Fler rådgivarsvar

2015
Såg och sax i barr och vintergrönt

F: Min tuja är för hög, kan jag kapa den? Hur beskär jag för stora, risiga barrväxter bäst? Går det att beskära rododendron?

S: Frågor som dessa får vi rådgivare ofta. Förvuxna barrväxter – många planterade på 60-talet – kan ofta vara en tillgång i trädgården. På vintern är prydnadsvärdet stort för denna grupp av växter. På bilden ser ni tuja, sockertoppsgran, klottuja och rododendron som växer i zon 3, märk hur de förgyller framsidan på detta hus.
Sockertoppsgranar blir jätteläckra om man stammar upp dem och planterar frodiga perenner under. Plantera klätter- och klängväxter som får använda barrväxterna som spaljé och piffar upp dem sommartid.
För friväxande barrväxter är oftast inte höjden något problem, i alla fall inte för växten. Har den en genomgående stam, som tuja och cypress, är det allra bäst att ha en orörd huvudstam utan stympande, höjdreducerande snitt mitt på stammen. Överväg om ni inte kan spara tujan som den är, annars ta bort den. Givetvis dör inte tujan direkt om den kapas rätt av, men dess livslängd förkortas och den får röta i snittytan som går ner i veden och minskar hållfastheten i framtiden.
Friväxande idegran och rododendron som blivit för vid tål beskärning bra och kan skjuta rikligt med nya skott från gammal ved. Undvik även här att tillfoga för stora snittytor. Lämplig beskärningstidpunkt är på våren precis när tjälen gått ur marken, eller direkt efter att rododendronen har blommat färdigt. Uppskatta era gamla barrväxter, stympa inte pelartujorna!

Text och bild: Ann-Catrin Thor, trädgårdsrådgivare, radgivning@tradgard.org

2014
Hur odlar jag sojabönor?

F: Har sett att det numera finns djupfrysta sojabönor, som man kan använda i sallader
m m. De förefaller vara skördadeföre fullmognad och är gröna och mjuka. Bönorna kanske inte är odlade i Sverige utan kräver annat klimat. Själv bor jag på Gotland. Jag skulle gärna odla sådana. Hur gör jag?

S: Vanligen skördar man sojabönor så sent som möjligt när blasten har blivit brun och sedan får fröna torka. Men man kan även skörda bönorna gröna och äta dem färska, men kokta, en delikatess kallad Edamame, som länge serverats i Asien och blivit allt vanligare även här. Sojaböna, Glycine max, är
ingen vanlig gröda i våra trädgårdar och inte den mest lättodlade bönan. Den vanligaste sorten för svenska förhållanden är av hävd ’Fiskeby V’. Utsäde i små kvantiteter säljs av t ex fröfirman Impecta.Även andra sorter som t ex ’Bohemia’ rekommenderas, men är inte så lätt att få tag på i små kvantiteter. Likt andra trädgårdsbönor vill sojabönan ha en varm och skyddad växtplats med inte allt för tung jord. Den sås inte förrän jordtemperaturen är minst 10 grader. Eftersom sojabönan är en kortdagsväxt (nyare sorter är mer dagsneutrala)
och baljorna utvecklas först när dagarna börjar bli kortare behöver den en lång
växtsäsong. Bäst odlar man den i landets södra delar. På Gotland har du goda chanser att lyckas. I dag odlar vi sojabönor på ca 50 ha i Sverige. Provodlingar
under senare år visar på en utvecklingspotential och arealerna ökar i Europa.
Sojabönor är en utmärkt proteinkälla och förhoppningsvis kan den även hitta sin plats i våra odlingsträdgårdar.

Text: Lise-Lotte Björkman, trädgårdsrådgivare och trädgårdsdesigner,
radgivning@tradgard.org. Bild: Fredrik Fogelberg

2013
Hur piggar jag upp min vintertrötta rododendron?

F: Min rododendron ser lite ledsen ut efter vintern. Vad bör jag göra? Ska jag klippa av de bruna delarna på knopparna?

S: Det spelar ingen roll om de gamla fröställningarna tas bort eller får vara kvar. Om man vill kan man ta bort gamla blomställningar innan de går i frö efter blomningen, men det är inte nödvändigt. Däremot behöver din rodo­dendron vitaliseras. Den lider förmodligen av näringsbrist på grund av för högt pH-vär­de i jorden. Det finns speciell rododendronjord och -gödsel i trädgårds-handeln, men använd även egen lövkom­post. Initialt, nu i vår, byter du ut delar av den befintliga jorden i växtbädden. Det kan vara lönt att flytta busken till en ny växtplats med ny mullrik, sur jord, för snabbare bättring, eftersom det tar tid att ändra pH-värdet i en naturligt kalkrik jord som din kanske är. I fortsättningen tillför du årligen nya mull­ämnen och gödsel och ser till att busken har god tillgång på vatten. Riktigt svaga buskar lönar det sig inte att lägga ner arbete på utan de tas bort.

Text: Lise-Lotte Björkman, trädgårdsrådgivare och trädgårdsdesigner,
radgivning@tradgard.org. Bild: Eva Nilsson

2012
Sätta vitlök nu?

F: Jag missade att plantera vitlök i höstas och undrar om det är någon idé att sätta i krukor nomhus nu och sedan plantera ut?

S: Visst kan du göra det under förutsättning att utsädet fortfarande är fast och fint. Är det ingen tjäle i jorden kan du plantera dem direkt på friland, annars i kruka. Dela löken och sätt klyftorna var för sig i sina krukor. Ställ dem svalt, ca 10 grader, för att de skall vakna och börja rota sig. Du kan sedan låta vitlöken fortsätta växa ljust och svalt inomhus eller så ställer du ut krukorna och låter löken vakna med våren. Det gör inget om jorden fryser något i krukorna men täck gärna med snö, löv eller ett extra jordlager om krukorna är små och kylanännu är sträng. Plantera på friland så snart du kan gräva. Höstplantering ger större skörd men även vårplantering lönar sig och blasten kan alltid användas som tidigt kryddgrönt!

Text och bild: Lise-Lotte Björkman, trädgårdsrådgivare och trädgårdsdesigner,
radgivning@tradgard.org

2011
Vad göra med snittytan vid trädbeskärning?

F: Jag har en beskärningsfråga angående två träd som jag kapat av. Det ena är en kastanj (se bifogat foto) och den andra en björk som jag sågat av på liknande sätt. Min fråga är: kommer träden att långsamt ruttna? Behöver jagåtgärda snittytan? Täcka, smörja eller vad ska jag göra med den?.

S: Det är aldrig bra att såga av så grova grenar vid stammens bas. Det blir ofelbart en röta och med tiden en hålighet vid snittet som försvagar trädet rejält vid den så viktiga stambasen. Felriktade grenar ska tas bort under uppbyggnadsperioden, dvs under trädets tio första år på växtplatsen. I modern trädvård ”smetar” man aldrig på något utan har bra verktyg som ger en jämn och fin snittyta och så ser man till att lägga snittet så att man inte skadar trädets naturliga rötskydd vid grenkragen. Se hur man gör ett korrekt snitt i våra Faktablad www.tradgard.org under Kunskap,
Publikationer, Faktablad nr 35 ”Beskärning av fruktträd”. Bra snitt läggs på samma sätt i alla slags träd.
Snittytor med en diameter på 10 cm är ett slags riktvärde för maxytan det går att tillfoga trädet utan att få stora röthål som följd. Trädet kan då självt valla över rätt lagda snitt och mindre skador och på så sätt kapsla in den röta som eventuellt har uppstått.
För att minska uttorkning av den stora snittytan kan man stryka på sårpastan
Scania Vital Kambium som kan köpas t ex via www.nyttodjur.se. Den är baserad på lera och bildar inget tätt lock som andra medel gör som är avsedda för påstrykning. Scania Vital Kambium används även vid bekämpning av kräftangrepp på fruktträd i ekologisk odling.
Beskärningsskador förkortar träds liv rejält men det är lite beroende på art hur
allvarligt det är för framtiden. Denna typ av beskärning som läsaren undrar om skapar på sikt ett farligt träd – personligen skulle jag inte sitta under det trädet om 10–15 år när det blåser, man vill ju inte få en stor gren i huvudet.

Kastanj är ett rötkänsligt träd som snabbt kommer att få en basal hålighet efter dettastora snitt. Vid liknande beskärning i björk får man tänka på att den kan blöda ihjäl om man tillfogar snitt av denna storlek vid vårbeskärning. Känner man sig tvungen att göra stora snitt i träd; gör dem alltid i JAS (juli–augusti– september) då träden bäst kan ”försvara” sig.

