Mina medaljer – en dag som den här!

Nobeldagen med blek vintersol och aningen frost på skånska gräsmattor. I Stockholm vitpudrade gator. Det är december och medaljdags.
Jag fick en medalj redan i går faktiskt. Min pappas. Min bror har haft den men nu tyckte han jag skulle lägga den till min samling.

 
Våren 1989 var min mamma Anna väldigt hemlighetsfull. Hon hade nämligen fått veta i förtroende att hennes man, trädgårdsmästaren Arthur Persson, skulle tilldelas Kungliga Patriotiska Sällskapets medalj för – som det heter – förtjänster om trädgårdsodling.

 
Jag vet inte hur men hon lyckades lura med honom till Stockholm där han fick medalj och diplom en junidag 1989.
Han var stolt så klart. Som duktig trädgårdsmästare och skicklig trädgårdsamatör var han självklart väl förtjänt av den.
Kanske var han lika stolt som då han 1956 fick tre medaljer på den stora Flora Pomonautställningen i Malmö. Då var det kvalitén på hans växter och odling som bedömdes.

Så han hade gott om medaljer min pappa. Och tänk. 2012 fick jag oxå ta emot Kungliga Patriotiska Sällskapet medalj. Jag som mest pratat om trädgård! Men det är förstås oxå viktigt.

Om jag skulle hamna på en Nobelmiddag någon gång då ska jag putsa upp medaljerna och hänga på mig båda!

Tror dock att jag får nöja mig med att kolla på festligheterna på teve och i smyg njuta av min egen lilla medaljsamling.