Ta det kallt & lyckas bättre med sådden!

DET FINNS LIKA MÅNGA SÄTT ATT KALLSÅ som det finns odlare. Det gäller att hitta ett sätt som fungerar för just dig och dina förhållanden. Här berättar jag hur jag gör. Hoppas det kan inspirera dig att börja och hitta ditt eget sätt, om du inte redan är i gång – i så fall kan du jämföra våra metoder och kanske få med dig något tips.

Jag började kallså för drygt fem år sedan och är fortfarande fascinerad över hur smidigt det kan vara. I med några frön i en kruka, vattna, ställ utomhus och vänta. Till våren gror fröna när ljus och temperatur blivit lagom och plantorna växer fint utan att jag behöver dona och fixa. Mycket praktiskt när jag under våren är fullt upptagen med alla varmsådder inomhus.

Vad kan då kallsås? Betydligt fler växter än du tror! Numera provar jag att så några frön kallt av det mesta för att se hur det går. Fungerar det inte hinner jag i de flesta fall så inomhus lite senare eller vet till kommande år. Ibland gör jag både en kallsådd och en varmsådd för att kunna jämföra när fröna gror och hur plantorna blir.

Kallsådd är perfekt för dig som vill ha fler perenner billigt och utan speciellt mycket jobb. Jag har numera många sorter av stäppsalvia, veronika och solhatt i trädgården, för att ta några exempel. Förutom perenner sår jag sommarblommor och en del grönsaker kallt. Överst på listan står sorter som brukar självså sig i rabatten. Blåklint, nävor, riddarsporrar, solrosor… En del frön gror inte om de inte får en kallare period, de behöver stratifieras och då passar kallsådd perfekt. Andra frön gror trots att de utsätts för kyla, när dagarna blir varmare.

Plastbackar med sådder står skyddat i ett litet väggväxthus i österläge. Där står de ljust, men utan sol förrän i mars. På så sätt gror inte fröna för tidigt, utan först när våren är på väg.

Det enklaste sättet är att strö ut fröerna där du vill ha dem i rabatten eller grönsakslandet. Det gör jag med vallmo, morötter, dill med flera som inte gillar att planteras om och få rötterna störda. Morotsfrö brukar jag mylla ner och täcka, men de andra kastar jag bara ut över ett större område. Tidpunkten varierar, men vanligtvis under februari när det är som kallast här hos mig, i Skåne, zon 1, jag vill att fröerna är på plats när vårvärmen väl kommer.

De sorter som jag bara vill ha en handfull plantor av sår jag i en 8 × 8 centimeter stor plastkruka. Sedan ställer jag ett dussin krukor med olika sådder i en större plastback och sätter ett genomskinligt lock på glänt över. Frön som är hyfsat stora och växer snabbt, solrosor till exempel, händer det att jag sår individuellt i 6 × 6 centimeterskrukor.

I plastbacken torkar jorden i krukorna inte ut så snabbt och locket ger visst skydd mot kylan samtidigt som det ventilerar. Backarna med krukor ställer jag i ett litet väggväxthus i österläge dit solen inte når förrän i mars. En annan plats där backarna står lite skyddat, men inte alltför varmt går lika bra: under ett takutsprång, i en carport, på en veranda, i skuggan på golvet i ett ouppvärmt uterum eller liknande.

Det tredje sättet är att bredså många frön direkt i en låda med jord. Det gör jag med sorter som jag vill ha många plantor av och när det är enklare att så pyttesmå frö på en större yta, till exempel av lejongap.

Frön kan vara pyttesmå och jättestora, bilden visar krolliljans stora platta fröer och veronikans pyttesmå.

EN DEL SOM KALLSÅR gör ventilationshål i locket och dräneringshål i själva lådan. Det gör inte jag, för jag vill inte att det regnar in genom locken. Jag använder backarna till mycket annat under odlingsåret, till exempel när många sådder ska vattnas, och då är hål opraktiskt. När det gäller detta får du komma fram till vad som fungerar bäst hos dig, utifrån vad som kanske redan finns där hemma.

I mars brukar de första fröna gro. Jag tar ut mina backar ur växthuset en gång i veckan och går igenom dem. Vattnar om det behövs, plockar kanske bort en kruka där frön har möglat. Så fort jag ser allra minsta lilla grönt i en kruka ställer jag den i en låda utan lock för att ge den mer ljus. I genomsnitt brukar två tredjedelar av mina krukor med kallsådder gro och då sår jag upp till 150 olika sorter per år.

Som medlem i Sällskapet Trädgårdsamatörerna kommer många av mina fröer från föreningens frölista, men jag byter också frö med andra trädgårds­ägare och samlar i min egen trädgård. Ibland ruttnar eller möglar fröna och ibland kommer ett bakslag vädermässigt när de har grott, men arbetsinsatsen är som sagt liten. Om det är en växt som jag verkligen vill ha sår jag antingen om den inomhus eller gör ett nytt kallsåddsförsök året därpå.

Alla sorter är inte fröäkta, utan korsar sig och blir något annat än det du trodde. Ibland gör det inget, men det är bra att veta. Jag brukar därför till exempel placera veronikor med ungefär samma färgnyans på blommorna i en grupp i stället för att blanda. En del frön är också sterila. Det har jag råkat ut för när det gäller bland annat solhattar.