Ann-Catrin Thor

2011
Vad är det på neriumbladen?

F: En av våra medlem skickade över ett blad från en Nerium oleander, i en tändstickask. Han hade hittat ”korn” på bladens undersidor och på stammarna och detta mysterium kunde vi inte lösa via rådgivnings-telefonen. När vi plockade fram bladet ur asken såg vi att det var sköldlöss hans växt hade fått.

S: Sköldlöss finns på både inomhus- och utomhusväxter. De är svårbekämpade eftersom skölden skyddar lössen i alla utvecklingsstadier. Lössen avsöndrar s.k. honungsdagg, vilken brukar klibba av sig och hamna på t.ex. fönsterbrädan. Klibbet i och kring växten kan alltså vara en första indikation på ett angrepp. Sköldlöss kan vara svåra att bli av med. Behandling med såpsprit
är en rekommenderad metod. Använd 5 % lösning (0,5 dl såpsprit till 1 liter vatten) av såpsprit. Upprepa behandlingen 4–5 ggr med 7–10 dagars mellanrum, vilket kan göra att angreppet minskar rejält. Såpspriten sprutas på eller gnids in med trasa. Färdig såpsprit finns att köpa på vissa apotek, men håller på att utgå ur sortimentet. Gör din egen såpsprit genom att blanda 0,5 dl såpa och några droppar T-röd (eller annan sprit) i en liter vatten. Bäst effekt får bekämpningen om djuren är i sitt ungstadium, för då kryper de runt på växten. Detta ser man med lupp eller förstoringsglas.

Ann-Catrin Thor

2011
Potatisbladmögel – ett stort problem!

F: När jag började odla potatis för nioår sedan hade jag aldrig några problem med potatisbladmögel, men
nu är det här och problemet blir värre och kommer tidigare för varje år. Jag försöker att ha potatis endast vart tredje eller fjärde år på samma plats men det verkar inte betyda något för möglet. Har hört att smittan kommer med vinden och alltså inte finns i jorden. Brukar ta bort blasten så fort jag kan när jag ser att den blivit angripen, oftast så tidigt på säsongen att potatisen inte är fullvuxen. Kan inte sätta tidigt, trots att jag bor i Skåne, eftersom jorden, före dettaåkermark, är ganska tung och sent blir varm. Undrar också om det har någon betydelse om man använder sättpotatis från plantor som haft mögel eller röta på knölarna. Finns det något man kan göra?

S: Problem med potatisbladmögel
har ökat. På 1980-talet kom det in en ny ras eller parningstyp av denna algsvamp, Phytophthora infestans, som orsakar bladmöglet. Algsvampen har då kunnat föröka sig sexuellt och fått större genetisk variation som gjort att den snabbare kunnat anpassa sig till nya miljöer. (SLU, Växtskyddsnotiser 66:15–18). Den sexuella förökningen resulterar i härdiga oosporer, så kallade vilsporer, som kan övervintra i jorden. Potatisbladmögel sprids under odlingssäsongen med vegetativt utvecklade sporer från infekterade plantor, dels via sporangier som kan spridas med hjälp av vinden långa sträckor och dels med så kallade zoosporer som kan simma i vatten och förflytta sig via regnstänk. Får infekterad blast stå kvar i odlingen sprids smittan. Dessutom är risken stor att algsvampen infekterar knölen och brunröta utvecklas i potatisen och gör den mjuk, runfärgad och oätlig.

Övervintrar i knölarna
Vanligen övervintrar algsvampen som mycel i knölarna och kan finnas med sättpotatisen eller i knölar som är kvar i jorden sedan förra året. Det är därför viktigt att noggrant ta upp alla knölar vid skörd och endast använda helt friskt utsäde på våren! Eget, eller för den delen köpt utsäde, som ser sjukt ut ska absolut inte användas. Undvik även utsäde från plantor du vet har varit infekterade. Det bästa är att köpa kontrollerat utsäde. Algsvampen har med andra ord många olika spridningsstrategier. Kommer smittan med vinden sker utbrottet senare, medan tidig infektion tyder på jordsmitta. Du gör helt rätt som tar bort angripen blast direkt men naturligtvis blir det fatalt för skördeutfallet om potatisen inte hunnit växa färdigt. Det gäller därför, som du redan är medveten om, att komma igång med odlingen så tidigt som möjligt, samt odla tidig potatis med kort utvecklingstid. Genom att förodla potatisen i jord ljust inomhus i ca tre veckor före utsättning, kan utvecklingstiden ytterligare förkortas. Täcker du potatislandet någon vecka med svart markduk före utsättning värms din jord snabbare. Med fiberduk över odlingen driver du ytterligare på utvecklingen.
Dock trivs även bladmöglet i den fuktigare och varmare miljön under fiberduken om smittan redan finns där. Odla med breda radavstånd för luftiga bestånd, vattna inte på blasten, kupa som vanligt och ta upp potatisen i torr väderlek. Och fortsätt med ditt växelbruk, det finns bara fördelar med det. Bra, tidiga sorter, som även går att lagra, är t ex ’Rocket’ och’Minerva’.

Läs mera här>> www.tradgard.org/kunskap/tradgardsspanare/2009_potatismogel.html

Lise-Lotte Björkman

2011
Limefrukt

F: I vinter har jag förvarat mitt limeträd’Tahiti’ i vardagsrummet eftersom det varit så kallt. Tidigare år har det stått kvar i uterummet under hela vintern. Limeträdet har dock trivts inomhus. Det har blommat, satt massvis med frukter och skjutit långa skott men nu har alla frukterna ramlat av. Kan det bero på det torra inomhusklimatet? Kan det blomma på nytt när jag sätter ut det eller är årets skörd förlorad?

S: Lime trivs med en inte alltför sval övervintringsplats, 6–8 plusgrader brukar anges som minimitemperatur. Värmen inne har inducerat blomning. Plantan skall vattnas regelbundet, torka upp mellan vattningarna men aldrig bli kruttorr. För
sparsam vattning och även den torra inomhusluften, men kanske framför allt brist på ljus kan ha bidragit till att frukterna faller av. Sätt ut den som du brukar på ett varmt, skyddat ställe och ge den regelbundet med vatten och näring under tillväxtperioden. Klipp in de långa, svaga skotten. Limeträdet kommer att blomma igen när det är redo och förhoppningsvis få frukter som hinner mogna fram, om inte ute, så i ditt uterum eller under tilläggsbelysning i ditt vardagsrum.

Lise-Lotte Björkman

2011
Reparera träd med gnagskador

F: Vi har en gammal hallonhäck, som åtminstone är 25 år, av okänd sort. Vi sköter den bra med gödsling, rensning, gallring och ordentlig nerklippning av fruktbärande grenar efter skörd.
Den brukar ge bra med skörd men nu tycks något ha hänt. Förra sommaren blev skörden mager och stora delar av häcken verkar försvagad och dö. Kan
det vara en tillfällighet eller börjar plantorna bli för gamla? Om jag ska plantera nya plantor kan jag då sätta nya där de gamla stått? Räcker det med att byta ut en del av jorden? Är det bättre

S: Tyvärr har kanske hallonhäcken gjort sitt. Generellt brukar man räkna med att hallon klarar sig i ungefär 15 år. Många har friska hallon längre, men 25 år är ett gott resultat som ni kan vara nöjda med.Äldre hallonsorter blir tyvärr, med åren, ofta angripna av olika virus- och fytoplasmasjukdomar som t.ex. hallonmosaik och dvärgsjuka, vilket gör dem nedsatta med sämre skörd och skottillväxt som följd. Plantorna blir ofta förkrympta och tynar bort och bladen kan få gula fläckar. Exakt vad som drabbat dina plantor är förstås svårt att säga, men med tanke på häckens ålder, symptom och förmodade sjukdomar blir rådet att ni gräver bort de svaga plantorna så snart som möjligt och förstör dem. Sjukdomarna överlever i levande plantmaterial och t.ex. hallonmosaikvirusöverförs av den stora hallonbladlusen. Inför nyplantering gäller det att noggrant gräva bort alla hallonplantorna och deras rötter. Låt gärna trädgården vara helt utan hallon i ett år för att sedan plantera nya certifierade, virusrensade hallonplantor helst på ny väldränerad växtplats i trädgården.Är ni tvungna att plantera på samma ställe, håller ni jorden i träda i åtminstone ett år genom att t.ex. täcka med svart markduk och noggrant ta bort skott från eventuellt kvarvarande rotbitar. Jordförbättra inför nyplanteringen med naturgödsel och kompost. Samma sak gäller även om ni väljer att plantera hösthallon.

