Ordlista för trädgården

A

Adventivrötter. Rötter som utveck­las där det normalt inte bildas rötter, t ex från stam, bladskaft, blad eller stickling.

Alv. Den del av marken som ligger under matjorden. På plöjd åkermark går gränsen mellan alv och matjord i plogsulan.

Animalisk gödsel. Gödsel gjort på slaktprodukter eller från urin och avföring från djur och människor. Exempel på animaliskt gödsel är benmjöl, blodmjöl, hönspellets och kogödsel, men även guldvatten.

Annuell. En ört som gror, blommar sätter frukt och dör inom ett år.

Art. Arten är en biologisk grundenhet och utgörs av en grupp individer eller populationer som har likartade egenska­per och som inbördes kan få fertil av­komma.

Artnamn. En arts vetenskapliga namn anges med två ord. Anemone nemorosa är vitsippa, Anemone är släktnamnet som kan omfatta många arter, nemorosa är artepi­tetet som talar om exakt vilken sippa som menas.

Artspecifik. Både djur och växter kan ha artspecifikt livsbeteende och ibland kan det artspecifika beteendet vara beroende av en annan art för att t ex föröka sig eller tillskansa sig näring. Ofta är djur och växter beroende av varandra i sina livcykel. Det är en av anledningarna till att biologiskt mångfald är viktigt.

Avhärdning. Att ställa ut växter som stått inomhus för att successivt vänjas vid ett utomhusklimat.

Avläggare. En ranka eller en gren som böjs ner mot jorden där den får slå rot. Den rotade plantan, avläggaren, avskiljs från moderplantan och odlas vidare för egen hand.

Avmognad. Växterna förbereder sig inför vintern. Årsskotten förvedas så att de klarar kyla och torka bättre.

 

B

Baljväxter. Tillhör familjen Ärtväxter (Fabaceae), som är gömfröiga växter. Dit hör bönor, ärter, jordnötter och sojabönor, men även lupiner, klöver och gullregn. Baljväxter har rötter som är kvävefixerande och därför bra för jordförbättring.

Barkmull. En komposterad bark (till skillnad från täckbark). Barkmullen är ofta berikad med näring för att den inte ska stjäla näring från. Används för att jordförbättra och myllas ner i jorden för att bättre hålla fukt och ge bättre struktur.

Barrotad. En icke krukodlad växt. Plantan säljs med nakna (bara) rötter. Rosor, häck- och hallonplantor säljs ofta som barrotade plantor.

Basisk jord. Jord med högt pH-värde, som ligger över 7. Kalkjordar är typiska basjordar som t ex lavendel trivs i.

Benmjöl. Ett animaliskt gödsel gjort på slaktavfall. Det utvinns ur krossade djurben. Benmjöl är rikt på kväve och fosfor, och är värdefullt som långtidsverkande gödningsmedel. Det räknas som ekologisk gödsel.

Bienn. Tvåårig ört. Första året utvecklas en kraftig rot och en blad­rosett. Rot och bladrosett övervintrar. År två bildas blommor och växten går i frö.

Biodynamisk odling. En odlingsmetod som baseras på ekologisk odling och en form av astrologi. Odlingsformen utgår ifrån en antroposofisk världsbild, och skiljer sig praktiskt från ekologisk odling genom användandet av de åtta biodynamiska preparaten.

Biokol (syn. Terra preta). Ett jordförbättringsmaterial som framställs genom att t ex trä, trädgårdsrester eller matavfall, hettas upp i syrefattig miljö. Den svarta kolen näringsberikas innan den blandas in i jorden. Biokol ger en bra struktur, håller fukten och är långtidsverkande som gödsel.

Biologisk bekämpning. Att ersätta kemiska bekämpningspreparat mot ohyra och växtsjukdomar mot levande predatorer som finns i naturen, t ex nyckelpigor mot bladlöss.

Biologisk mångfald eller biodiversitet. Innebär variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung. Stor variationsrikedom balanserar ekosystemen.

Bladklängen. Bladskaft omvandlade till klängen, som hjälper växten att klättra genom att kroka sig fast på omgivningen.

Bladnerv. Ledningssträngar som förser bladet med vatten och näring.

Bladrosett. Bladställning där bladen sitter tätt samlade vid stammens bas.

Bladärr. Märken på stammen där blad suttit.

Blast. Blad och stjälk hos rotfrukter.

