Foto: Damien Creatz/Unsplash
Trädgårdsspanarna 2002 - rädisor
Vi startade lite försiktigt detta år med en inbjudan till våra trädgårdsföreningar om att Trädgårdsspanare sökes”. Försöket gick ut på att testa om odling i låda har någon positiv inverkan på rädisornas kvaliteten jämfört med odling på friland ( i trädgårdslandet).
Om årets spaning
Denna första pilotomgång var även ett sätt för oss att skaffa erfarenhet till kommande år om denna typ av försök. Några testformulär som inkom var t ex ofullständiga och ibland var det oklara svar. Kanske var frågorna tvetydiga eller luddigt ställda? Det var bl a sådant vi funderade över.
Alla som hörde av sig och ville bli Trädgårdsspanare fick frö och testformulär från oss. Lite drygt hälften, 36 stycken, skickade tillbaka sin rapport efter avslutat försök. Det var en bra spridning över landet, med odlare i zon 1 till zon 5, från Skåne till Hälsingland, väst- till östkust, representerande 15 olika trädgårdsföreningar.
Rädisorna som ingick i testet var ’Parat’, jätterädisa, rund (COOP) och ’French Breakfast’, avlång (Bröderna Nelsons). Båda sorterna skulle odlas dels i låda, dels på friland. De lådor som användes var t ex balkonglåda, odlingsbänk, varmbänk, brödlåda, stor kruka. Två tredjedelar köpte jord till lådan medan en tredjedel använde egentillverkad jord. Av köpejorden dominerade ”planteringsjord” av ett stort antal olika märken. ”Mullrik trädgårdsjord” var den jordtyp som klart övervägde när det gällde friland.
Resultatet av spaningen
Rädisor i låda sämre – men sorterna bra Hur var det då med smaken? Något fler, 41 %, tycker att lådodlade smakar sämre än vad rädisorna på friland gör. 34 % svarade ”bättre” för lådodling och 24 % ”vet ej”. Det var i stort sett likvärdigt mellan de båda rädissorterna, dvs ingen av dem gjorde sig bättre eller sämre i låda än den andra. Båda sorterna bedömdes också som jämbördiga vad gäller smaken totalt sett; 15 st tyckte bäst om ’Parat’, 14 st föredrog ’French Breakfast’. Sex odlare påpekade att ’Parat’ var god även som jättestor – något som ju också framhålls på fröpåsen. ”Båda sorterna var en glad överraskning”, skrev en av testarna, ”stora, goda och höll god smak länge”.
Trots att något fler gav lådodlingen det sämre omdömet svarade ändå 70 % av Trädgårdsspanarna att de skulle kunna tänka sig att odla i låda igen. Positiva kommentarer om lådodling var att man kan skapa optimala betingelser, man har bra koll på lådan och man kan så tidigt. Negativa kommentarer rörde främst torkkänsligheten men även att det blivit för blött, sämre utveckling eller att man fått skadeangrepp.
Summering: Underlaget är ju för litet för att man ska kunna dra någon slutsats om eventuella bästa odlingsmetod, men enligt våra Trädgårdsspanare finns det för- och nackdelar med båda. Prova själv!