Lise-Lotte Björkman

2011
Reparera träd med gnagskador

F: Vår sedan två år nysatta magnoliabuske har fått omfattande gnagskador på huvudstam och grenar. Detär kaninerna som varit framme. Vad skall vi göra? Finns det något medel att behandla ytorna med? Kaninerna vi har här i Skåne är en riktig plåga. De hoppar över halvmeterhöga staket eller gräver sig fram, in under och äter tulpanskott och andra vårblommor. Det är svårt att vara djurvän här!

S: Hej, om skadorna är alldeles färska, tycker jag att du ska pröva ett råd från Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp som jag vet funkar av egen erfarenhet – fast då ska det helst utföras samma dag som skadorna uppstått! Slå svart plast över de gnagskadade ytorna och sätt på plats med t.ex. packtejp eller liknande. Det ska vara lagom
hårt – låt sitta kvar till juli–augusti. Om detta lyckas, grönskar magnoliorna som vanligt och under plasten bildas kallus (sårvävnad). Misslyckas det, kommer säkert knopparna att försöka slå ut, men sedan
vissna ganska omedelbart. Om detta tips ska fungera, beror också på hur djupt in i skikten direkt under barken som kaninerna gnagt. I Alnarpsparken skyddar man hela områden med hönsnät runt om och med grindar vid entréerna, mot dessa kaninvandaler. Sätt upp nät som är 1 meter högt och som även går minst 30 cm ner i jorden, då kaninerna också kan gräva sig in. Det finns tyvärr inga enkla genvägar, vare sig till skydd eller till sårläkning av skadade växter. Förra vintern fick unga fruktträd omfattande gnagskador, precis i övergången mellan stam och krona, i hela södra och mellersta Sverige – för att harar och kanske även kaniner gick på skaren och gnagde på de begärliga äppleträden! Då gav vi också det ovan nämnda plasttipset – men det gäller att det inte går för lång tid mellan attacken och dess upptäckt. Vid sommarstugor kan detta vara det största problemet, då hinner den gnagda ytan torka ut för mycket för att plasttricket ska fungera! Rådjur är också ett problem i trädgårdarna när det gäller skador vintertid. Det enda som verkar hjälpa mot dem är två meter höga stängsel eller luktavskräckning. Rådjuren gillar också att på våren feja bort basten på sina nya horn mot just magnolior– ibland är det inte lätt att skydda sina växter mot naturens huliganer, men det är bara att kämpa på!

Ann-Catrin Thor

2011
Hybrider i växtvärlden

F: Står det alltid F1 på fröpåsen om sorten är en hybrid? Är alla hybrider sterila?

S: F1-hybrid är en beteckning som används för den första generationen efter en korsning mellan två inavlade frölinjer, de så kallade föräldrasorterna av samma växtslag. De genetiskt styrda föräldrarna gör att avkomman, F1-hybriderna, sinsemellan blir
väldigt lika och får samma egenskaper, det kan vara utvecklingstid, planthöjd eller fruktstorlek. De ger oftast bättre avkastning. F1-hybrider är inte sterila. Frö från F1-hybrider, deras fröavkomma, eller F2-generationen som den kallas, får inte samma jämna egenskaper som den första generationen utan blir oftast sinsemellan väldigt olika och avvikande från sina föräldrar. För att komma åt egenskaperna hos en speciell F1-hybrid får man på gott och ont fortsätta köpa samma frö för önskat och jämnt resultat och hoppas att sorten finns kvar i produktion. En ofta uttryckt kritik mot F1-hybriderna är, att en ökad användning av F1-hybrider gör att de företag som äger föräldrasorterna får ”kontroll” och säljer mer, medan frön med bredare genetisk bas minskar i användning. Detta skulle kunna få konsekvenser för den genetiska mångfalden, vilken är viktig för en växts förmåga att anpassa sig till ändrade odlingsförhållanden och stå emot skadegörare i det långa loppet.

Hybrider mellan arter
Det finns även andra hybrider där olika växtarter inom samma släkte medvetet eller omedvetet korsats. På så sätt har man fått en ny växt, en korsning som benämns arthybrid, med egenskaper från båda föräldraarterna. De flesta av dessa är sterila och kan inte förökas med frö, utan förökas vegetativt. Så fort du ser ett multiplikationstecken,×, i det vetenskapliga namnet är flera arter inblandade i växtens ursprung. Exempel på växter som uppkommit genom korsning av flera arter är: Pelargonium × domesticum, engelsk pelargon, och Crataegus × media, hybridhagtorn. Hybridisering är komplex genetik och här finns det.

Lise-Lotte Björkman

2010
Konstiga fläckar på gräsmattan
F: År efter år får jag efter vintern en konstig, rosavit pappersliknande beläggning på gräsmattan. Där dör gräset och jag får så om nästan varje år
på de ”angripna” fläckarna. Vad är det?

S: Du har troligen fått snömögel på ditt gräs. Jag skulle tro att du ofta lägger
upp snö på de platser som drabbas och där hamnar gräset tätt liggande mot
jorden. Angreppen av snömögelsvampen (Microdochium nivale) startar oftast redan på hösten vid kyla och fukt. Då bildas mindre fläckar med ett tunt flor av vita eller rosa svamptrådar. Lägg inte upp snö på gräsmattan i fortsättningen.
Gödsla gräsmattan på försommaren och undvik att gödsla den på sensommaren eftersom det gynnar svampen. Räfsa de angripna fläckarna på våren så att de grässtrån som ligger ”klistrade” mot markytan ruggas upp.
Källa: ”Skydda din trädgård” av M-L Pettersson.

Ann-Catrin Thor

2010
Julstjärnan fäller blad

F: Jag blir ofta så besviken på mina julstjärnor. De är så vackra i affären men tappar alla gröna blad ganska snart efter att jag har kommit hem med dem. Är jag så dålig på att sköta?

S: Faktiskt är det oftast vägen mellan affären och hemmet som är det kritiska för en nyköpt julstjärna (Euphorbia pulcherrima). Julstjärnan uppskattar inte temperaturer från ca 15 grader och neråt – då
tappar den alla gröna blad, men oftast är de färgade s k högbladen eller brachtéerna (som de flesta tror är blomman), kvar i toppen.
Packa därför in julstjärnan ordentligt vid hemtransport. Placera den ljust på en
dragfri plats. Vattna den sedan med ljummet vatten när den är på plats i hemmet. Julstjärnan går bra att spara som krukväxt, fast nya, färgade högblad får den inte – då måste nätterna vara minst 14 timmar – men den är snygg grön!
Källa: ”Krukväxter” av Lena Månsson

Ann-Catrin Thor

2010
Vad är det som äter på mina växter?

F: På mina sockblommor, funkior och
azaleor (som växer på olika ställen i
trädgården) saknas stora bitar av de yngre bladen. Växterna ser för övrigt ut att må bra. Även mina rododendron har bladskador men de är mycket mindre.

S: Demindre skadorna på rododendronbladenär öronvivelns verk. Det är den
fullvuxna viveln som gnager på bladen och gör s k konduktörsgnag som kan bli
omfattande och missprydande. Öronvivelns täckvingar är sammanväxta och den kan inte flyga utan kryper på marken eller i bladverket men håller sig undan på dagen. På natten kan man försöka fånga dem genom att skaka ner dem på lakan eller gräva ner fällor i marknivå. Dess larver lever i jorden och äter på växtrötterna. Det finns parasiterande nematoder att vattna ut mot
larverna. Detta görs vanligen i maj–juni och augusti–september när du konstaterat att det finns larver i jorden. Det finns olika arter av öronvivel och även nya arter har etablerat sig i landet. Läs mer i vårt faktablad nr 34, www.tradgard.org. Däremot, de större bladskadorna på sockblomman har bladskärarbin (tapetserarbin)åstadkommit. De skär av delar av bladet, för att rulla ihop till ”celler” däräggen läggs. Här placeras även nektar och pollen till föda åt larverna. Bin ska vi vara rädda om, de är värdefulla pollinerare, så
se skadan som en ynnest som ökar dina skördar.

Lise-Lotte Björkman

2010
Blommorna krymper

F: Blommorna på min vidjehortensia ’Annabelle’ blir mindre och mindre för varje år. Vad gör jag för fel?