Blodmjöl. Ett animaliskt gödsel framställt genom blod från slaktdjur. Blodmjöl är rikt på kväve, räknas till ekologiskt gödsel och fungerar även avskräckande på rådjur och kaniner.

Blödning. Vissa träd och buskar savar kraftigt vid beskärning på våren och man brukar då säga att de ”blöder”.

Bokashi. Från Japan kommer denna lufttäta komposteringsmetod för köksavfall. Mikroorganismer tillsätts med hjälp av strö och sedan jäser komposten snabbt och blir till jord inom några veckor. Lakvattnet används som näring, och bokashi har blivit oerhört populärt i trädgårdssammanhang.

Brunnen kompost. Under en komposteringsprocess höjs temperaturen inne i komposten av all aktivitet. När nedbrytningsprocessen börjar avta svalnar komposten och är klar för användning, då säger man att den är "färdigbrunnen".

 

C

D
Direktsådd. Fröna sås direkt på friland.

Djupbädd. Det är en upphöjd odlingsbädd där man även dubbelgräver på djupet (två spadtag djupt) och blandar i kompost och brunnet gödsel. Det ger en jord som är mycket näringsrik, lucker på djupet och som värms tidigt på våren. Jorden får inte beträdas, för då packas den ihop.

Dressa. På gräsmattan läggs ett material, sand eller sandblandat och humusrikt för att förbättra jordstruktur och fylla ut ­håligheter.

Drivbänk. Odlingslåda med lock eller litet växthus för att driva unga plantor tidigt på våren och skydda dem från frosten.

Drivning. Att påskynda och tidigarelägga en växts utveckling genom att ge extra värme och hög luft­fuktighet eller genom att förkorta väx­tens viloperiod.

Dränering. Vattenavledning. Mark som är vattenmättad dikas för att få bort överflödigt vatten.

Dubbelblommande. Dubbel eller flerdubblad uppsättning av kronblad. Kallas ibland även för "fylld" blomma.

 

E
Ekologisk odling. Att odla med minsta möjliga inblandning av kemisk bekämpning och konstgödning. I kommersiell odling och handel finns det olika direktiv och certifieringar för att reglera vad som är ekologisk odling.

Endemisk. När en växt i naturen enbart är utbredd på en avgränsad plats.

Enkelblommande. Enkel uppsättning av kronblad – enkel blomma till skillnad från fylld- eller s k dubbelblommig.

E-planta. En certifiering för växter som är framodlade och testade för att klara svenska förhållanden.

Epifyt. Växt som lever på andra växter utan att ta näring från dessa.

Etablering. Perioden fram till att växten har rotat sig på platsen och börjat växa till sig.

Ettårig ört. Samma som annuell. En växt som gror, blommar, sätter frukt och dör inom ett år.

Expansiv växt. En tålig växt som snabbt sprider sig, via utlöpare, jordstammar eller ymnig självsådd.

 

F
F1–hybrid. Första generationens hybrid. För att få frö till en F1-hybrid måste korsningen göras om varje säsong. Om man odlar från frön man skördat från en F1-hybrid är det inte troligt att man får samma planta.

Familjeträd. Äppel- eller päronträd med flera olika namnsorter inympade på en grundstam.

Fertil. Fruktsam – förmåga att föröka sig sexuellt.

Fjolårsskott. Skott som bildats, vuxit ut och förvedats under föregående års växt­säsong och höst.

Formklippt. Växt som formats genom beskärning till en geometrisk eller skulptural form. Ibland används den eng. synonymen "topiary" om formklippning.

Friland. Att odla utomhus direkt i marken utan ­extra tillskott av värme.

Fruktkropp. Det man ser av en svamp ovan jord.

Fruktved. Grenar med mogna skott, och blomknoppar. Fruktved ska inte skäras bort vid beskärning.

Frö. Ett frö består av ett embryo som är början till en ny planta. Som skydd för embryot finns ett fröskal.

Fröbomb. En ihopsatt frökula som innehåller en god start för att etableras, när bomben kastas iväg. Då oftast i samband med "gerillaodling".

Frökapsel. En frukt med torr fruktvägg som innehåller många frön.

Fröogräs. Främst ettåriga ogräs som lätt självsår sig med frö.

Fuktighetshållande jord. Humusrik jord som torv och kompostjord. Lera i jorden håller också kvar fukt.

Fullgödsel. Gödsel som förutom kväve, fosfor och kalium innehåller magnesium och t ex järn, bor, m fl mineralämnen.

