Kan vi öka kolinlagringen?

Åtgärder som gör skillnad

Några åtgärder som gör stor skillnad är att minska ner mängden hårdgjorda ytor och ”naken” jord. De hårdgjorda ytorna av sten kan inte binda något kol. Och det har med stor sannolikhet åt gått mycket koldioxid när stenen eller betongen har bearbetats och transporterats till tomten. Den nakna jorden avger koldioxid speciellt om den bearbetas. Och den kan inte binda någon koldioxid. Ligger det ett täcke med dött
växtmaterial på jorden, har de växtdelarna bundit koldioxid under tiden de levde. Och nu när de bryts ner av mikroorganismerna i marken frigörs delar av det kolet och blir koldioxid. Men inte allt, utan mycket av kolet i växteresterna binds i mer svårlösliga föreningar i marken och stannar kvar där. Vill man nu fortsätta gräva sina land och samtidigt minska mängden kol i luften, ska man låta växterna stå kvar över vintern, gärna lägga på mer växtmaterial på ytan och gräva först till våren precis innan man tänker sig att så eller plantera nya växter.

Växter som fördröjer kolets kretslopp

De växter som fördröjer kolets kretslopp mest och minskar mängden koldioxid i luften, är växter som lever länge, blir stora med vedartade delar både ovan och under mark. Låt träden och buskarna vara kvar på tomten. Beskär dem med försiktighet. I deras vedartade delar binds kolföreningar under många år. Plantera gärna perenner och lökväxter under träden och buskarna i stället för att köpa och plantera säsongsblommor. De fleråriga örtartade växterna vissnar ner på hösten och då frigörs en del kolföreningar. Det är bara en bråkdel av den mängd koldioxid som de samlat in under säsongen och lagrat in i rotsystemet. Den stora mängden kolföreningar återfinns nämligen i rotsystemet och lökarna eller knölarna. Finns det en stor variation av rötter i marken som tillhör både vedartade och örtartade växter, gynnas mikrolivet i jorden. En stor del av det här mikrolivet är svampmycel. Och svampmycelet kan lagra in stora mängder kolföreningar.

Består tomten av en stor del klippt gräsmatta är det en stor vinst att låta delar av gräsmattan förbli oklippt. Det går åt mindre energi att sköta gräsmattan. Energin ska framställas på något sätt och även om man använder sol energi så finns det ofta någon länk i den kedjan som släpper ut koldioxid. Men de stora fördelarna med att låta gräset växa fritt är att rotmassan blir mycket större än på en klippt gräsmatta. Det
blir både fler rötter och rötter som växer djupare ner i jorden. Rötterna kan då förflytta ner kolföreningar djupare i jorden. Det tar längre tid för dessa kolföreningar att återgå till koldioxid. Med det här vill jag peka på att ska man välja växter som binder mycket kol, så ska man välja växter som har stora rot system. Det är viktigare med ett stort rotsystem än en stor grönmassa ovan mark, sett ur kolinlagringssynpunkt.

Återbruka

Att återbruka det om finns på platsen är positivt. För med stor sannolikhet har de produkter du köper, om så bara en fröpåse, någonstans genererat koldioxidutsläpp. Man håller på att räkna på hur många år ett inköpt träd behöver växa för att bli nettoinlagrare av kol. Kan du samla egna frö, ta egna sticklingar så har de gett ifrån sig minimalt med koldioxid och de behöver inte kompensera för transport och odlingsmaskiner. Samma sak när det gäller kompost och växtrester som exempelvis grenar från beskärningen. Finfördelas växtresterna och blandas i jorden kan de ersätta stora mängder av den jord vi i dag köper. Och när det gäller redskap, köp några ordentliga redskap och vårda dem. Mina egna handredskap som spadar, krattor och sekatörer är alla mellan 20 och 60 år gamla, några ärvda från mina föräldrar. Och de fungerar lika bra i dag som när de var nya.

Utdrag ur Trädgårdsaktuellt Hemträdgården 3 | 2023