S: Kanske har du brustit i beskärningen. Vidjehortensian behöver kontinuerlig underhållsbeskärning för att inte bli risig och för att ny tillväxt och fin blomning ska gynnas. Den blommar på årsskotten. Gallra ur de äldsta grenarna ända ner till basen på våren före knoppsprickning. Även övriga grenar kan kortas in på olika nivåer. Total nedskärning ger skott som knappt orkar bära blommorna och en stomme av någotäldre grenar ger busken bättre stadga. Hortensian trivs i humusrik, fuktighetshållande, gärna något sur jord. Jordförbättra regelbundet med mullrikt material utan tillsatt kalk.

Lise-Lotte Björkman

2010
Vita maskar i plommonen!

F: Jag har problem som år efter år drabbar mina plommon! De omogna plommonen får små, svarta hål. Senare faller de till marken. Andra plommon brådmognar och blir blåaktiga i skalet och har en klar, kådliknande droppe i ett hål i skalet. Denna skada uppkommer oftast lite senare på säsongen.

S: Tidigt på säsongen angriper plommonstekelns larv unga kart på det sätt du beskriver. Larven gnager sig runt i och förstör upp till 3–6 kart. Larven är benvit med gulbrunt huvud. Lite fram på säsongen angriper plommonvecklarens rödaktiga larv med mörkbrunt huvud. Precis som du beskriver blir man lurad att tro att det första mogna plommonet är färdigt att skörda – och då är det bara den rödaktiga larven som redan varit där och tagit det godaste. Båda dessa skadegörare bekämpas på samma sätt. Larverna övervintrar i marken under träden, plommonvecklarens larv kanäven trivas i barksprickor på trädets stam. De följer alltså med de omogna plommon som faller till marken. Sedan spinner de en kokong i marken och övervintrar där för att till våren angripa igen. Plocka nedfallna, angripna kart under sommaren och förstör dem. Enklast är att lägga en fiberduk, presenning eller liknande under trädet när trädets blomning börjar – då får du säkert med dig alla angripna frukter. Skaka mindre träd försiktigt så faller angripna kart ner, plocka även bort angripna frukter så fort du ser dem på trädet. Stekeln och vecklaren är ganska stationära, ett par års idog plockning av angripna kart/frukter gör stor skillnad i angreppsfrekvens..

Ann-Catrin Thor

2010
Gröna vinbär

F: Jag har en svartvinbärsbuske där bären aldrig utvecklas och blir svarta, de förblir gröna. Jag har satt en avläggare på annan plats men inte heller där blir det några svarta bär. Vad kan detta bero på? Den stora, svarta busken står i en grupp med både vita och röda vinbär, de andra ger riklig skörd men inte den svarta. Alla vinbärsbuskarnaär flyttade från en plats till annan för flera år sedan. Vad har hänt med busken?

S: Det finns gröna vinbär. De har uppkommit som en mutation, dvs en bestående och ärftlig genetisk förändring hos svarta vinbär. Bären är gröna och saknar det svarta vinbärets mörkröda färgämne. Bären är söta med fin arom, däremot ger buskarna oftast mindre skörd än svarta vinbär. Antingen har detta uppstått spontant i din buske (men då skulle det troligtvis finnas grenar med även svarta bär) eller så har busken varit grön redan före flytten. Det har funnits en svensk, grön klon av sorten ’Risarp’, men jag är osäker om den finns kvar. Vanligare i handeln är nu en finländsk sort ’Vertti’ som växer upprätt och har förhållandevis stora bär. Tänk vad trevligt att kunna bjuda på ljus saft med
svartvinbärsarom! Gröna vinbär lär dessutom vara bra till vinframställning

Lise-Lotte Björkman

2010
Odla i gräsmattan

F: Vill börja odla på gräsmattan i min lilla radhusträdgård. Vad gör jag med grässvålen när jag gräver bort gräsmattan då jag inte har plats att kompostera den i trädgården. Kan jag i stället lägga grässvålen i botten av rabatten (vilket förstås är ganska arbetskrävande). Jag vill gärna hinna plantera nu i vår. Eller är det bättre att hyvla av grässvålen, kasta den och lägga på ny matjord. Min jord är sandig och inte särskilt djup, 30–40 cm ovanför alven.

S: Om du hade haft plats att kompostera grästorvorna skulle du ha vänt dem upp och ner, staplat dem och lagt i en limpa och med tiden fått en fin grästorvkompost. Ett annat alternativ är, om det finns utrymme för det, att lägga avskalad grässvål in under t ex ett buskage eller en tät häck. Där syns inte grässvålen men tas ändå till vara. Om du låter den ligga och torka en tid och sedan vänder jordsidan upp borde inte gräset kunna börja växa igen. Inne under buskar är det ju också både mörkt och lite torrt. Att, som du nämner, lägga grässvålen upp och ner underst i rabatten kan också vara ett alternativ.
Sandjorden förbättrar du med en rejäl mängd välbrunnen kompost och stallgödsel eller alternativt med barkmull, gödslad och kalkad torvmull eller planteringsjord. Använd gärna gräsklipp som marktäckning mellan grödorna för gödsling och mullbildning. Du kan även lägga ut dagstidningar direkt på gräsytan över hela den del som ska bli odling och sedan lägga på ca 20 cm ny jord och göra en upphöjd plantering, kanske i pallkragar. Tidningspappret förmultnar, djupgående grödor kan växa igenom och grässvålen blir till jord där den ligger under tidningar och jord. Ge dock akt på besvärliga rotogräs som t ex kvickrot som kan tränga igenom och etablera sig i odlingen.

Lise-Lotte Björkman

2010
Halvtomma majskolvar

F: Brukar odla majs på mitt lantställe i Uppland. Varför blir vissa majskolvar halvtomma? Är de dåligt pollinerade eller har det varit för kallt och solfattigt?

S: Majs behöver mycket sol och värme för att utvecklas och hinna mogna. De halvtomma men ändå mogna kolvarna beror förmodligen främst på dålig pollinering, men kan även vara en sortfråga.
Majs som är vindpollinerad passar bäst att odla i ”block”, dvs som i en fyrkant där de står mot varandra och inte i en enda lång rad. Välj en supersöt sort med en utvecklingstid på ca 90 dagar för bra resultat i Mellansverige. Förgro plantorna i ca två veckor och sätt ut dem i början av juni när frostrisken är över.läge.

Lise-Lotte Björkman

2010
Gröna tomater

F: I fjol hade jag riktigt kraftiga tomatplantor som fick vatten och näring och stod på verandan med eftermiddagssol. Blomningstiden var lång och de tomater som kom tog lång tid på sig för att bli röda. Går det att skynda på
dem genom att t ex minska vattningen eller sluta ge dem näring, när det kommit
tomater.

S: Du var inte ensam om att tomaterna tog tid på sig i fjol. Tomatplantorna behöver sol, värme och jämn tillgång på både vatten och näring, speciellt fosfor och kalium, för att utvecklas. Kväve, som gynnar plantans gröna tillväxt, ska inte ges för mycket av, speciellt inte i slutet på säsongen. När tomaterna börjar växa till sig är därför en viss avtrappning på sin plats. I slutet av augusti – början av september minskar du även vattningen. För att tomaterna ska mogna är det framförallt sol och värme som behövs. Tomater på friland kan ofta, beroende av sort, utveckla 3–5 klasar. Sedan kan du med fördel toppa dem så
att all kraft läggs på befintliga blom- och fruktklasar i stället för på längdtillväxt och nya blomklasar. Busktomater har bäst förutsättningar för odling utomhus. Gynna mognadsprocessen genom att ta bort gula och dåliga blad, gallra försiktig ett frodigt bladverk och ta bort sidoskott, tjuvar, för mer direkt sol på själva frukterna. Försök iår att placera plantorna soligare men i ett skyddat läge.

Lise-Lotte Björkman

2010
Gängliga tomatplantor

F: Mina förgrodda tomatplantor har blivit långa och taniga. Ska jag ge dem en chans utomhus eller ska jag köpa nya?

S: Plantorna har nog fått för lite ljus och stått för varmt. Växter anpassar sig efter växtförhållandena och med successiv och försiktig avhärdning före utsättning kan de anpassa sig till ljusare och bättre förhållanden ute och bli bra plantor. Trolla bort en del av gängligheten genom att plantera om och sätta dem djupt i större krukor så att nya rötter kan utvecklas på den nedre delen av stammen. Blad som hamnar under jorden tas bort. Är plantorna väldigt veka, bleka och ohanterliga är det dock bättre att börja om med nya..

