Spanarna21 Start

Foto: Birgitte Mral

Trädgårdsspanarna 2021 - urin kontra flytande växtnäring

I årets trädgårdspaning har deltagarna testat egen urin som växtnäring och jämfört med det noggrant sammansatta konstgödselmedlet Blomstra i krukodlingar. Resultatet är förbluffande likvärdigt.

Att gödsla med urin i kruka är dåligt undersökt och med tanke på att det visat sig att det kan finnas bekämpningsmedelsrester i köpta, ekologiska gödselmedel är det dags att undersöka vår urin närmare. Det har våra trädgårdsspanare hjälpt oss med!

Spaningens upplägg

För att delta i spaningen behövdes tre likvärdiga krukor med växter av samma sort och storlek. Dessa skulle odlas under samma ljus-, sol- och vindförhållanden och med samma jordsammansättning i krukorna. Man kunde odla såväl prydnads- som ätliga växter, som skulle hinna växa, blomma och ge skörd under en säsong. Plantorna kunde var inköpta eller uppdrivna hemma men skulle vara i samma kondition vid plantering i de krukor de slutligen fick växa i under säsongen.

Under spaningen skulle en av plantorna endast vattnas med vatten, som kontroll, en med den egna urinen och den tredje med Blomstra. Näringslösningen skulle tillföras vid varje bevattning när växterna var etablerade i sina krukor. Doseringsanvisningarna baserades på kväveinnehållet i respektive näring och följde den koncentration som rekommenderas när man tillsätter Blomstra vid varje bevattning.

Blomstra, som saluförs av Miljöcenter, är ett väl sammansatt konstgödselmedel vars näringsinnehåll baserar sig på växters behov i enlighet med Tom Ericssons tidigare forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet. Tom Ericsson har bistått i upplägget av årets spaning. Foto: Lise-lotte Björkman

Dosering enligt kväveinnehåll

Blomstra innehåller 51 gram kväve per liter och är ungefär fem gånger starkare än urin som i snitt antas ha ett kväveinnehåll på 10 gram per liter. Urinen som användes skulle samlas under en hel dag och sedan blandas i proportionen 1:100 med vatten innan den användes. Blomstra blandades i proportionen 1:500. Utblandad urin skulle användas direkt och sparad urin förvaras svalt i sluten behållare.

Spanarna fick noggranna instruktioner att följa. Tre gånger under odlingssäsongen skulle plantorna jämföras i avseende på tillväxt, bladfärg, blomning/ fruktsättning och angrepp av eventuella skadegörare. Man skulle även kontrollera om urinen förorsakade luktproblem.

Blomstertobakens ’Whisper Rose Shades’ utveckling under odlingssäsongen hos spanaren Maja Myrenås. Den vänstra plantan har fått fullgödselmedlet Blomstra, den i mitten vatten och den högra urin. De gödslade plantorna utvecklades bäst och rätt likvärdigt, medan vattenplantan inte orkade hela säsongen. Foto: Maja Myrenås

Spanarna

Av de 49 spanare som antogs, fullföljde 40 av dem, och skickade in en fullständig rapport. Av dessa är sex vegetarianer och resten äter en blandad kost. Urinens näringsinnehåll påverkas av vad man äter och en proteinrik kost ger mer kväve i urinen.

En tredjedel av spanarna hade inte gödslat med urin tidigare och ungefär hälften hade aldrig använt Blomstra tidigare. De flesta har odlat en fruktgivande grönsak, vanligast är tomat (27 spanare), paprika (5 spanare) samt även aubergine, sommarsquash, gurka och broccoli har man spanat på. Även enstaka blomväxter som blomstertobak, petunia och indiankrasse har ingått i spaningen. Merparten (35 spanare) har själva dragit upp sina växter och de flesta har odlat denna växt även tidigare.

De båda gödslade paprikaplantorna ’Cupid’ F1 hos Gunnel Enström utvecklades någorlunda likvärdigt. Skördemässigt gav den vänstra, enbart vattnade plantan, större och färre frukter, den i mitten, urinplantan, flest paprikor och den högra, något större Blomstraplantan, något färre frukter än den som fått urin. Foto: Gunnel Enström

23 spanare har haft sina krukor utomhus och 17 har haft dem i växthus eller på motsvarande plats. De flesta har odlat i krukor i plast som rymmer 10–20 liter. Egen jordblandning har åtta spanare använt i sina krukor, 20 har använt endast inköpta jordprodukter, resten har blandat både egna och inköpta produkter. Och många har blandat krukjorden med gödselprodukter, vilket påverkat näringsförrådet i jorden.