Fylldblommig. Flera kransar med kronblad – fyllda blommor.

Förgro. Knölväxter och rotfrukter som får ligga varmt och ljust för att få knubbiga och saftspända groddar innan de sätts ut på friland. De blommar då tidigare och ger tidigare skörd.

Förkultivera. Frösådda plantor drivs fram inomhus eller i ett växthus under våren för att sedan planteras ut. Synonymt används även ordet "förodla".

Förädlingsställe. Det ställe där en "ädelsort", är inympad (okulerad) på en grundstam.

G
Galläpplen. Svulster som kan ses på ekblad, orsakas av gallstekelns larver.

Gerillaodling (Guerilla Gardening). En odlingsrörelse för urbana miljöer, där man oftast "busodlar" genom att ockupera en bit offentlig mark som försummats.

Geofyt. Växter som lagrar vatten och annan näring under jorden, i motsats till suckulent.

Glyfosat. Är aktiva substanser i världens vanligaste växtbekämpningsmedel i våra trädgårdar för ogräsbekämpning. Nya studier har visat att glyfosater inte är så ofarliga som man tidigare hävdat, utan även små mängder orsakar skador på vattenlevande organismer.

GMO (genetiskt modifierade organismer). Organismer där man på ett målmedvetet sätt förändrat arvsmassan så att de får de egenskaper man vill ha. Benämningen GMO avser oftast växter och då strävar man efter att göra dem resistenta mot skadeinsekter och bekämpningsmedel som t ex innehåller glyfosater.

Gro. När ett frö gror utvecklas först rotanlaget och något senare stamanlaget och de första bladen.

Grodd. Växters motsvarighet till djurens embryon. Groddar uppstår när ett frö hamnar i en gynnsam omgivning, ofta innebär det tillgång till vatten och värme.

Grundstam. En ros som inte är rotäkta består av en grundstam med rötter och en rossort som okulerats/ympats på grundstammen.

Gröngödsling. Mellan näringskrävande grödor kan man låta jorden gå i "vall". Då odlar man gröngödslingsväxter för att förbättra jordstrukturen, öka mullhalten samt tillföra växtnäring. Vanliga växter som används för att hämta kväve från luften och fixera det i jorden är lupiner, honungsört och blodklöver.

Guldvatten. Mänskligt urin som utspädd med vatten blir ett mycket näringsrikt gödsel.

 

H
Hamla. Att vid upprepade tillfällen kapa toppar och grenar på lövträd. Skånska pilar är ett exempel på flerårigt hamlade träd.

Hanblomma. Blomma som endast innehåller ståndare, inga pistiller.

Hjärtblad. När fröet gror utvecklas först en rot och sedan hjärtbla­den. Enhjärtbladiga växter är t ex gräs och liljor. Tvåhjärtbladiga är de flesta växter. Barrväxter har flera hjärtblad som sitter i en krans.

Honblomma. Blomma som endast innehåller pistiller, inga ståndare.

Humus. Organisk substans som bildas när döda växter och djur bryts ner under lång tid. Humus är en jordmån.

Hybrid. En individ som är resultatet av en biologisk process av sexuell reproduktion mellan individer som är genetiskt olika.

Hyfer. Svamptrådar som bildar ett rikt förgrenat nätverk, så kallat mycel.

Härdighet. Betecknar den klimatzon en trädgårdsväxt tål att odlas i på friland.

Häxring. Svampens fruktkroppar växer i en ring, t ex i gräsmattan.

 

I

 

J
JAS. Förkortning av sommarbeskärningsperioden under juli, augusti och september. I de sydligaste zonerna lägger man även till oktober i beskärningsperioden och nämner då "JASO".

Jordart. Jordens sammansättning av sönderdelat berg. Kan indelas i kornstorlek och klasser. Exempel på jordarter är lera, morän, sand m fl.

Jorden reder sig. Det är ett samlat begrepp för när tjälen gått ur marken på våren. Jorden ska ha börjat bli varm och torkat upp såpass att den inte klibbar fast vid spaden när man gräver.

Jordmån. De översta lagren av jorden. Jordmånen påverkas av klimat, växt- , svamp-, djur- och mikroliv på platsen. Exempel på jordmån är mull, humus, matjord, alv m fl.

Jordslå. Att täcka växternas rötter med jord i väntan på snar plantering på rätt plats.