Lise-Lotte Björkman

2010
Beskära växthusgurka

F: I flera år i följd har jag i växthuset haft gurkplantor som jag dragit upp själv. De ränner iväg. Ska man beskära dem och i så fall när?

S: Det finns olika rekommendationer. Generellt gäller att man ska gallra bland
sidoskotten för ett luftigt bestånd. Vanligen toppar man plantan när den nått taket och låter sedan 3–4 sidoskott utvecklas och ge skörd. Om plantorna är i god tillväxt kan du toppa dem tidigare för att få och gynna utvecklingen av sidoskott. Så dina plantor tidigast 2–3 veckor före plantering i växthuset så blir det knubbigare och starkare plantor. Låt stå varmt medan de gror, men när de grott behövs ljus och gärna en lite svalare placering.

Lise-Lotte Björkman

2010
Broccoliskörd

F: Jag har för första gången sått broccoli och haft plantorna ”inslagna” i fiberduk. De växte på höjden, fick en kraftig stam och blommade. Det blev
aldrig några riktiga broccolihuvuden! Vad hände?

S: Det är knopparna som ska skördas innan de går i blom. Toppskottet utvecklas först. När det är avskuret och skördat utvecklas sidoskott som även de skördas. Knopparnas storlek är en sortfråga. De kan bli mindre och lösare under högsommaren. Helt rätt att skydda plantorna med fiberduk mot fjärilar och deras glupska larver under hela säsongen.

Lise-Lotte Björkman

2010
Haricorts verts

F: Vad är egentligen haricorts verts?

S: Haricorts verts är ett annat namn för brytböna. Man odlar dem för de mjälla, gröna baljornas skull. De ska avnjutas hela och lätt kokta, gärna med lite smör. De är relativt lättodlade men värmekrävande och ska inte sås innan jorden är
minst +12 °C. Småfröiga sorter är de bästa. Bönorna skördas efterhand, innan fröna börjat svälla inne i baljan. Brytbönor finns både som låga busksorter och som högre störsorter.

Lise-Lotte Björkman

2010
Varför blommar inte dagliljorna?

F: Varför blir det bara fina blad och inga blommor på mina dagliljor (Hemerocallis)?

S: När jag fick denna fråga vid ett besök hos Glanshammars Trädgårdsförening under hösten 2009 tänkte jag: ”Detta känner jag också igen från min trädgård.” Efter att ha kollat runt i litteratur och hos trädgårdsvänner vårdar man sina dagliljor på följande sätt för att få en riklig blomning: Dagliljor (som f ö inte är släkt med liljor Lilium som är hårt ansatta av liljebaggar i Sveriges södra landsändar) vill ha god tillgång på näring för att orka blomma. Flytande växtnäring i mindre doser under maj–augusti gynnar blomningen. Får inte plantorna sol 4–6 timmar/dag avtar blomningen rejält (källa ”The Daylily. A Guide for Gardening” av Peat och Petit, Timber press 2004). De är alltså riktiga
solälskare. Utan sol blir det få blommor! De som kommer blir långa och rangliga, samt får en blekare blomfärg. Jordmånen har betydelse på så sätt att de inte gillar kompakta jordar; de vill i stället ha jordar med rejäl syretillgång men som ändå har god förmåga att hålla fukt. Tillför därför kontinuerligt organiskt material till din jord, speciellt om du har en styv lerjord. God vattentillgång gör också att blomningen kommer igång och blir rikare. På
vintern får det inte vara för fuktig växtplats – då kan plantorna ruttna.
Lycka till med dina blommande dagliljor säsongen 2010!

Ann-Catrin Thor

2010
Ympa plommon och syren

F: I vår skulle jag vilja ympa på plommon och syren. Hur tidigt måste det ske? Och hur skyddar man ymparna mot kyla?

S: Plommon och körsbär är knepigare att ympa än äpple men det är absolut värt att testa. I unga plommonträd går det lättast. Plommonymparna ska helst inte ha varit utsatta för sträng köld. Lagra dem i kylskåp, inlindade i fuktigt tidningspapper, i väntan på rätt tidpunkt. Gör ympningen tidigt, före savstigning, och helst som skarv- eller läggymp, eventuellt genom klyvymp. Efter ympningen skyddas ympen mot uttorkning och kyla med t ex vaxat papper eller smörpapper och med fårull, bergull eller något annat liknande isolerande material närmast ympen. Syren ympas på senvintern eftersom syrenknopparna sväller tidigt. Här är det kanske lättast med skarvymp men även lägg- och klyvymp funkar. Skydda ympen som ovan

Lise-Lotte Björkman

2010
Havtorn

F: För 10 år sedan köpte jag havtorn,’Romeo’ och ’Julia’. Vi har fått fin skörd två gånger, resten av åren mycket lite. Nu är de 3 m höga och har bara levande ris uppe i toppen. Ska eller kan man klippa ner havtorn för att de inte ska bli svåra att plocka? Finns det bättre sorter än ’Romeo’ och ’Julia’?

S: Havtorn är tvåbyggare, dvs har hanoch honblommor på skilda plantor, och
pollineras med vinden. För bra skörd gäller det att båda buskarna finns kvar, blommar bra och att vindarna är gynnsamma. ’Julia’ har tendens att bli hög och anta trädform, vilket kan vara fint men ger svåråtkomliga bär. ’Romeo’ däremot är klenare och har lätt för att gå ut. Beskärning under vårvintern för bra knoppbrytning. Det generella rådet är att föryngringsbeskärning görs ner till treårig ved och inte på för grova stammar. Här behöver du göra en kraftigare beskärning för att förnya buskarna genom stubbskott. Havtorn skjuter även rotskott, även om’Julia’ är något modest i det fallet. Havtorn bär bäst på tvååriga skott, vilket är bra att veta inför fortsatta beskärningsåtgärder för att hålla buskarna på hanterlig nivå. Blir resultatet inte det förväntade byter du ut
buskarna. Nya, svenska sorter är under provodling, men tyvärr ännu inte tillgängliga för fritidsodlare. Andra bra sorter är t ex den ryska’Ljubitelskaya’ och lettiska ’Mary’ samt hanen ’Lord’ och även de förhållandevis lågväxande finska sorterna, honorna ’Tytti’ och ’Terhi’ och hanen ’Tarmo’. Du kan antingen beställa via din plantskola eller från Blomqvist plantskola i Finland (det går bra på svenska), www.blomqvistplantskola.

Lise-Lotte Björkman

2009
Svampringar i gräsmattan

F: Jag gillar inte alla dessa ringar av svampar som finns i min trädgård. Finns det något jag kan göra åt dem?

S: Företeelsen kallas häxringar. De har varit mycket sägenomspunna och i folktron även kallats älvringar, häxdans och älvdans. Det sägs att ringen uppstod där älvorna hade dansat, gräset hade sedan dött av slitaget.
Många hattsvampar kan växa i ring i gräsmattan. Bland de vanligaste är nejlikbroskskivling, Marasmius orendes, och jättetrattskivling, Leucopaxillus giganteus, men även champinjoner, musseroner och röksvampar kan bilda häxringar.
Nu till vad du kan pröva för att få bort ringarna: Från det att svampkropparna kommit upp till fram i augusti görs tätt med hål med en grep, 10–15 cm mellan sticken, där svamparna växer och minst 30 cm utanför ringen. Vattna igenom
ytan ordentligt, bara riklig vattning dagligen under en månads tid kan vara bekämpning nog! Annars testa riklig vattning med Atamon, ca 2 dl/10 liter vatten eller biologiska preparatet Binab (finns att köpa på Internet) 50 g/2 liter vatten räcker till 1 m2 vid vattning med kanna med stril. Dessa behandlingar
har inte vetenskapligt testats. Förebyggande åtgärder: vid nyanläggning av gräsmatta se alltid till att ta bort stubbar och rötter av träd och buskar (substrat
för svampens mycel). Håll gräsmattan i god kondition genom gödsling och vattning.
(Källa: Faktablad SLU ”Växtskydd” nr 21 T, ”Skydda din trädgård”
M-L Pettersson Ordalaget 2009.)

Ann-Catrin Thor

2009
Flytta syren

F: Jag vill flytta en stor, vit bondsyren. Går det att göra och i så fall när är
det bäst att göra?

