Henrik Tipsar!

Hagtorn växer vilt i Sverige och är dessutom ett formidabelt trädgårdsträd som gynnar både fåglar och insekter. Det går också bra att stamma upp och forma. FOTO CHRISTINA FRYLE

Så väljer du trygga & funktionella växter

Vi diskuterar allt oftare risken att trädgårdsväxter kan bli ett problem om de sprider sig. Henrik Bodin har vänt på steken – här tipsar han om hur vi kan tänka för att välja växter som inte riskerar att påverka naturen negativt.

Pärlrönn har ett smalt växtsätt och blir inte mer än några meter hög. De vita bären påminner om just pärlor som lyser mot grönskan. FOTO AGNETA BERGSTRÖM

Hagtorn är nätt i storleken och har vackert bladverk, fina bär och en fantastisk försommarblomning. FOTO AGNETA BERGSTRÖM

 

I förra numret av Hemträdgården kunde vi läsa om Artdatabankens nya Risklista. Den listar främmande växter och deras förmåga att sprida sig ut i naturen och om de i så fall kan påverka andra arter negativt. Både idag och framöver när vi får ett förändrat klimat. I den här artikeln utgår jag i stället från hur vi ska kunna skapa önskade effekter i vår trädgård med växter som inte riskerar att påverka den biologiska mångfalden i naturen.

Buskar och små träd med vackra bär

Vill du ha buskar eller träd med vackra frukter, kanske även för att locka fåglar till trädgården? Då gäller det att hitta arter och sorter där det inte gör något om fåglarna sprider fröna vidare. Enklast är att utgå från växter som kan anses vara naturligt förekommande i Sverige.

Rundhagtorn, Crataegus laevigata, är ett friskt litet träd på 5–6 meter som bildar en rund fin krona. Det blommar med vita blommor på våren, och får röda, små frukter på hösten. Trädet har ett friskt, mörkgrönt bladverk och vassa tornar. Det finns även sterila sorter om du bara vill ha en fin blomning. Trubbhagtorn, Crataegus monogyna, är lik rundhagtorn i växtsätt och utseende. Båda är vildväxande i Sverige och kan ersätta prydnadsaplar som lätt kan spridas ut i naturen med hjälp av fåglar.

Rönn, Sorbus aucuparia, har stor förmåga att sprida sig med frö, men är naturlig i Sverige så det gör inget. Det finns även många rönnsorter av både inhemsk rönn och andra arter som är av intresse för trädgården. Deras frö har ofta dålig grobarhet och utgör ingen spridningsrisk.

De mindre rönnarna som japansk rönn, Sorbus commixta ’Carmencita’, dvärgrönn, Sorbus reducta, och pärlrönn, Sorbus koehneana, går att få tag i som flerstammiga. Eftersom de bara blir några meter höga kan de passa som vackra, bärgivande buskar i trädgården. Den första får röda, fina bär och har ett vasformigt till runt växtsätt. Den andra får mer rosa bär och en mer rund krona. Den sista får vita bär och har ett smalare växtsätt på några meter. Alla får fina höstfärger.

Även många rosor får vackra frukter. Det är lätt att glömma eftersom det ofta är blommorna som är i fokus. Många av de vilda arterna är invasiva av sig och du kan behöva söka i risklistan för att se vilka som anses främmande. Dessa står med i listan medan de inhemska inte gör det och därmed är trygga att odla. De förädlade sorterna är däremot sällan invasiva. Deras frön har dålig grobarhet och de sprider sig inte lika aggressivt med rötterna. Här kan du välja sorter som passar just dig och trädgården. Det finns bland annat flera historiska rosor med nypon som samlats in inom Programmet för odlad mångfald, Pom, till exempel ’Skeda’, ’Svea’ och ’Hällestorp’. De finns i handeln under varumärket Grönt kulturarv.

