde på omkring 6 ett bra riktvärde. Bra att ni använder eklöven som jordförbättring i trädgården!
Besvarad av Lise-Lotte Björkman
Fråga
Jag funderar på om jag måste byta ut mina sommarhallonplantor. De jag har nu har under flera år blivit allt glesare, de blir långa och slingriga och kan inte hålla sig själva uppe. Flera av ”rotklumparna” verkar ha gått ut. Inga hallon får jag heller. Jag kan inte anlägga en hallonhäck på annat ställe så hur gör jag innan nya kan planteras? Jag funderar också på sort. De gamla kommer från en kolonilott, jag känner inte till namnet. Det vore nog bekvämt med en sort som inte skickar ut rötter i samma utsträckning, men de måste vara goda också!
Svar
Rådet blir att gräva upp dessa hallonplantor helt och hållet, de kommer från andra plantor och har år på nacken och risken förförsvagande sjukdomar och skadegörare är stor. Hallonplantor som inte ger skörd är inget att ha kvar. Hösten är en bra tid för bortgrävning och försök få med alla rötter och för sedan allt till förbränning. Nedflisning och snabb kompostering är ett annat alternativ. Sjukdomarna kan överleva i levande plantmaterial. Låt gärna trädgården vara helt utan hallon i minst ett år för att sedan plantera nya certifierade, virusrensade hallonplantor och då helst på ny väldränerad jordförbättrad växtplats i trädgården. Hallon behöver nödvändigtvis inte stå på rad och bilda häck och det kanske kan öppna upp för annan plats.
Men är du tvungen att plantera på samma ställe, kan du hålla jorden i träda genom att t ex täcka med svart markduk och noggrant ta bort skott från eventuellt kvarvarande rotbitar. Men du kan även odla något ettårigt i raden t ex gröngödsling som då även vitaliserar jorden. Men håll som sagt koll på eventuella hallonrotskott och ta bort dessa så snart de dyker upp.
Inför nyplantering kommande år jordförbättrar du med naturgödsel och kompost. Du införskaffar nya friska certifierade virusrensade plantor. Tips på sort är den lågväxande 'Haida' E (zon1-6) som då inte heller skickar ut så många rotskott. Det är en sen sort som är godast som helt mogen. Men varför inte plantera fler sorter, 'Glen Ample' E (zon 1-4) är tidigare och rikgivande liksom 'Laszka' E (zon 1-5) som har speciellt stora bär. Men rotskott ger dessa två men med en nedgrävd vertikal rotspärr runt plantorna kan du bättre hålla dem där de ska vara!
Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2023
Fråga
Hur ska jag behandla min eldkrona så den klarar vintern inomhus. Ska jag klippa ner den eller ska den vara som den är? Jag har planterat om den under hösten.
Svar
Eldkrona, Lantana camara, är en av mina favoriter och den är extra fin och värdefull när den är uppstammad som din. Men den är inte den lättaste att övervintra åtminstone inte i rumsvärme, den torkar lätt in i bladverk och grenar. Bra om den stått ute eller i uterum så länge det inte är minusgrader, den är frostkänslig, så vänta inte för länge.
Inne behöver den sedan stå ljust och svalt. Ju mindre ljus dess svalare, ner mot 8 – 12 grader eller om du väljer att ge den extra ljus då kan den stå varmare men fortfarande svalt. Undvik direkt värme från element i dess närhet och sätt gärna ett större fat med vatten under den men utan att krukan och jorden kommer i kontakt med vattnet. Det är ett sätt att höja luftfuktigheten runt växten.
Vattna sparsamt men anpassa efter hur varmt den står. Den har vintergröna blad som avdunstar vatten och den behöver vatten och ska inte torka ut helt. Det är till våren när ljuset återvänder i februari - mars som du beskär in den mer ordentligt och börjar driva den igen. Men putsa den kan du göra under vintern om den torkar in, allt beroende på hur bra förhållanden du lyckas ge den.
Är skotten vitala när du beskär går det att ta sticklingar och rota dem i jord med plasttäckning och då i varmare temperatur så rötter lättare utvecklas
Omplanteringen kunde du ha sparat till våren när den behöver komma igång igen, men nu är det redan gjort. Ge den jämn vatten- och näringstillförsel under säsongen och krukan får gärna vara lite trång innan du planterar om den igen. Och ute trivs den sedan bättre än inomhus när vädret tillåter.
Lise-Lotte Björkman 2024
Uppstammad eldkrona inför övervintringen Foto: Karin Edestedt
Fråga
Nu är det inte så långt till vintern och det är dags att fundera på övervintring av växter. Jag behöver råd om följande växter, gingko, dvärgbuddleja, eukalyptus, perovskia och himmelsöga. Alla odlas i kruka på Gotland och jag har ett ljust växthus med underhållsvärme att tillgå. Är det någon av dessa växter som ABSOLUT skall stå utomhus under vintern? Lättast för mig är att ställa in dem i växthuset.