S: Vedartade, lövfällande växter är bäst att flytta när de är i vila, dvs mellan bladfällning och lövsprickning och när det går att gräva i marken under senhösten eller tidig vår. Försök få med så stor, sammanhållen rotklump som möjligt. Ta hjälp av en grävskopa eller var många som hjälps åt. En presenning är bra att dra växten i till det nya planteringsstället, som ska vara förberett.
Syrenen klipps ner inför kommande växtsäsong då rötterna, speciellt finrötterna, har skadats i flytten och syrenen har svårt att försörja en stor bladmassa direkt. Vattna i samband med flytten så att jorden sätter sig runt rötterna och förhindrar onödig uttorkning. Betrakta syrenen som nyplanterad och vattna även under kommande växtsäsong. Om syrenen flyttas under senhösten kupa gärna jord och täck med löv runt syrenen för att motverka djup tjälbildning och uppfrysning. Det brukar gå bra att flytta syrener.

Ann-Catrin Thor

2009
Äng på ogräsmark

F: Vi har ett område på ca 300 m2 som sluttar ner och planar ut mot en bäck. En del har använts som gräs- och lövkompost i många år så därär jorden riktigt fet. Växtligheten består främst av kvickrot och brännässlor samt mycket kirskål som på senare år kommit in längs med bäcken och som har spridit sig uppåt. Vi har bränt området vid flera tillfällen. Vi har tänkt oss att skaffa en slåtterbalk för att hålla nere ogräset. Kan man trötta ut brännässlorna och kirskålen och få någon slags gräsmatta av kvickroten om man klipper ofta med slåtterbalken? Finns det några bra växter att sätta som kan ta över om man först rensar ogräset på en större yta? Målet är att få en äng med gångar och en del träd och blommande buskar. Det är ett vackert läge med utsikt ner mot en sjö.

S: Vi har ett område på ca 300 m2 som sluttar ner och planar ut mot en bäck. En del har använts som gräs- och lövkompost i många år så därär jorden riktigt fet. Växtligheten består främst av kvickrot och brännässlor samt mycket kirskål som på senare år kommit in längs med bäcken och som har spridit sig uppåt. Vi har bränt området vid flera tillfällen. Vi har tänkt oss att skaffa en slåtterbalk för att hålla nere ogräset. Kan man trötta ut brännässlorna och kirskålen och få någon slags gräsmatta av kvickroten om man klipper ofta med slåtterbalken? Finns det några bra växter att sätta som kan ta över om man först rensar ogräset på en större yta? Målet är att få en äng med gångar och en del träd och blommande buskar. Det är ett vackert läge med utsikt ner mot en sjö.

2009
Vad heter liljan?

F: Jag trodde jag köpte en lökväxt av en holländsk säljare på mässan
Nordiska Trädgårdar 2008 av samma art som jag redan hade hemma. Men när den började blomma så stämmer den inte med namnet jag fick vid köptillfället. Vad heter denna växt, se bilden?

S: Växten är en fläckig tofslilja, Eucomis bicolor. Det är en lättskött lök som hanteras ungefär som en amaryllis och som med fördel kan ställas utomhus efter det att frostrisken är över på våren. På hösten tas den in och får vissna ner och övervintra på torr och sval plats.

Ann-Catrin Thor

2009
Blommande sättlök

F: Mina sättlökar går upp i blom – varför? Finns det något att göra åt det
eftersom löken inte blir bra då?

S: I sättlöken har det av någon anledning bildats en blomknopp trots att det
egentligen inte ska ske. Lök som går upp i blom på sommaren är dock ätbar men kan inte lagras och bör därför ätas direkt! Bor ni i södra delarna av landet kan ni pröva att fröså ”vanlig” lök (Allium cepa) direkt på friland. Då borde detta fenomen inte uppstå.

Ann-Catrin Thor

Från Hemtrådgården 4/2009:

Det är alltid roligt att få hjälp av er läsare i vårt arbete med att ge bra och aktuella svar på trädgårdsfrågor. I samband med att vi svarade på en lökfråga (Ht 2/2009) fick vi till radgivning@tradgard.org denna kommentar, som är värd att notera i odlingsdagboken, från Barbro:
Jag har ett tips till den läsare som frågade om blommande sättlök – sätt löken lite senare än vanligt. Om det kommer en kallare period efter det att man satt löken,”tror” den att det är vinter och går då lättare i blom frampå sommaren,

Ann-Catrin Thor

2009
Vit beläggning på perennbladen?

F: Bladen på perenner i min rabatt med gammaldags tema får en vit
beläggning. Främst kommer det på höstflox (inte alla) och höstastrar. Vad är
det och kan jag göra något åt detta?

S: Du har fått mjöldagg på dina perenner. Mjöldagg är en svamp som angriper
växter och ger dem en vit beläggning. Den gynnas av torka, i motsats till de
flesta andra svampar. Bland höstflox finns det sorter som är mjöldaggsresistenta (= kan inte få): ’David’ (vit), ’Eventide’ (blålila),’Orange Perfection’ (orangeröd) och’Starfire’ (cerise). Bland astrarna finns inga resistenta sorter utan du bör flytta plantorna till en fuktigare växtplats. Mjöldagg går även att bekämpa (2 tsk såpa + 2 tsk bikarbonat blandas i 1 liter vatten, spraya på växten så fort angrepp syns). Denna insats måste sättas in varjeår och upprepas under växtsäsongen. Jag tycker därför att det bästa är att flytta eller kassera växten.

Ann-Catrin Thor

2009
Växtpass?
F: Kan jag ta med plantor från Italien till Sverige utan växtpass/certifikat?

S: Ja, i de flesta fall går det bra för privatpersoner inom EU att ta med växter utan speciellt växtpass. Undantag utgör vissa arter i rosväxtfamiljen Rosaceae, t ex äpple och päron, men även humle, vinranka och framförallt sättpotatis och citrusväxter behöver kontrolleras så att de är friska och inte är drabbade av allvarliga skadegörare. Kontrollen görs i respektive land och växtpasset ska finnas med växten, i form av en etikett, redan på försäljningsstället och är
inget du behöver ordna om du köper växterna. Mer information hittar du under växtinspektionen via jordbruksverkets hemsida www.jordbruksverket.se

Lise-Lotte Björkman

2009
Träaska i trädgården?
F: Vi får mycket ren, fin träaska från våra spisar och undrar hur vi kan använda denna i trädgården?

S: Träaska innehåller många näringsämnen som är bra för våra växter. Framföralltär den rik på kalium och kalcium (kvävet har försvunnit med rökgaserna). Kalium behöver alla växter i lämpliga doser och det påverkar t ex växternas avmognad positivt medan kalciumet är viktigt för cellernas uppbyggnad. I träaskan finns även fosfor och många spårämnen, men även tungmetaller kan ingå, allt beroende på trädslag och växtplats. För den exakta sammansättningen behövs en analys, men eldar man med blandved varierar innehållet. Träaskanär oftast basisk och har en pH-höjande effekt på jorden.
Generellt brukar man säga att man inte ska sprida mer än 1 liter träaska/m2
och år. Eftersom näringsämnena i askanär förhållandevis lättlösliga är det bra att fördela givan under växtsäsongen men undvika att sprida den samtidigt med kvävegödsling. P g a viss risk för anrikning av tungmetaller kan ni vara lite försiktiga att kontinuerligt sprida stora mängder av den i grönsakslandet. Även till växter som trivs i något surare jord, t ex hallon och potatis, rododendron och andra kalkskyende växter, ska ni använda askan med måtta. Men till ”vanliga blomrabatter”, rosor, fruktträd och bärbuskar kan ni med fördel sprida träaskan. Har ni riktigt mycket aska kan ni även använda den till gräsmattan
och i komposten.

Lise-Lotte Björkman

2009
Potatis med brunröta i varmkompost

F: Jag lägger allt mitt hushållsavfall i en varmkompost och använder den sedan till mina tomater. Den ekologiska potatisen jag köper brukar innehålla mer brunröta än konventionellt odlad potatis. Det stämmer väl att brunrötan uppkommer pga potatisbladmögel? Jag har hört att man har mer problem med potatisbladmögel i ekologiska odlingar. Då undrar jag om jag borde låta bli att använda komposten till mina tomater, eller om smittan endast förs vidare av blast som läggs i kompost?

