Hemträdgården 2/2019

Läs tidningen digitalt

Vårsysslor – Christina Säll

- SLUTET AV MARS, DET ÄR NU ALLT SÄTTER IGÅNG, det kliar i fingrarna att få komma igång i trädgården. Det är också i detta nummer, nu när säsongen börjar, som jag önskar att jag kunde få plats med alla de artiklar som rör vårens sysslor i trädgården. Mycket har kommit med, och det behöver ju inte vara så att det man läser om omedelbart måste leda till handling i trädgården. Själv blir jag alltid så inspirerad av det som Torsten Wallin skriver, när han presenterar växter för torra lägen, som orkidénarcissen i detta nummer, men jag får ge mig till tåls och skaffa lökar till hösten. Redan nu vet jag dock var de ska grävas ner och få blomma nästa år.

NYORDSLISTAN PRESENTERADES alldeles i slutet av förra året. De nya orden som säger mycket om vår samtid och jag tycker att det är intressant att se vilka av dem som berör vårt område, trädgård. I den senaste listan var det ett ord som var direkt hämtat från vår värld, nämligen bokashi. Detta nyord som för oss trädgårdsfolk inte känns särskilt nytt, det har vi skrivit om tidigare. För er som sparar Hemträdgården – ni kan leta fram nummer 5 år, 2017, och läsa om bokashi och jag vet att flera föreningar har anordnat kurser i ämnet.

MEN INTE NOG MED att vi skriver om bokashi igen, nu ska vi också testa metoden. Detta gör vi i årets trädgårdsspaning, där ni läsare gör enkla tester för att tillsammans med oss ta reda på något. Denna gång ska vi jämföra om det blir någon skillnad om man använder de patenterade mikroorganismer, som man rekommenderas att använda, med dem som finns naturligt i trädgården. Kan vi förlita oss på de mikroorganismer vi redan har och fungerar de lika bra för att få igång processen? Bokashi är ju en fermenteringsmetod, för att ta hand om köksavfallet, där processen sker under syrefria förhållanden, ungefär på samma sätt som när man gör egen surkål eller syrade gurkor och då använder de naturligt förekommande mikroorganismerna. Vi ska också testa näringen i det syrade avfallet. Vi använder det fermenterade köksavfallet i ett jämförande försök i kruka. Lise-Lotte Björkman har beskrivit hur försöket är upplagt på sid 38 och vill du delta, gör en snabb anmälan. Vi måste ju komma igång. Apropå ord i nyordslistan var det ytterligare två som tangerar trädgård och odling och de är aquafaba och nollavfall, det sistnämnda en önskan att uppnå i hushållet och trädgården.

EN REGNIG DAG I VINTRAS var jag ute och körde på den skånska landsbygden. Bland alla nyanser av grått lystes plötsligt landskapet upp av en häck som nästan flammade som eld i brandgult och rött. Den bestod av korneller. Dessa ger färg även på vintern när de är avlövade och det finns många olika arter och sorter att välja mellan. Läs om korneller på nästa sida. Sommarens torka gjorde att jag kunde låta min speciella snigelmördarsekatör vila hela sommaren, men precis som det står i artikeln på sid 12, kom de spanska skogssniglarna fram så fort de första regnen kom och det var bara att återuppta kvällsrundan i trädgården till de platser där jag brukar träffa på dem.

VI FORTSÄTTER MED de fleråriga grönsakerna, denna gång med en spännande grönsak som känns ny, sallatsaralia, och med en annan som säkert de allra flesta redan har i sin trädgård, nämligen gräslök. Slutligen vill jag rekommendera årets sommarmöte. Besök i många fina trädgårdar utlovas och nu är det dags att anmäla sitt deltagande. Det vill vi inte missa! Läs på sid 24.

OMSLAGSBILD: Med pagodkornellen, Cornus controversa ’Variegata’ i centrum.
Hemträdgården följer namnsättningen av växter som anges i Svensk Kulturväxtdatabas, www.skud.info.

Tryckeri: Ljungbergs Tryckeri, 2019 Upplagan kontrolleras av Tidningsstatistik AB.

Denna upplaga är tryckt i 32 400 exemplar.
ISSN: 0018-0343