Biokol – för miljön och våra odlingar

Terra preta är portugisiska och betyder svart jord. Denna bördiga jordmån finns i Amazonas annars näringsfattiga jordar och byggdes upp av indianer för flera tusen år sedan och försörjde en stor befolkning. Träd och grenar brändes under syrefattiga förhållanden och träkolet som bildades berikade jorden och bidrog till bördigheten.

Den svarta jorden, som på vissa ställen är flera meter djup, upptäcktes och började intressera forskare för ett tjugotal år sedan. Organisationen IBI, International Biochar Initiative, som bildades 2006, verkar för att sprida kunskap om och opinion för biokol, som metoden kallas i detta sammanhang. Även i Sverige pågår forskning och teknikutveckling inom området. Metoden inger hopp för världens miljö och matförsörjning, även om många frågor ännu är obesvarade.

Miljövinsterna med biokolet

Den stora miljövinsten med träkol eller biokol är att kolet som växterna tagit upp ur luften fortsätter att vara bundet och tillförs atmosfären med stor fördröjning. Träkol förmultnar nämligen väldigt långsamt. Att på detta sätt minska koldioxidhalten i atmosfären skulle kunna bromsa växthuseffekten och den globala uppvärmningen. Enligt skattningar från IBI skulle stora mängder koldioxid årligen kunna bindas i biokol från organiskt avfall världen över. Men mer forskning och kunskap om den egentliga miljövinsten, då man beaktat hela processen och produktionskedjan med förbränning, applicering, sotpartiklar m m, påverkar beräkningarna och efterfrågas. Vid småskalig träkolstillverkning finns risker för att cancerframkallande polyaromatiska kolväten kan bildas.

Biokolets odlingsfördelar

Under syrefattig förbränning, så kallad pyrolys, av organiskt material brinner cellinnehållet upp medan kolstrukturer av cellväggar och -membran blir kvar och bildar träkol. I dess porösa struktur finns en massa hålrum och en stor yta där mikroorganismer får fäste och trivs. Även förmågan att hålla näring och vatten ökar. Ett gram kol kan ha en yta på 400 kvadratmeter om den skulle vecklas ut. Det växer bättre i en levande jord. I den gamla svarta jorden i Amazonas har man t o m konstaterat att jordlagret växer av egen kraft. I försök att efterlikna den svarta jorden har skördarna ökat, även om bördigheten inte blivit som den i originaljorden.

Använda biokol i trädgården

Även i den egna trädgården kan man använda träkol för att förbättra jordens egenskaper. Systemekologen Folke Günthers trestegsmetod verkar logisk och ger effekt, enligt mina egna försök.

1. Finfördela träkolet och blötlägg med urin eller annat gödselvatten under några veckor för att ladda med näring. Lägger man det i sig näringsfattiga kolet direkt i jorden tas näringen i stället från jorden och brist kan uppstå.
   
   
2. Kolet blandas sedan i komposten och laddas där med mikroorganismer under ett år.
   
   
3. Blandningen är klar och ett kilo träkol per kvadratmeter odlingsjord ger bestående effekt, men man kan med fördel tillsätta mer. Tydligast blir effekten i en från början mager jord och i krukodling. I en begränsad jordvolym avspeglar sig en bra jordstruktur och en ökad närings- och vattenhållande förmåga direkt på det ovanjordiska resultatet.

Genom att tillverka eget biokol från egna trädgårdsrester kan man lagra kol som annars snabbare hade återgått som koldioxid till atmosfären. Genom att ta tillvara värmen vid koltillverkningen blir miljöpåverkan mindre. Hur man gör eget träkol finns beskrivet på nätet och i litteraturen, samt i angivna källor. Man kan även börja med vanlig grillkol men då med reservation för eventuellt innehåll av tungmetaller, som inte är lämpliga för ätliga grödor. Nu finns även biokol som kommersiell produkt