S: Ja, brunröta orsakas av potatisbladmöglet och är ett gissel i ekologisk odling. I angripna knölar finns svampens mycel och även tjockväggiga vilosporer kan förekomma. Lägger du knölar i en välfungerande varmkompost där temperaturen ligger på uppemot 70 grader två veckor i sträck dödas mycelet. Vilosporerna är däremot tåligare och tyvärr har jag inte kunnat hitta några uppgifter hur man bäst tar kål på dessa i en kompost. Hur som helst finns det risk för att smittan finns kvar i komposten och sedan sprids med denna. Du skall i varje fall inte använda komposten till tomat eller andra potatisväxter som är mottagliga för potatisbladmögel. Vill du vara på den säkra sidan lägger du inte angripna potatisar i komposten!

2009
Nematoder mot mördarsnigeln

F: Jag har stora problem med mördarsniglar! Jag plockar och har ihjäl dem men de hinner ändå ibland kaläta i mina odlingar. Jag vill ogärna använda kemikalier men är nyfiken på hur den biologiska bekämpningen med det nya preparatet Nemaslug fungerar och hur det skall användas på bästa sätt. Det är ju dyrt och man vill ju inte kasta pengarna i sjön.

S: Ja, biologisk bekämpning med hjälp av nematoden Phasmarhabditis hermaphrodita blev i fjol godkänt här i Sverige och budskapet om dess effekt, användning och sidoeffekter har varierat och här finns ännu mycket att lära! I biologisk bekämpning använder man naturliga fiender för att hämma skadegöraren, samspelet är komplext och det gäller att sätta sig in i och förstå organismernas livscykel och krav på livsmiljö för att uppnå bästa effekt.

Dessa mikroskopiskt små nematoder eller ringmaskar lever i fuktig miljö i marken och är känsliga för uttorkning, hög värme och minusgrader. De behöver värddjur att föröka sig i. Deras rörlighet är begränsad och de förflyttar sig mer vertikalt med markvattnet än över en stor yta. Därför är det viktigt att man behandlar där man vet att sniglarna finns.

Nematoden infekterar snigeln via kropps-håligheter och utsöndrar en bakterier Moraxella osloensis inne i snigeln. Snigeln slutar äta efter ca 3 dagar och dör slutligen. Bäst effekt har nematoderna på små ungdjur av mördarsnigeln. Börja därför vattna ut nematoderna direkt när dessa vaknar till liv på våren dvs när dygnsmedeltemperaturen överstiger +4°C. Den spanska skogssnigeln eller mördarsnigeln övervintrar som ungdjur av olika storlekar och vissa behöver bara någon vecka på sig för att bli könsmogna och börja lägga ägg. Från ägg till kläckt snigel tar det sedan ca fyra veckor. Dessa tar i sin tur fem till sex veckor på sig för att bli könsmogna.

Upprepa nematodbehandlingen efter ca sex veckor respektive tolv för kontinuerlig effekt och försök på hösten att komma åt de unga sniglarna som skall övervintra till nästa år. Nemaslug går att beställa som en trestegs dos och då får man preparatet hemskickat med sex veckors intervaller. Preparatet innehåller vilande larvstadier av nematoden och det är viktigt att det förvaras svalt +2-5 °C både under transport och hemma i kylskåp. Det är färskvara och märkt med ett bäst före datum. Den minsta förpackningen med 12 miljoner nematoder räcker till 40 m². Du blandar en fjärdedel åt gången med kallvatten i en 10-liters kanna med stril och vattnar ut lösningen på en gång, jämnt fördelat över markytan. Vattna efteråt med lika mycket rent vatten. Behandlingen görs vid fuktig väderlek och temperaturen bör ligga på minst +5°C.

Större sniglar är mera rörliga och nematoder är inte en effektiv behandling mot fullvuxna sniglar. Dock kan det vara värt att pröva en ”norsk” metod som går ut på att infektera infångade sniglar i ett ljummet ”nematodbad”. Smittade sniglar klipps sedan av på mitten och läggs ut i trädgården som bete åt andra mördarsniglar som äter dessa och själva blir infekterade.

Nemaslug kan vara värt att pröva men fortsätt även med din manuella plockningsmetod som alltid har effekt.

Nemaslug kan köpas via www.bionema.se www.nyttodjur.se www.nematoder.sewww.lindesro.se www.ljuvahem.se.

Snigeln övervintrar som ungdjur av olika storlek.
• Stora ungdjur kan bli könsmogna och lägga ägg efter någon vecka.
• Äggen kläcks efter ca 4 veckor.
• Blir könsmogna ca 4 veckor senare.

Biologisk bekämpning: Naturliga fiender används för att hämma skadegörare. Ett komplext samspel där det gäller att sätta sig in i och förstå organismernas livscykel och krav på livsmiljö för att få bästa effekt.

Lise-Lotte Björkman

Gnag i perennblad

F: Vad är det som äter på min viva och på mina gröna fina blad; hasselörten som jag fick av en väninna, samt bakom hasselörten har jag en temynta tror jag och den ser inte heller ut att trivas?

S: Jag tycker att det ser ut som snigelangrepp, eller om det är snäckor (dvs de med hus). De senare klättar gärna upp i växter och kan göra hål i blad långt upp. Det kan möjligen också vara larver av någon insekt. De finns antagligen inte kvar nu, så här sent, men du kan ju alltid undersöka växten för säkerhets skull. Sedan får du hålla ögonen på dem nästa år.
För övrigt tycker jag att hasselörten ser väldigt blek ut? Det kan handla om vanlig kvävebrist och det du kan göra i höst är att mylla ner lite benmjöl, ett långsamverkande kväve-fosforgödselmedel som går bra att använda på hösten. Snabbverkande kvävegödsel som t ex hönsgödsel, blodmjöl eller blåkorn ska man enbart tillföra under växtsäsongen.
Hasselört uppskattar något kalkhaltig jord så det andra man kan fundera över är om pH-värdet är för lågt i rabatten?

Död pipranka
F: Har en pipranka som är ca 25 år gammal som har vuxit och varit mycket präktig. Ända till i år då stjälkarna var svarta och det inte blev ett enda blad på den. Vad tror du att det beror på och går den att rädda? Hade tänkt klippa ner den under sommaren men det blev inte av. Kan vi klippa ner den nu eller ska vi vänta till i vår?

S: Det låter underligt med piprankan och jag vet inte vad det kan vara. Om den är död rakt igenom så kan ni lika gärna klippa ner den nu, till frisk ved. Men om det är liv i den, dvs att ni ser att det är grönt och friskt i stammarna, så avvakta till våren och se om det kommer knoppar och nya blad, och gör en ev beskärning utifrån det.

Beskära ölandstok
F: Har en gammal häck av ölandstok, vilken tid på året ska den klippas och vilken klipphöjd är lämplig? Vad ska man för övrigt tänka på för att få ölandstoken livskraftig?

S: De flesta ölandstokar brukar behöva klippas ner hårt (nära marken) vart tredje till vart femte år, när de börjar se risiga ut. Det görs tidigt på våren, före lövsprickning. För övrigt, mylla ner kompost runt, kanske lägga lite gräsklipp runt buskarna eller gödsla med något allround-gödselmedel om de ser ut att inte vilja växa så bra. Frågan gäller Borås.

Förökning av olivträd
F: Jag vill föröka mitt olivträd. Hur gör jag för att sticklingarna ska gro lätt? Tog sticklingar förra våren och de stod länge utan att få rötter, till sist ruttnade de.

S: Oliv förökas med toppsticklingar under sommaren. Skär av sticklingen strax under ett bladveck och sätt i såjord. Jorden bör vara ganska varm, 30-35 grader, tills den rotar sig. Detta enligt Lena Månssons bok Krukväxter.
Min engelska förökningsbok skriver om halvförvedade sticklingar som tas sommar-sensommar, och påpekar att de ska ställas under plast/i miniväxthus eller liknande för att hålla en hög luftfuktighet.
Oliv kan nog vara svår att få rötter på, men enligt en annan källa varierar det mellan olika sorter.

Ogräs i gräsmatta och rabatt
F: Har ett ogräs som håller på att knäcka mig. Det finns överallt och sprider sig ohämmat. Det finns i rabatterna och gräsmattorna kvävs. Jag tror det heter jordreva. Det kilar snabbt iväg med långa revor och har en speciell lukt när man hanterar det. Vad göra? Att repa hjälper bara för stunden.