Jordtrötthet. Kan uppstå när samma växt odlas länge på samma plats och därmed utarmar jorden på vissa näringsämnen.

K
Kalkhaltig jord. Jord som är rik på kalk och har ett högt pH-värde, över 7,0 (basisk).

Kallbänk. En drivbänk som har ­öppen botten mot marken och ett transparent lock av glas eller plast.

Klack. När man tar sticklingar kan ibland resultatet bli bättre om man drar av sticklingen istället för att klippa med sekatör. Då kan man få med sig en "klack", som är en flik av barken.

Klon. Alla vegetativt förökade plantor (t ex genom sticklingar eller avläggare) som härstammar från en och samma moderplanta är en klon och alltså genetiskt identiska.

Klorofyll. Det ämne som ger växter deras gröna färg, samt spelar en avgörande roll i fotosyntesen (processen när koldioxid, vatten och ljusenergi omvandlas till kolhydrater och syrgas).

Knopp. Ett outvecklat bladskott kallas knopp. Sidoknopp sitter i bladvecket och toppknopp sitter på skottspetsen.

Knöl. Förtjockad underjordisk del av stam med upplagrad näring hos t ex anemon och dahlia, som båda räknas till knölväxter.

Kompost. I en trädgårdskompost varvar man växtmaterial som bryts ner och blir till näringsrik jord. Det finns olika sorters komposten som öppna, slutna eller kökskomposter.

Konstgödsel. Handelsgödsel som framställs industriellt av mineraler och innehåller näringsämnen som kväve (N), fosfor (P) och kalium (K), så kallade makronäringsämnen. Tillverkningen är energikrävande och felanvänt kan det orsaka övergödning i sjöar och hav.

Korspollinering. Pollen överförs från en plantas blomma till en annan.

Kretslopp. Ett kretslopp innebär att ämnen, varor, tjänster eller andra saker cirkulerar. Kretsloppstänket i en trädgård går oftast ut på att återföra näringsämnen till jorden som man avlägsnat genom skörd. Det bästa kretsloppet är när man i så få steg från trädgården återför de växtdelar som inte används genom marktäckning eller kompostering.

Krukodlad. En krukodlad växt ska ha odlats, vuxit till sig och utvecklat nya rötter i krukan hos t ex plantskolan.

Kumarin. Giftigt, väldoftande ämne som finns i många växter.

Kvävefixerande. På ärtväxternas rötter sitter knölar med bakterier som binder (fixerar) luftens kväve, som växten tillgodogör sig.

 

L
Lecakulor. Porösa kulor i olika storlekar som tillverkas av kalkfattig lera, sand och vatten. Leca blandas i jorden för att den ska bli mer genomsläpplig och porös i strukturen.

Lera. En jordart med dominerande inne­håll av mineralkorn som är mindre än 0,002 mm.

Lerjord. Jord med inslag av lera.

Lignos. En växt som bildar ved (lignin) i stjälkar och stammar och inte vissnar ner efter tillväxtperioden. Träd och buskar är lignoser.

Limring. En remsa preparerad med lim, som på hösten sätts runt stammen på fruktträd för att hindra frostfjärilen att klättra upp i trädet och lägga sina ägg.

Lucker jord. Väl genomsläpplig, porös och grynig jord.

Luckra. Att bearbeta jorden så att den blir porös och väl genomsläpplig.

Luka. Rensa ogräs. Vanligt uttryck i södra Sverige.

Lätt jord. Jord som mest består av av sand och grus. Lätta jordar är väldränerade och torkar upp snabbt.

Lök. En tjock förkortad stamdel, så kallad "lökkaka", varifrån näringslagrande blad, lökfjäll, växer ut i lager.

 

M
Mager jord. Jord som är näringsfattig, t ex torv-, sand-, och grusjordar.

Makadam. En sorterad stenkrossprodukt med fraktioner mellan 2-65 mm. Grövre makadam används som dränerande och stabiliserande lager under gångar, medan den finare makadamen kan användas som ytmaterial på gångar.

Marktäckare 1) Det är material som används för att täcka den bara jorden i odlingen för att främst hindra rotogräs. Det kan vara allt ifrån markväv i plast, till naturligt material som barkmull.

Marktäckare 2) Att använda levande växtmaterial för att hindra ogräs i rabatter där det finns bar mark. Låga perenner med tätt bladverk, som snabbt sprider sig åt sidorna omnämns som marktäckare. Men det finns även buskar som används som marktäckare.

