Bakslagsväder med våraning

Bakslag. Är inte en företeelse jag tycker om. Men det händer nästan varje år. Just när man tror att man kan bära ut, härda av och räfsa bort kommer de. De iskalla nätterna.

Men idag var det härligt. Rabarbern har fått på sin forcingpot och när man lyfter på locket är det alldeles varmt inuti.

Fruktträden är klippta och de båda översta lagren med löv och pinnar i rabatten är försiktigt bortlyfta . Auriklerna har kommit ut på sin bänk. Krokusen står som spön i backen..

Förväntansfulla!

Jag som inte ens gillar maskiner har skaffat en ny leksak. En kompostkvarn som gör att jag kan ta hand om grova kvistar istf att köra det till tippen. Kan berätta att denna kvarn gillar päron men inte pil. Om någon undrar…

Snödropparna står fint än, tack vare bakslaget. Och det är tur för i morgon har jag ännu en liten coronaanpassad snowdropwalk. Så roligt det är. Måste göras om.

Så nu är det vår och jag gillar det. Hörde Beppe i Gokväll igår när han sa att han inte ville ha vår än eftersom han ”ännu hade lite skidåkning kvar i benen”.

Tur att vi är olika!

Nej nu väntar jag på scilla, vårstjärnor, tandrot och nunneört. Det underbara med trädgård är ju att man alltid har något att se fram emot.