S: Det finns tyvärr inte så många genvägar att bli av med ogräs och särskilt svårt är det ju med fleråriga sådana som trängt in bland andra växter. För gräsmattans del är nog omsådd (av begränsad, "invaderad" yta alternativt hela) det enda långsiktiga alternativet om ogräset blivit väldigt dominerande.
I rabatter kan en vertikal spärr mellan gräsmatta och rabatt mota ogräset till viss del. Se gärna vidare i Hemträdgården 3 07 för olika tips om kanter.
För att sanera själva rabatten är det rensa flitigt som gäller för att trötta ut ogräset (lätt att man ger upp, jag vet) eller att ta upp trädgårdsväxterna och sedan gräva om och rensa den öppna jorden grundligt alternativt rensa någorlunda och sedan täcka ytan med svart markduk, plast, tjocka lager tidningar eller liknande 1-2 säsonger. 

Sättlök går i blom
F: Jag sätter varje år sättlök som jag köper i trädgårdsbutiken. Varje år får jag några som blommar, skördar naturligtvis dem först eftersom de inte är lämpliga att torka. I år är det mer än 50% som blommar och jag undrar vad det beror på? Är det anlag i löken eller beror det på att det var ovanligt torrt i våras? Vore bra att få ett tips inför nästa års löksättning.

S: Sättlök kan gå i blom om den utsätts för en köldknäpp på våren, eller om det överhuvudtaget är kyliga förhållanden vår och försommar, så jag skulle tro att det har med väderbetingelserna att göra. Rödlök är extra känslig.
Helt omöjligt kanske det inte är att torkan har spelat in också. När växter utsätts för extrem torka så uppfattar de det som vinter (som ju teoretiskt sett är en torrperiod för växterna) och när regnigare väder sedan kommer så kan de blomma om som om det blivit vår igen. Om detta gäller även lök vet jag dock inte, men t ex fruktträd kan reagera så.
Värmebehandling tar död på blomanlagen och sådan lök ska inte gå i blom (eller endast några procent). Nelson Garden saluför värmebehandlad gul och röd lök sedan ett par år nu, så det går att få tag på i välsorterade trädgårdsbutiker.

Vintergröna i slänt
F: Jag ska plantera vintergröna Vinca minor i en slänt. Den är ca 12 kvm. Hur tätt ska jag sätta?

S: 35 cm planteringsavstånd är det som vanligen rekommenderas. Vill man att ytan ska växa ihop lite snabbare så kan man sätta något tätare.

Beskärning av körsbär
F: Vi har ett gammalt körsbärsträd som har blivit otroligt stort och tätt, säkert 12 m högt och lika brett. Måste vi vänta tills i höst med att beskära trädet eller kan vi ta en del redan nu i vår och i så fall hur mycket? Vi bor i södra Sverige.

S: Körsbär (särskilt sötkörsbär) är känsliga för hård beskärning, det blir lätt gummiflöde och svårt att läka beskärningssåren så det gäller att gå lite varsamt fram. Vänta med beskärningen till sensommar eller tidig höst.

Mögel på gräsmatta
F: Har till min förskräckelse upptäckt ett vitt nät som jag tidigare trott varit ett tunt snötäcke men nu ser jag ju att det är något elände som täcker marken på en yta av ca 1 kvm under ett litet träd. Mattan håller på att ta sig uppför trädstammen. Vad är det? Har provat att spruta med Pyrex men jag har en känsla av att det inte är rätt. Vore oändligt tacksam för ett svar.

S: Jag tror det är snömögel, dvs svamp (det finns flera olika) som ofta visar sig i gräsmattan efter vintern, på fläckar där det är lite fuktigt och svalt, och där snön ligger länge. Kanske har det varit istäcke periodvis och därunder gynnas svampen men gräset trivs inte så bra. Det brukar försvinna på våren när gräsmattan torkar upp och det blir varmare.
Du kan räfsa lite så att det luftar och rivs bort. Du kan torka eller gnida bort möglet på stammen. Jag tror inte att det är någon fara eller att den återkommer på trädet.

Bevara höstens fägring i vasen
F: Jag har för mig att om man knipsar av s.k. "cigarrer" (vattenväxt) och häller något medel i så spricker de inte sedan inomhus och flänger ut allt frömjöl. Det är ju aktuellt att ta in sådana nu. Vad är det för medel och i vilken proportion ska det tillsättas?

S: Kvistar med vackra höstlöv kan man ta in och bevara genom att låta dem stå och dra i en vas med vatten och glycerin (finns på apoteket), men om det gäller även”cigarrer” vet jag inte.

Förvaring av fröer
F: Hej, hur länge kan man spara fröer och fortfarande ha en rimlig grobarhetsprocent? Olika för olika typer av fröer? Förvaringsmiljö?

S: Det beror som sagt på vilka frön, en del kan sparas längre än andra. Mörkt, svalt och torrt är bästa förvaringsförhållanden.
1-2 år för dill, lök, majs, palsternacka, persilja.
3-4 år för bönor, morot, paprika, pumpa, purjolök, ärter
5 år för blomkål, broccoli, gurka, kålrot, rotselleri, rädisa, rödbeta, sallat, spenat, tomat, vitkål.

Trädbeskärare sökes
F: Vi har ett stort gammalt Åkeröträd, som vi skulle vilja ha beskuret. Har du möjligen tips på någon eller några skickliga trädbeskärare? Vi skulle vilja få trädet omskött av ett riktigt proffs, som även kan se till trädets form, eftersom det fungerar som ett slags vårdträd för oss.

S: Se vidare på vår hemsida www.tradgard.org, under Beskärningshjälp. Där finns en lista på personer som gått förbundets ”Gröna-Kortet-kurs” i fruktträdsbeskärning, och som åtar sig beskärningsuppdrag.

Nedklippning av perennris
F: Hur viktigt är det på hösten, med den s k "avmogningen". När kan man börja att klippa ner perennerna ? Händer något med växterna om man klipper ner dem "för tidigt" ?

S: Egentligen är det bättre att vänta med nedklippningen till våren. De vissna bladen och stjälkarna utgör ett skydd under vintern och vårvintern. Dels håller de kvar ev snö som ju isolerar bra mot kyla. Dels kan de fungera som skydd mot intensiv vårsol. Solen vill gärna locka fram tidiga perenner innan våren kommit på allvar, vilket kan ge frostskador på skott som sticker fram ur marken. Många perenner har vackra fröställningar som är dekorativa vintertid och värda att spara. Prydnadsgräs ska man överhuvudtaget inte skära ner på hösten. Höstfukt och regn kan tränga ner i de rörformade grässtjälkarna och göra att de ruttnar.
Om perennernas blad inte är angripna av någon besvärlig bladsjukdom som gör att de bör avlägsnas är det bra om blad och ris lämnas till vårrensningen.  

Ovillig vintergäck
F: Jag har försökt flera gånger att sätta vintergäck i trädgården men den vill inte. Ibland kommer någon blomma, men annars bara blad något år för att sedan försvinna. Jag som hoppats att den skulle sprida sig. Har den några speciella krav på jordmån?

S: Vissa smålökar, bl a vintergäck, gäller det att införskaffa så fort de kommit i butiken på hösten. De är nämligen känsliga för uttorkning, och får de ligga länge (och kanske för varmt) innan man köper dem är det risk för att de inte längre har så bra livskraft. De har haft lång väg att transporteras också innan de kommer till butiken, så i värsta fall är de i lite dåligt skick även om man är snabb att köpa. Ibland kan det hjälpa att lägga dem i ljummet vatten några timmar innan de planteras. Om du kan få ta frön av vintergäck hos någon som har så kan du försöka så dem strax efter mognad, någon gång i maj. Annars har de inte några särskilda krav på växtplats, men brukar trivas bäst inne bland buskar, träd och häckar.

Beskärning av vinranka
F: Jag har en fråga om beskärning av en vinranka i växthus. Den är nu två år gammal och har vuxit enormt i sommar och burit en mängd med små gröna druvklasar, söta och goda. Nu har den vuxit utefter hela taket c:a 3-4 meter med många utskott på den. I somras plockade jag bort en del grenar till förmån för klasarna. Ska jag klippa ner hela rankan i taket och bara spara någon meter i början som jag gjorde förra året? Eller låta den vara kvar?

S. Om du vill ha vinrankan spaljérad under taket så ska du inte klippa ner den så hårt, men korta in den ungefär till halva årets tillväxt. Sidoskott kortas in ganska hårt, två knoppar ska lämnas. Ev gallrar man också bland sidoskotten. Nästa höst kortar du in huvudrankan till önskad längd, och sidoskotten som ovan. När huvudrankan bli gammal och fruktsättningen dålig föryngras genom hårdare tillbakaskärning.