 

Blomning vår och sommar

Liten pärlbuske ’The Bride’ blommar överdådigt på försommaren. FOTO AGNETA BERGSTRÖM
Liten pärlbuske ’The Bride’ blommar överdådigt på försommaren. FOTO AGNETA BERGSTRÖM

 

Önskas vårblommande buskar så är hybridtrollhassel, Hamamelis intermedia, ett bra alternativ i de skuggigare delarna av trädgården. Växten blommar riktigt tidigt med spindelliknande blommor, ibland redan vid nyår. En annan är hybridkejsarolvon, Viburnum bodnantense som blommar fint med rosa-vita blommor strax efter nyår. Bör placeras soligt. Önskar du dig en buske översållad med vita blommor likt en brudklänning är liten pärlbuske, Exocorda’The Bride’ ett bra alternativ. Liten rosenkvitten, Chaenomeles japonica, är en låg buske med intensiv, orange blomning på försommaren. Växten är lättodlad men säljs sällan på grund av sin tornighet som gör det svårt att rensa ogräs kring den. Numera finns några sorter, som ’Rondo’ och ’Darius’, som har färre tornar.

Slån, Prunus spinosa, är en annan tornig buske med intensiv vit försommarblomning. Den är inhemsk och mycket omtyckt av vilda pollinerare. Tyvärr skjuter den en hel del rotskott, så gräv gärna ner en rotspärr innan plantering eller placera den där det passar med ett stort, tornigt buskage.

Gör man en sökning på vårblommande lökväxter i Risklistan verkar de flesta vara högriskklassade. Det gör det knepigt att komplettera planteringarna med vårblommande lökväxter. De som inte tas upp och därmed inte anses som riskväxter är snödroppe, Galanthus nivalis, och tulpaner, Tulipa. För att hjälpa pollinerarna så kan du också låta den allmänt förekommande arten vårlök, Gagea lutea, breda ut sig i rabatterna.

Går vi vidare till buskar som blommar senare på säsongen anses hortensior, Hydrangea, ha låg spridningsrisk. Först ut att blomma är trädgårdshortensia, Hydrangea macrophylla. Näst på tur är vidjehortensia, Hydrangea arborescens, och därefter kommer vipphortensia, Hydrangea paniculata.
Purpurhortensia, Hydrangea serrata, ’Forget Me Not’ blir 0,5–1 meter hög och är härdig i mellersta Sverige. FOTO CHRISTINA FRYLE
Purpurhortensia, Hydrangea serrata, ’Forget Me Not’ blir 0,5–1 meter hög och är härdig i mellersta Sverige. FOTO CHRISTINA FRYLE

 

Marktäckare som inte är invasiva är inte helt lätta att hitta

Inom gruppen marktäckande växter är det svårt att hitta bra växter som uppfyller önskemålet utan stor risk för spridning. De flesta anses som högriskväxter om de kommer utanför tomtgränsen. Som väl är så sprids de inte så aktivt med frö utan oftast via utlöpare, rhizomer och rötter. Det betyder att vi kan använd dem i trädgården, så länge vi inte låter dem komma utanför tomten.

Vill du slippa ansvaret att hålla koll på att marktäckarna håller sig på plats kan du välja hasselört, Asarum europaeum, som bildar täta, gröna mattor i skuggiga lägen och fuktighetshållande jord. Arten introduceras som trädgårdsväxt och etablerade sig i naturen innan år 1800 så den räknas som inhemsk. På soligare platser passar den vildväxande örten revsuga, Ajuga reptans. Här finns flera sorter med olika bladfärg. En annan inhemsk marktäckare är penningblad, Lysimachia nummularia, som finns i en lysande, gulbladig variant.

Vill du inte riskera att få ut revsuga och penningblad i gräsmattan, så kan du välja trädgårdsnäva, Geranium ’Rozanne’ eller ’Azure Rush’ som blommar fint med violettvita blommor hela sommaren. De sprider sig varken med frö eller växtdelar, däremot växer de kraftigt. En enda planta kan täcka en kvadratmeter i slutet av sommaren så de bör inte planteras med perenner som är lägre än 30 cm, då de kommer att växa över dessa.