Marktäckväv. Väv som släpper igenom vatten och luft, men inget ljus.

Matjord. En jordmån och den odlade jordens övre mörka skikt på 5-25 cm djup. Matjord är mullrik och näringsrik och kan köpas från grusterminaler, men kan innehålla ogräs.

Mikroorganismer och mikroliv. Organismer som är synliga bara i mikroskop. Dessa organis­mer spelar en stor roll i nedbrytningen av organiskt materi­al.

Miniväxthus. Ett litet växthus att ha in­omhus.

Mogen kompost. När komposten har fått ligga till sig och nedbrytningen är avslutad är komposten mogen. Mogen kompost ser ut som, känns och doftar jord.

Mull. En sorts humus i översta lagret av jordmånen. I mullen trivs daggmaskar och andra grävande djur som bidrar till syresättning av jorden, samt nedbrytning där näringsämnen frigörs.

Mycel. Ett rikt förgrenat nätverk av svamptrådar, hyfer, i marken.

Mykorrhiza. Ett komplext samspel mellan svampars hyfer/mycel och växters rötter, där båda organismer drar fördel.

Mylla 1) Mullrik matjord. Mullrik jord är mycket bra att odla i.

Mylla 2) Att täcka ytligt med jord, eller att ytligt blanda ner frön eller gödsel i jorden.

 

N
Namnsort. En odlad växt som i ett eller flera avseenden klart avviker från växter av samma art. Efter förökning behåller sorten de särskiljande karaktärerna/egenskaperna.

Nektar. Sockerrik substans i blomman som lockar insekter.

Nematoder. Mikroskopiskt små maskar. Det finns nematoder som kan skada växter, men även de som är nyttiga för växter och används vid biologisk bekämpning.

Neutral jord. Jord som har ett neutralt pH-värde, runt 7.

Nod. Det ställe där blad utgår från stammen eller stjälken.

NPK. Benämningen på grundämnena N = kväve, P = fosfor, K = kalium, som tillförs vid gödsling. Det finns många fler, men dessa behövs och tillsätts mest i handelsgödsel (konstgödsel).

Nässelvatten. Ett kväverikt gödsel gjort på nässlor som fått jäsa i vatten.

 

O
Okulera. Ympa in, det vill säga fästa en barkbit med knopp eller ett grenanlag i en stam på en buske eller ett träd.

Omskola. Att plantera om småplantor i större kärl.

Orangeri. Ett uppvärmt växthus för övervintring av citrus ("orange"), fikon, myrten. Växter som inte tål vårt vinterklimat, men kan stå utomhus under sommarhalvåret. Orangerier är oftast långsmala i tegel och med ena sidan bestående av glasfönster från golv till tak.

Organiskt gödsel. Består av ämnen som härrör från växt- eller djurriket. Animaliskt gödsel, tillverkas av slaktavfall som ben-, blod-, horn, inälvor mm, även fiskmjöl och äggskal. Naturgödsel kan bestå av exkrementer, urin eller rötslam, eller kompost av matrester och växtmaterial. Det tillför näring till jorden och är strukturförbättrande.

Organiskt material. Det 5 översta cm av material i marken som består av ofullständigt nedbrutna växtrester. Det kan även var ofärdig kompost.

Oorganiska gödselmedel. Konst- eller handelgödsel som är industriellt framställt av olika mineraler.

 

P
Pallkrageodling. En pallkrage är ihopfällbara kanter som monteras på lastpallar för att bilda lådor. Används för att på ett enkelt sätt starta upphöjda odlingsbäddar. Pallkrageodling har blivit mycket populärt i stadsmiljöer, speciellt när man tvingas anlägger odlingen ovanför marken.

Parasit. En organism som lever av en annan organism.

Perenn. En flerårig örtartad växt, där de ovanjordiska delarna vissnar ner på vintern, men kommer igen nästa år.

Permakultur. Perma=permanent, bestående; kultur=odling är ett väl planerat, livsmedelsproducerande odlingssystem med naturens växtsätt och mångfald som förebild. Syftet är att ordna en hållbar självförsörjning.

pH-värde. pH är ett mått på surhet. pH anges på en logaritmisk skala 1–14 där 1 är surast och 14 mest basiskt. Neutralt pH är 7.

Pincera. Att sommarbeskära fruktträd genom att ta bort eller korta in årsskott. Det stimulerar trädet att bilda ny fruktved till kommande sommar.