Vad ska man använda för jord till kallsådder? Väldränerad, är mitt personliga svar. Största risken med att kallså är inte att frön inte gror, utan att de ruttnar. Jag använder helst min egen trädgårdsjord, ibland uppblandad med lite 0–8 mm grus.

Jag har lätt lerjord, har du sandjord behöver du förmodligen inte blanda ut den alls, medan om du har tung lerjord i stället behöver blanda ut den mer. Prova dig fram till vad som fungerar för dig. Du kan till exempel så några krukor med samma sorts frön i olika jordblandningar och märka upp krukorna så ser du vad som blir bäst.

Är marken frusen hos dig och det är köpejord med torv som gäller, blanda upp den med 0-8 mm grus, perlit eller liknande så den inte blir så kompakt. Ta gärna gödslad jord i två tredjedelar av krukan och såjord bara på toppen.

Ovanpå sådderna, speciellt de som inte ska täckas med jord, brukar jag strö ett tunt lager perlit. Det håller kvar fukten när vårsolen börjar lysa.

VATTNAR GÖR JAG UNDERIFRÅN i lådan vid sådd och sedan vid behov, vilket brukar vara först när vårsolen börjar värma. I början vattnar försiktigt ovanifrån med stril, men när det har grott vattnar jag alltid underifrån. Det är nu det är praktiskt att inte ha dräneringshål i backarna! Inte minst längre fram på våren när krukorna snabbt torkar ut.

Jag planterar om när plantorna är stora nog att hantera. Har jag mycket annat på våren och behöver vänta näringsvattnar jag plantorna.

Många gånger testar jag ”The Kristina way, or no way”. Det vill säga jag sår, planterar om, skördar med mera som det passar mig, inte nödvändigtvis som det står på fröpåsar eller i trädgårdsböcker. Vad händer om jag gör på ett annat sätt? Ibland upptäcker jag att det går alldeles utmärkt och odlingen anpassades till mina behov, inte tvärtom. Kallsådder är ett utmärkt sätt att utmana sin syn på vad som går.

Praktiskt exempel: lejongap gror utmärkt vid kallsådd, men kommer att blomma några veckor senare jämfört med om du driver upp dem inomhus. Om du inte odlar snittblommor för försäljning kanske det inte gör något om du på köpet slipper avhärdning och dessutom får robusta och knubbiga plantor som inte behöver stöd?

Våga prova kallsådd i år, med dina egna fröer, från vänner eller från butik. Och för dig som redan provat lite med jätteverbena och andra säkra kort, våga testa fler växter!

Sommarrudbeckia ’Sahara’ är en av många sommarblommor som Kristina kallsår för att kunna slösa med i trädgården.

Fyra månader efter sådd är det dags att plantera om de här sådderna i egna krukor eller direkt på den slutliga växtplatsen.

Tips vid kallsådd!

• Sådderna ska vara lagom fuktiga. Lite perlit på toppen håller fukten och släpper ner ljus till fröerna.
• En plastback skyddar från väta, vind och en del kyla.
• Olika växter gror olika snabbt. I slutet av mars, en och en halv månad efter sådd, har ett flertal sådder grott hos Kristina. I början av april, nästan två månader efter sådd, går det snabbt och många nya sorter gror varje vecka. I mitten av maj, gror de frön som behöver lite mer värme, till exempel violkungsljus, smörboll, karamellilja, porslinsanemon och orange sidenört.
• När fröna grott behöver locket på plastbacken tas av så att de får mer ljus. Om en köldknäpp hotar kan du lägga över locket eller några lager fiberduk.
• Plantera om i separata krukor när plantorna är stora nog att hantera. Och var hård – släng de sådder du inte behöver i komposten, annars drunknar du i plantor. Perenner kan gärna få lite större rotsystem innan de planteras ut på sensommaren eller hösten.
• Olika sorter av samma art brukar gro ungefär samtidigt eftersom behovet av ljus och jordtemperatur för att fröna ska gro är liknande.

När vårsolen börjar värma och de första sådderna har grott är det dags att öppna i växthuset så det inte blir för varmt. Hotar en frostnatt stängs det över natten. Beroende på hur kallt det ska bli läggs eventuellt lite fiberduk över plantorna.

Växter som fungerar bra att kallså

Sommarblommor

Blåklint

Blåverbena

Blomsterkörvel

Bronsfänkål

Fackelranka

Jungfrun i det gröna

Lejongap

Musselsyska

Praktvädd

Roseneternell

Rosenskäresläktet

Solros

Sommarrudbeckia

Jätteverbena

Perenner

Aklejsläktet,

Aklejruta

Anisisop

Blodtopp

Klätterklocksläktet

Fingerborgsblomma

Färgväppling

Glimsläktet

Kattmynta

Krollilja

Nejliksläktet

Nävor

Orange sidenört

Penstemonsläktet

Praktbetonika

Purpursporre

Riddarsporresläktet

Stockros

Stjärnflocka

Studentnejlika Stäppsalvia

Veronikasläktet

Violkungsljus

Vårärt