Svar
Nej ingen av dessa behöver absolut stå ute under vintern utan frostfri övervintring i växthuset fungerar bra. Men låt gingkon, syrenbuddlejan och pervoskia stå ute så länge som möjligt innan du flyttar in dem. Och är krukorna stora och vintern blir mild, utan risk att krukorna genomfryser, kan du låta dem vara ute. Men flytta dem närmare en husvägg, under ett takutsprång, där de står mer skyddade för vind, stark vårsol och nederbörd som gör jorden i krukorna så blöt att rötterna riskerar ruttna. Där vaknar växterna sedan i takt med våren.
I växthuset kommer de att vakna tidigare eftersom vårvintersolen värmer växthuset även om temperaturen hålls låg. Nytillväxten är känslig för frost och vind när du sedan ställer ut dem igen. Så låt dem bara vara på tillfälligt besök i växthuset om det skulle behövas och flytta ut dem igen när eventull tjälrisk definitivt är över. Och planterar du ut dem i marken är övervintringsbekymret ur värld, dessa tre växter klarar sig bra i din odlingszon.
Har man inte tillgång till ett frostfritt utrymme kan man skydda krukor och växtrötter mot genomfrysning genom att gräva ner dem i väldränerad sandig jord och sedan täcka med löv eller bara gräva ner dem i en torr löv-/komposthög när vinter på allvar är i antågande. Man kan även isolera med frigolit t ex genom att ställa krukorna i säckvävssäckar med frigolitkulor, som då isolerar mot jordfrysning. Eller ställa dem på frigolit och linda in krukorna i bubbelplast eller liggunderlag. Ja det finns krukor av frigolit som i sig skyddar effektivt mot kylan.
Även eukalyptusen och himmelsögat kan stå ute tills nattemperaturen närmar sig nollan, de får inte frysa, men tål tillfälliga temperaturer ner mot 2 grader. Sedan vill de stå ljust och svalt under vintern, bäst i en temperatur på 10-15 grader. Kom ihåg att ge dem vatten under övervintringen och i februari kan du beskära tillbaks dem, för att åter börja driva dem.
Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2023
Fråga
Jag har lovat en vän att hjälpa till och ta hand om en massa humleplantor utefter ett staket. De har några år på nacken och är flera meter höga. De hänger över staketet ända ner till marken. Klipper man ner dem helt varje år? Är det försent för i år? Zon 2. Ungefär hur långt ner ska man klippa?
Svar
Humle är en perenn dvs alla nya skott kommer från rötterna på våren och årets skott grönskar inte nästa år. Dessa tar du bort nu eller till våren innan de nya kommer. Humle är tålig så gör det när det passar bäst, brukar vara skönt att ha det gjort redan nu och du tar bort dem i sin helhet! Men kan även vara vackert att ha humlekottarna kvar över vinter.
Ansamling av hårmyggelarver
Fråga
Dessa larver träffar jag på i jordytan i trädgårdslandet från sensommaren och framåt, nu senast när jag röjde i min pumpaodling här i november inför vintern. De är ansamlingar av brungråa, någon centimeter långa larver, som rör sig livligt när jag rör vid dem. Jag har inte sett några skador av dem, kan de göra det?
Svar
De ser ut att vara larver av någon hårmygga. De lever av multnande material i jorden och gör sällan någon skada på levande välmående växter, men kan äta på rötter.
Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022
Fråga
Jag har beslutat att ta bort alla mina stormhattar då jag förstått hur giftiga de är. Vad kan passa i stället? De får gärna dra till sig humlor och bin men inte gillas av sniglar. Jag har även rejäla pioner och en massa lavendel i rabatten.
Svar
Kanske kan färgväppling, Baptista australis, dess intensiva blåa färg påminner om stormhattens, passa som ersättare. Även stor drakblomma, Nepeta sibirica, kan vara ett alternativ. Den börjar blomma lite tidigare, men har en lång blomningstid med en mer lavendellik färgton. Båda har ett något mer buskigare växtsätt än stormhatten men gillas av insekter och ingen av dem är någon känd snigelmagnet.
Även om stormhattar i släktet Aconitum är mycket giftiga, och speciellt dess frön och rötter, är förgiftning via olyckshändelse med barn sällsynt enligt giftinformationscentralen.
Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022
Fråga
Vi diskuterar om möjlighet att kombinera vårlökar och sommarblommor i odlingsfält som är 60 kvadratmeter. Vilka blommor passar att så på våren? Hur blir det med placeringen av lökarna och sommarblommorna? Jag själv tänker att det är bättre att plantera perenner med lökarna än sommarblommor..
Svar
Det beror lite på om ni vill ha en ettårig eller en återkommande blomyta (då väljer ni perenner eller fleråriga ängsväxter) och vilka lökväxter ni väljer. Många perenner kommer även i gång snabbare med sina bladverk och döljer då bättre vissnade lökblad än sommarblommor som tar lite längre tid på sig.
Vissa lökväxter är även bättre på att återkomma och sprida ut sig och då kan det vara svårare att så in sommarblommor bland dem kommande år. Medan andra lökväxter som många tulpaner behöver planteras årligen för säker återblomning. Sedan vill de flesta lökväxter även ha en torrare period under sommaren och då kanske sommarblommorna kräver mer vatten än perennerna skulle göra.
Men grupperar ni lökarna så att det inte planteras jämt över ytan är det lättare att komma åt att så i bar jord mellan grupperingarna av lökväxterna om våren. Ja lökarna kan även koncentreras och te x placeras i bak- eller framkant av ytan.
Tacksamma ettåringar att direktså är t ex:
Blåklint, ringblomma, kranskrage, jungfrun i det gröna, honungsfacelia, sommarmalva och sommarslöja. Och man kan även tänka sig en yta med bara solrosor, finns alla de varianter av dessa!
Och en yta behöver inte vara statisk. Det går alltid att tänka och göra om, om det inte blir bra, men alltid bra med en plan. Och ibland är det kul att testa sig fram!
Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022
Båda bilderna tagna av Peter Englöv
Fråga
Sommaren 2018 planterade vi tre klotformade katalpor, Catalpa bignonioides ’Nana’ i vår trädgård i Malmö. Efter ett par år började mittenträdet angripas av "något vitt". Alla träden är köpta via en välrenommerad plantskola som importerat dem från Holland.
I fjol blev angreppen större. Mittenträdet är tydligt klenare och under sommaren bröts en gren av utan egentlig orsak. Det rör sig om en luddliknande beläggning som började på stammen men som efterhand krupit upp i grenverket. Det är flitig trafik av små myror längs stammarna, särskilt längs den på det mest angripna trädet.
De två andra träden är friskare och beläggningar kan urskiljas bara ställvis på stammarna. Företag vi kontaktat har inte vetat vad det kan vara, både löss och svamp har föreslagits. Vad kan det röra sig om för angrepp? Vad kan vi göra? Bör det skadade trädet sågas ner? Hur kan vi skydda de två andra?
Svar
Frågeställaren ombads efter inledande konversation, förutom bilder, skicka in en angripen gren från katalpan. Utifrån detta gjordes en första identifiering och det antogs vara en sköldlus med det vetenskapliga namnet Pseudaulacaspis pentagona. På svenska kallas den vit persikosköldlus eller mullbärssköldlus
Detta bekräftades sedan med hjälp av mikroskopering av pensionerade biologiläraren Carl-Axel Gertsson, som är expert på sköldlöss. Det är första gången skadegöraren konstaterats utomhus i Sverige, men den förekommer i Europa och övriga världen. Den har förmodligen kommit med växtmaterialet och övervintrat, den uppges klara 20 minusgrader.
Detta är en besvärlig skadegörare som kan angripa hundratals olika växter och den bör inte etablera sig i landet. Rådet blir därför att ta bort alla de angripna katalporna och föra dem till förbränning. Sköldlusen övervintrar som fullbildade honor och hanar på växterna. Honorna kan redan då vara befruktade.
I det första nymfstadiet är lusen rörlig och kan förflytta sig någon decimeter upptill en meter själva. Men vinden och andra djur kan föra dem längre. Så nu gäller det att vara observant på andra växter i trädgården och även hos grannarna, så den inte hunnit sprida sig vidare.
Tack för att ni som trädgårdsägare inte gav er utan ville få reda på vad detta var. Nu hoppas vi att även andra är observanta och speciellt de som handlar med och importerar växter. Denna sköldlus är reglerad och får inte förekomma på växter i handeln. Katalpor verkar vara en favoritväxt men den har som sagt även andra värdväxter som t ex fruktträd och speciellt växter i Prunus-släktet ska man vara uppmärksam på.
Läs mer om Pseudaulacaspis pentagona i artikel av Carl-Axel Gertsson i nr 1 2023 av Hemträdgården
Besvarad av Lise-Lotte Björkman november 2022
En första identifiering av sköldlusen Pseudaulacaspis pentagona utomhus i Sverige. Foto: Lise-Lotte Björkman