Pollen. Växternas hanliga fortplantningskroppar, frömjöl. Bildas i ståndarknapparna i blomman.

Pollinerare. Insekter (bin, humlor, fjärilar, skalbaggar, tvestjärtar m.fl.) som överför pollen från blomma till blomma och på så sätt är livsviktiga för att befruktning ska ske.

Pollinering. Befruktning eller överföring av pollen från ståndare (hanorgan) till pistill (honorgan). Kan ske naturligt med hjälp av djur och insekter eller med vind.

Pomologi. Vetenskapen om odlade fruktträd, samt läran om frukt- och bärsorter.

Potager. Franska ordet för köksträdgård som ofta även innehåller prydnadsblommor.

Primör. De tidigaste exemplaren av årets skörd.

Pålrot. Lodrätt växande, uppsvälld och näringslagrande huvudrot, t ex på maskros.

 

Q

R
Remontera. Blomma om på nytt under samma säsong.

Resistent. Motståndskraftig, till exempel mot sjukdomar.

Revor. Nedliggande och rotslående utlöpare, hos till exempel jordgubbe och smultron.

Rhizom. Horisontell underjordisk stam med rötter, som ofta har ärr efter blad. T ex Iris har rhizomer.

Rot. Roten gör att växten står stadigt i marken och förser den med vatten och näringsämnen. Den består av huvudrot och sido rötter. En rot har aldrig blad eller bladanlag vilket jordstammar (rhizomer) har.

Rothals. Övergången mellan rot  och stam.

Rotogräs. Ogräs som främst sprider sig via rhizomer men även ogräs med pålrot.

Rotskott. Skott som växer fram från underjordiska stamdelar, rhizomer, eller från rothalsen.

Rotsnurr. Rötter som växt runt, runt i en kruka p g a platsbrist.

Rotäkta. En växt som växer på egen rot, till skillnad från en växt som är ympad/okulerad.

Röta. Nedbrytning av organisk vävnad genom bakterie- eller svampangrepp. Uppkommer ofta i en för fuktig miljö som inte är naturlig för plantan.

 

S
Sammansatt frukt. En frukt som består av flera delfrukter, som t ex hallon.

Saprofyt. Växt som lever på dött material och medverkar till nedbrytningen. Saknar klorofyll.

Savstigning. När vatten och näringsämnen efter vinterdvalan transporteras från roten upp till skottspetsarna.

Singel. Ett naturligt rundat grus, som sållats i fraktioner mellan 6-20 mm. Används som ytmaterial i gångar.

Självfertil. En växt som kan befrukta sig själv.

Självpollinering. Pollinering som sker inom en och samma individ.

Självsteril. Växter med mekanismer som förhindrar självpollinering. Många äppelsorter är självsterila och behöver en passande sort i närheten för att sätta frukt.

Självsådd. Självsådd är en växt som grott utan att någon människa aktivt sått den.

Skola om (syn. omskola). Att plantera om småplantor i större kärl. Att skola ut plantor är att sakta vänja dem vid att stå utomhus med några timmar i taget, men ta in dem nattetid.

Skott. Del av växt som oftast bär anlag till blommor eller blad. Årsskott är skott som vuxit ut under den senaste vegetationsperioden.

Solanin. Ett giftigt ämne (glykoalkaloid) som förekommer i alla potatisväxter, som ett skydd mot angrepp av svampar och bakterier.

Solitär. En växt som står för sig själv.

Sommarblommor. Samlingsnamn för växter som odlas som ettåringar och planteras ut eller frösås till prydnad under sommaren.

Sortnamn. Sortnamn är det individuella namnet som har givits till en avikande sort inom arten. Sort anges alltid med stor begynnelsebokstav och inom enkelcitat ex. 'Roxanne'.

Spaljé. En ställning, fristående eller mot vägg, som hjälp till klätterväxter som behöver stöd.

Stenfrukt. Frukt med tjock och köttig fruktvägg och en tjock och hård kärna eller sten som omsluter fröet, t ex plommon.

Stenmjöl. Den finaste fraktionen som bildas vid tillverkning av makadam. Stenmjöl används som underlag vid plattsättning och ytskikt på gångar (0-4 mm), samt fogning av plattor (0-2 mm).

Stenparti. Är avsedd att likna en naturlig växtplats för bergs- och fjällväxter. Stenpartier byggs upp av sten, sand, jord och ibland torv.

