Black is b(l)ack

Oj vad det var märkligt då. Svarta blommor, kan man ha det?

När vi gjorde Gröna rum var vi tidigt ute med att visa upp de nya svarta.

Engelska Helen Ballards svarta julrosor var en succé. Det var hennes svärfar som introducerade ’Ballards Black’ som blev starten på något helt nytt. När vi sedan 1998 åkte till John Massey på Ashwood nursery i England fick vi verkligen frossa i hans fantastiska julroshybrider. Mörkt mörkt purpurfärgade i olika form. Sååå snyggt tyckte jag. Och tycker fortfarande.

Som här just nu i min rabatt i Arlöv en H. purpurascens med ett svart ormskägg intill.

Alla höll inte med då men många har nog vant sig. Svarta tulpaner är ju hur vackert som helst i vårrabatten. Men de ska ju helst matchas med orange eller vitt för att riktigt stå ut.

Svarta pelargoner javisst och riktigt möööörka dagliljor. Dramatiska dahlior, djupt mörka rosor och bedårande pioner åt det svarta. Så flott!

Eller en mörkbladig alunrot med krokusen Prins Claus bredvid.

Jo jag vet de är ju egentligen inte svarta, men nästan. Man förstår det när man får se solen skina på det svarta, då blir det något annat. Men ändå nästan det finaste jag vet i min trädgård går åt svart, mörkt purpur eller djupt lila. Konstigast av allt:  den julros som faktiskt heter H.nigra är – vit! Om man inte gräver upp den och kollar rötterna alltså!