En jord behöver underhållas med organiskt material för bra struktur och mycket liv. Foto: Lise-Lotte Björkman
Odlingsjordens hälsa, bördighet och kolinlagring
Livet i jorden utgör en egen värld och hyser i runda slängar en fjärdedel av den biologiska mångfald som finns. Jorden är en viktig del av biosfären vi befinner oss i. För god hälsa ska jordens fysikaliska (som dess struktur) och kemiska (som dess närings innehåll) egenskaper samspela med det biologiska livet i jorden. Allt för att ge växterna de bästa förutsättningar och dessutom förse oss med viktiga ekosystemtjänster, som att ta emot och dränera ner regnvatten. Vi behöver vårda jorden och även gynna dess förmåga att lagra in kol, i klimatets namn.
I naturen har jordbildningen skett under lång tid, som ett samspel mellan olika yttre förhållanden och levande faktorer. Bördigheten har byggts upp successivt. Jord innehåller till stor del mineralkorn som avgör jordarten och dess grundläggande egenskaper, som hos lerjord, med mycket små mineral korn eller hos sandjord, med förhållandevis stora mineralkorn. Sedan ska en bra jord till hälften bestå av tomrum, så kallade porer av olika storlek, som då kan hålla både vatten och luft.
Jordstruktur
Matas jorden med organiskt material gynnas jordstrukturen och mineralpartiklarna kan klumpa ihop sig och få en grynig struktur där porer bildas. Omkring fem procent är mull och annat organiskt material i en bra odlingsjord och andelen kan ökas ytterligare i våra trädgårdar. Onödig jordbearbetning kan störa och förstöra strukturen. Vid maskinkörning, men även om vi trampar på den, packas odlingsjorden. Om det blir syrebrist i jorden stannar tillväxten och jordorganismernas aktivitet avtar.
En mindre andel av jordens organiska del är levande men väldigt viktig för jordens funktioner och växternas mående. I jorden lever olika organismer som gynnar och lever av varandra och näringsämnen frigörs till växterna och deras rötter. En välmående växt har bra snurr på fotosyntesen och fixerar mer koldioxid. Växtrötterna avger även kolhydrater och andra substanser direkt från rötterna, så kallade rotexudat, vilka bland annat matar jordorganismer. Ett annat ömsesidigt samarbete är när mykorrhiza svampar får energi direkt av växterna och i utbyte förser dem med ett större upptagningsområde av vatten och näring via sina svamptrådar. Växternas tillväxt och produktion ökar och jordhälsan under hålls när samspelet fungerar.
Vikten av andra organismer
Men samspelet är komplext och svårt att riktigt greppa och borde ses via mikroskop. Vi behöver inse vikten av mer eller mindre osynliga organismer som svampar, bakterier, protozoer, nematoder, små och större insekter och naturligtvis daggmaskarna som vi har lättast att upptäcka. I en bra, levande jord finns maskarna och man kan även se hålen efter dem. Om man gräver ner en boll av färskt gräs en bit ner i jorden och den efter någon månad är ut spridd eller försvunnen finns det liv i jorden. Testa!
Vad kan vi göra för jorden?
Vi odlare behöver, som in naturen, mata odlingsjorden kontinuerligt med organiskt material för att upprätthålla dess funktioner och liv. Men vi behöver även gynna inlagring av kol för klimatets skull. I naturens kretslopp cirkulerar ämnena, men för att minska avgången av koldioxid och andra växthus gaser behöver kolet stanna kvar längre i jorden och även bli mer stabilt. I en jord som länge underhållits med organiskt material och odlats ekologiskt är det svårare att öka inlagringen ytterligare, men i en sämre jord är det lättare att uppnå.
Vad vi alla kan göra för jordens hälsa, bördighet och möjlighet att öka kolinlagringen är att bevara och förse den med organiskt material, levande och dött. Låt dina och trädgårdens restprodukter av organiskt ursprung, som skörderester, återgå till jorden. Återför direkt eller via kompostering. Gräs klipp och annat grönt från trädgården ger jorden och dess liv snabb näring. Och använd naturgödsel om möjligt, vi behöver eftersträva ett cirkulärt system i såväl stora som små odlingar.
Jorden ska röras och störas så lite som möjligt och alltid vara bevuxen eller täckt med organiskt material. Vi kan odla gröngödslingsgrödor när inget annat växer i landen, så kallade mellangrödor, och även ta in dessa i växelbruket och som bottengrödor. Baljväxter, som ärter, bönor och klöver kan leva i symbios med kvävefixerande bakterier och gödslar jorden på många sätt när de sedan vänds ner. Många olika växter ovan jord gynnar även mångfalden av liv i jorden.
Med fler fleråriga grödor och växter med stora rotsystem gynnas kolinlagringen, det blir även mer rotexudat och mikroliv. Och tillför man biokol till jorden kan andelen stabilt kol i jorden öka snabbt. Men alla insatser har sina inkomster och utgifter i form av växthusgaser och den balansen är inte alltid given. Vi får lära mer och göra vårt bästa för den viktiga jorden vi alla lever av.
Utdrag ur Trädgårdsaktuellt Hemträdgården 4 | 2023