Ja, den kan vara giftig!

Är den giftig? I dag är det väldigt ofta den allra första frågan man får om man pratar växter med någon som inte kan så mycket. Ja, det kan väl vara relevant men när frågan kommer om växter som vi använt i våra trädgårdar – eller som finns ute i naturen för den delen – i generationer blir jag bekymrad. Över okunskap, men också över den här ständiga oron. Man låter hellre bli att plantera eller tar bort fina växter eftersom den ju kan vara giftig.

Höjden av obetänksamhet var den kvinna som tog bort en fin lavendelrabatt för att det var för mycket surrande insekter i den. Man tar sig för huvudet.

Jag är uppvuxen på en plantskola, omgiven av giftiga växter, glasade bänkfönster och stickiga rosor. Jag lärde mig tidigt att vara försiktig. Visste var man inte trampade och att äta bär eller frö från växter föll mig aldrig in ens. Visst plockade vi frökapslar, bär och fina frukter (inte alltid så populärt det heller eftersom växterna ju skulle se fina ut där de stod…) när vi skulle leka affär – men bara för att slå in i fina påsar och ta betalt för.

De flesta växter som är giftiga är taggiga, beska, oåtkomliga, stickiga – d.v.s. de skyddar sig mot angrepp. Om någon ändå får i sig en tugga spottas den ut igen.
Vad jag förstår har ingen dött av förgiftning av någon växt i modern tid.

Svamp däremot – det ska man vara försiktig med, inte plocka svamp man inte är säker på.

I går lade jag ut en bild på mitt blommande gullregn i sommarstugan. Underbart är det just nu. Humlorna surrar som galna i det och jag njöt!
Men så kommer då kommentarerna: den är ju giftig?

Så här är det:
mitt gullregn är ett hybridgullregn som man tagit fram att sälja på plantskolor eftersom det i princip inte producerar några frön – och det är framförallt frö och fröbaljor som är giftiga på de rena arterna.

Ok. Arten som ibland sprider sig vilt ute i naturen är giftig – men vem klättrar upp längs stammen för att tugga sig av blad eller blommor? Inga barn jag känner i alla fall.

Så här står det om gullregn på Giftinformationscentralens sida:

”Gullregn Laburnum-arter

Växten är giftig. Speciellt fröna innehåller cytisin. Förtäring av några frön kan ge symtom hos barn, men allvarliga förgiftningar är ovanliga. Gullregn förväxlas ibland med Sibirisk ärtbuske som är ofarlig. Gullregnets baljor är buckliga av frön i motsats till sibirisk ärtbuske vars ärtskidor är smala och jämntjocka.

Symtom: Kan komma inom en halvtimme till ett par timmar. Illamående, kräkningar, yrsel, slöhet, hjärtklappning, vida pupiller och feber. I allvarliga fall eventuellt även muskelryckningar, medvetande- och andningspåverkan.”^.

Det är mycket ovanligt med svårare förgiftningsfall orsakade av växter. Inga allvarliga olyckor har skett i Sverige sedan 1940-talet.

Släktet består av två arter, sydgullregn (L. anagyroides) och alpgullregn (L. alpinum). Båda arterna förekommer i Sverige och har också förvildats.

Hybriden mellan dessa arter, hybridgullregn (L. ×watereri), har ökat i odling eftersom den producerar mycket få frön, vilket minskar risken för att barn får i sig frön och fruktbaljor av misstag^. .

Så jag behåller mitt hybridgullregn – inte minst för att det vimlar av humlor i det, ingen annanstans på tomten ser jag så många olika humlearter som i det blommande gullregnet. Jag tror förresten jag sätter ett till. Hybridgullregn alltså, med krona för säkerhets skull. Och så njuter jag av gullregnet i den skönaste av årstider och tänker på Hjalmar Gullberg en stund:

 Kyssande vind

Han kom som en vind.
Vad bryr sig en vind om förbud?
Han kysste din kind,
han kysste allt blod till din hud.
Det borde ha stannat därvid:
du var ju en annans,
blott lånad en kväll i syrenernas tid
och i gullregnens månad.

Han kysste ditt öra, ditt hår.
Vad fäster sig en vind
sig om han får?
På ögonen kysstes du blind.
Du ville, förstås, ej alls i början besvara hans trånad.
Men snart låg din arm om hans hals
i gullregnens månad.

Från din mun har han kysst
det sista motstånd som fanns.
Din mun ligger tyst
med halvöppna läppar mot hans.
Det kommer en vind och går:
och hela din världsbild rasar
för en fläkt från syrenernas vår
och gullregnens klasar.

Summasummarum: 1. Ta reda på vad din växt har för egenskaper. 2. Lär barnen skillnaden på nyttiga bär och onyttiga. Låt dem smaka på blåbär och lingon och visa dem vad de inte ska bry sig om att stoppa i munnen. 3. Håll koll på krypande bebisar, det är en kort period i livet de kan ge sig ut på egna äventyr och stoppa saker i munnen – då kan det vara bra med lite extra uppsikt. 4. Njut av allt som blommar, sätter frö, flyger och flaxar!