 

Klängväxter & sommarblommande perenner

Rådhusvin bidrar med vacker höstfärg. FOTO ISTOCK

Vit skogsaster är en anspråkslös och tålig perenn som klarar en hel del skugga och torka. FOTO ISTOCK

För att få till en riktigt inbjudande trädgård behövs det även klängväxter och sommarblommande perenner. Många kläng- och klätterväxter kan bli invasiva, men rådhusvin, Parthenocissus tricuspidata, vanligt vin, Vitis vinifiera, blåregn, Wisteria sinensis, och storblommiga klematissorter anses vara lågriskväxter med ingen eller mycket liten chans att klara sig i naturen. Murgröna, Hedera helix, är en inhemsk art som det är fritt fram att odla. Men – storbladig murgröna, Hedera hibernica, som räknas ha hög risk att bli invasiv säljs ibland som ”murgröna”. Fråga om du är osäker, eller välj e-plantor som alltid är sorter av inhemsk murgröna.
När det gäller perenner så finns det många som anses som lågriskväxter, bland andra arter och hybrider i nejlikrotsläktet, Geum. De flesta blir 20–30 cm höga plantor med en mängd blomstänglar som låter blommor i gula–aprikosa–orangea toner vaja över bladverket under sommar eller sensommar.
Skobandssolros, Helianthus salicifolius, är en hög, senblommande perenn som borde användas mer. Även om den inte alltid hinner blomma är den en snygg höjdare i planteringar. Vit skogsaster, Eurybia divaricata, är en anspråkslös sensommarblommande perenn som passar in i de flesta rabatter med sina skira vita blommor. Alunrot, Heuchera, och funkia, Hosta, är två släkten med perenner som i första hand används för sina vackra blad. Och som passar in i rabatten med icke invasiva växter.
Är tanken att använda mer naturligt förekommande perenner så kan du bygga upp en rabatt med bland annat stor blåklocka, Campanula persicifolia, vanlig prästkrage, Leucanthemum vulgare, midsommarblomster, Geranium sylvaticum, akleja, Aquilegia vulgaris, fackelblomster, Lytrum salicaria, fältvädd, Scabiosa columbaria, väddklint, Centaurea scabiosa, och äkta johannesört, Hypericum perforatum.
Det finns förstås många fler växter än de jag nämnt här som är trygga att plantera. Se dem som förslag och exempelväxter. Med ökad kunskap och medvetna val kan vi få till en drömträdgård som inte påverkar naturen negativt utan bidrar till att öka den biologisk mångfalden genom att gynna insekter, fåglar och andra arter som kan trivas och leva tillsammans med oss i våra trädgårdar.

 

Vilka växter är trygga att plantera?

• Växter som växer naturligt i Sverige, inklusive förädlade sorter av dessa. Enligt Artdatabankens Risklista definieras en växt som inhemsk om den etablerat sig i naturen innan år 1800.
• Trädgårdsväxter som inte sprider sig utanför tomten. Ser du att en växt sprider sig utanför tomten med fröplantor eller utlöpare är den antagligen inte lämplig att odla. Detta gäller även buskar som sprids av fåglar och där fröplantorna kan hamna så långt borta att de inte går att upptäcka.
• Växter som är svåra att odla. Om det är en utmaning att hålla liv i en växt är risken för att den ska bli invasiv liten.
• För att bedöma om en art riskerar att att bli ett naturvårdsproblem kan du ta hjälp av Risklistan. Om en växt du köper i Sverige inte finns med på listan eller bedöms ha låg risk att bli invasiv och påverka den biologiska mångfalden negativt är det troligtvis tryggt att odla den. Info: artfakta.se/risklistor/2024.