Steriliserad jord. Jord där man på kemisk väg eller genom upphettning tagit död på alla levande organismer.

Stickling. En avskuren gren- eller rotdel av en växt, avsedd till förökning genom att stickas ned i jord, eller sättas i vatten, för att slå rot och bilda en ny planta.

Stjälk. En örtartad saftspänd växtdel som leder näring från roten till blad och blommor kallas stjälk. Den kan ha både blad och blommor. Om stjälken är vedartad och har bark, som på träd och buskar, kallas den istället för "stam".

Stratifiera. Köldbehandla frön genom att efter sådd ställa dem kallt en viss period. En del växters frön behöver kyla under en eller flera månader för att kunna gro.

Städsegrön. Kallas en växt där de gröna bladen eller barren sitter kvar över hela året (blad/barr byts ut successivt över flera år). Ska inte förväxlas med "vintergrön", som tappar blad/barr in på vintern eller vårvintern.

Stängel. En örtartad saftig stjälk, helt utan blad, med en eller flera blommor.

Stuka. En hög av skördade rotfrukter avsedd för frostfri vinterförvaring. Oftast är stukan täckt med ett material som isolerar (halm, jord mm) och den går även att gräva ner.

Substrat. Det underlag som en växt lever på. Det kan vara sammansättningar av material som jordar, mineraler, men även näringslösningar.

Suckulent. Köttig växt som lagrar vatten och näring i blad eller stam, exempelvis kaktus. Växer ofta på torra och soliga platser. Gillar stenpartier.

Sumpväxt. Växt som trivs i ständigt fuktig jord, som t ex vid strandkant på dammen eller i dike.

Sur jord. Jord med lågt pH-värde, som ligger under 7. I sur jord, pH-värde mellan 6,5 och 4,5 trivs surjordsväxter.

Symbios. Två växter som lever tillsammans där båda växterna gynnas av samlevnaden.

Såpvatten. Ett bekämpningsmedel mot bladlöss. Det innehåller såpa och man blandar lätt ihop det själv.

Såryta. Snittytan där en växt blivit beskuren eller skadats innan den läkt.

 

T
Tjuva. Att ta bort småskott i bladvecken. Man tjuvar för att spara näring åt huvudstam, samt blom- och fruktbärande skott. Tomater är plantor som man tjuvar.

Tjältorka. Uppstår när stark vårsol i februari – mars sätter igång fotosyntesen i städsegröna växters blad och barr men ev tjäle är kvar i jorden. Vattnet avdunstar från de gröna bladen och barren, men då jorden är frusen kan rötterna inte suga upp nytt vatten. Delar av eller hela växten torkar.

Topiary. Engelska ordet för formklippning.

Toppa. Att klippa av toppen på en planta för att den ska bli förgrenad och knubbig.

Torv. Består av växtdelar i mossar och kärr, som på grund av brist på syre endast delvis förmultnat.Torv används till planteringsjord och jordförbättringsmedel. Det sänker pH-värdet, binder vatten och lagra näringsämnen, men är i sig självt näringsfattigt.

Träda. När man förr i tiden lät åkermark vila från produktion av grödor. Detta för att förhindra utarmning av jorden. Nu finns modernare metoder. Däremot brukar man mångfaldsträda, för att gynna häckande fåglar och örter som gynnas i miljön.

Tung jord. Kompakt jord som innehåller mycket lera.

Tvåbyggare. En växt som har han- och honblommor på skilda plantor. För att få frukt måste två plantor av olika kön växa nära varandra t ex kiwi.

Tvåårig ört (bienn). En växt som första året utvecklar en kraftig rot och en bladrosett som övervintrar. Andra året blommar växten.

Täckbark. Ett marktäckningsmaterial tillverkat av barkflis från gran och tall. Täckbarken förhindrar avdunstning och hindrar ogräs, samt isolerar från vinterkyla. Inte samma sak som barkmull, som är komposterad bark och myllas ner i jorden.

Täckodling. En metod som innebär att man härmar naturen genom att täcka den bara marken i odlingen med vissnande och förmultnande växtdelar. Jorden tillförs näring och skyddas samtidigt från ogräs, avdunstning och torka. Som täckmaterial används halm, kompost, gräsklipp, löv och annat nedbrytbart material. Jorden skyddas mot kyla, men värms samtidigt långsammare upp på vårkanten.

U
Upphöjd bädd. En odlings bädd som ligger högre än den omgivande marken. Bäddarna blir djupa och jordtemperaturen höjs snabbare på våren så att man kan börja odla tidigare. En upphöjd bädd kan även anläggas utan kontakt med underliggande jord och ha en spärr mot rotogräs. Pallkrageodling är ett exempel på upphöjda bäddar, men de måste inte ha kanter.

Urlakning. När jordens näringsämnen frigörs och sköljs bort av regn och vid vattning.

Utlöpare. En sidogren, -rot eller -skott som kan få egna rötter och så småningom avskiljas från moderplantan.

Utplanteringsväxter. Plantor av mer exotiskt slag, som måste vinterförvaras frostfritt, t ex citrus och pelargoner, men kan flyttas ut igen på våren.

 

V, W
Vallning. I grenkragen sitter de sårläkande ämnen som ser till att växa (valla) över sårytan vid beskärning. Dessa ämnen förhindrar även att rötsvampar och bakterier får fäste isårytan. Därför är det viktigt att sätta snittet på rätt avstånd från grenkragen.

Varmbänk. En odlingsbänk, ofta isolerad, som använder sig av komposteringsvärmen för att värma jorden. Används speciellt sent på vintern för att kunna starta säsongen tidigare, men även sent på hösten för att förlänga säsongen.

Varma jordar. Luftig jord där vattnet lätt sjunker undan och därför snabbt värms upp på våren. Till exempel sandjord.

Vattenskott. Starkväxande och upprätta, dåligt förvedade och mjuka långskott på t ex äppelträd. Uppstår ofta senare på säsongen efter en hård beskärning på våren och vårvinter för att kompensera förlusten av bladmassa. Vattenskott brukar inte få frukt och brukar inte vara tilltalande estetiskt.

Vedartad. Träd och buskar är vedartade, s k lignoser, som har ved i stjälkar och stammar.

Vegetativ förökning. En förökning utan befruktning som görs genom att man tar sticklingar och avläggare eller delar en växt.

Vildskott. Skott som bryter fram från grundstammen under förädlingsstället. Ses ibland på ympade rosor med skott som avviker i utseende ofta mycket grövre än sorten.

Viloperiod. En period som avlöser en tid av tillväxt. Vårblommande lök- och knölväxter har sin viloperiod under sommaren. Lövfällande växter under vintern.

Vintergrön. En växt som inte tappar sina löv på hösten. Den ska dock inte förväxlas med begreppet "städsegrön" som betyder ständigt grön. Vintergröna tappar löven under vintern eller tidig vår och är inte lika dekorativ som en äkta städsegrön växt t ex idegran.

Vinterståndare. Torkad blom- eller fruktställning som står upprätt kvar under vintern, t ex hos krollilja.

Virus. De minsta biologiska enheterna som kan infektera levande organismer. De kan bara föröka sig inuti en värdcell. Växtcellen lockas till att producera nya virus som sedan sprider sig från cell till cell.

Väldränerad. Plats där vattnet lätt rinner undan. En väldränerad kruka släpper ut överflödigt vatten genom hål i botten.

Värdväxt. En växt som är värd och absolut livsnödvändig för den växtskadegörare som lever på och av värdväxten.

Växelbruk. System för att odla olika växtslag under olika år på en och samma plats. Vissa växter går inte att odla på samma plats flera år i rad.

Växtsjukdomar. Sjukdomar som drabbar växter. Bland de organismer som kan orsaka växtsjukdomar är svampar och bakterier de vanligaste.

Woodland. En plantering under träd i skuggigt läge som ska ge intryck av en naturlig skogsdunge.

 

Y
Ympa. Att plantera in en växtdel eller barkbit med knopp från en växt på en annan växts stam eller gren.

Z
Zonkarta. Karta över landets klimatzoner som ger en ungefärlig bild av var i landet det går att odla olika vedartade växter. För perenner gäller annat zonsystem.

 

Å
Årsskott. Nybildade mjuka saftiga skott som hos vedartade plantor som växer ut under växtsäsongen.

 

Ä
Ädelros. En sortäkta namnsort av ros som är okulerad (ympad) på en grundstam.

 

Ö
Ört. En mjuk, saftspänd växt, ej förvedad. Vissnar oftast ned på vintern. Örter kan vara annuella men även perenna.

Övergödning. När en växt får för mycket näring och inte kan ta upp allt. Näringen läcker då ut i naturen.

Övervintringsförmåga. En växts förmåga och förutsättningar att överleva.