Utvärdering av årets trädgårdsspaning

I början av spaningen, vid det första utvärderingstillfället, cirka en månad efter att spaningen startade, anger ungefär hälften av spanarna att de tre plantorna är likvärdiga i avseende på tillväxt, bladfärg och blomning/fruktsättning. Vid det andra utvärderingstillfället ökar andelen som bedömer att plantorna utvecklats olika och den andelen ökar betydligt vid det tredje utvärderingstillfället. Det är från det tredje tillfället, ca tre månader efter start, som spaningen söker svar på om urin kan ge samma resultat som gödsling med Blomstra.

 

A. Plantornas tillväxt. Antal röster för respektive planta i slutet på säsongen för de 36 spanare som fått olika resultat mellan plantorna. Två plantor kunde väljas om de utvecklats lika. B. Plantornas bladfärg. Antal röster för respektive planta i slutet på säsongen för de 26 spanare som fått olika resultat mellan plantorna. Två plantor kunde väljas om de utvecklats lika. C. Plantornas blomning/fruktsättning. Antal röster för respektive planta i slutet på säsongen för de 33 spanare som fått olika resultat mellan plantorna. Två plantor kunde väljas om de utvecklats lika.

Tillväxt, bladfärg, blomning och frukt

Genom att bedöma plantornas tillväxt och bladfärg kan man få en uppfattning om plantornas tillgång på näring. Vid det tredje utvärderingstillfället har de 36 spanare som fått olika tillväxtresultat på plantorna gett plantan som fått urin 27 röster och den med Blomstra 21 och den som endast fått vatten 5 röster. Rösterna är fler än spanarna och det beror på att man kunnat ange två alternativ om två plantor utvecklats likvärdigt.

Bland de 26 spanare som fått olika resultat på plantorna beträffande bladfärg får plantorna som gödslats med urin 21 röster och med Blomstra 20 röster. Ingen röst tillfaller plantan som endast fått vatten.

Buskiga bifftomater som från vänster fått vatten, urin respektive Blomstra hos Birgitte Mral. Plantan som fått urin har bäst fruktsättning men Blomstraplantan är frodigare och grönare. Plantorna växer i köpt ekologisk planteringsjord och Birgitte kommer att fortsätta gödsla med urin. Foto: Birgitte Mral

Anmärkningsvärt är att hela 14 spanare inte fått någon skillnad i bladfärg mellan någon av de tre plantorna i slutet på spaningen. Förmodligen var näringsinnehållet i jordblandningen tillräckliför att tillgodose även den växt som bara fick vatten under hela spaningsperioden.

De 33 spanare som fått olika fruktsättning/blomsättning på de tre plantorna ger urinplantan 26 röster, blomstraplantan 18 röster och den som endast fått vatten fem röster. Däremot verkar vattenplantan gett skörd tidigast. Många har även frivilligt jämfört smaken på tomaterna, och vilken som man upplevt godast har varierat. Men det intressanta är att man märkt att smaken påverkats av gödslingen. Eftersom det är väldigt få spanare som fått angrepp av någon skadegörare på sina plantor blir jämförelseunderlaget väldigt litet och går inte att dra några slutsatser.

Tomatplantan längst till vänster, utom spaningen, som fick dubbel dos med urin, blev betydligt kraftigare och gav färre, sena men större frukter än hos de tre spanarplantorna. Utvecklingen mellan spanarplantorna som gödslades med urin respektive Blomstra blev jämn med liten fördel för Blomstraplantan. Antal tomater som skördades från respektive planta var 10, 27, 41 och 45 tomater. Tomatsorten är ’Totem’ Foto: Lise-lotte Björkman

Under spaningens gång är det endast tre spanare som kunnat känna någon urinlukt från den kruka som gödslats med urin. Så besvärande lukt är inget större problem i krukodling med denna svaga dosering. Däremot kan behållaren där man förvarar och blandar urinen börja lukta om man inte sköljer ur ordentligt.

Urin jämfört med Blomstra

Frågan var om vår egen urin kunde vara ett lika bra flytande gödselmedel som det på kemisk väg framställda fullgödselmedlet Blomstra till våra krukodlingar. Utifrån det sammantagna resultatet av denna spaning är de som fått skillnader på plantorna av den åsikten. Resultatet mellan de rösterna väger till och med över till urinens fördel. Enligt det sammantagna spaningsresultatet är humanurin ett bra gödselmedel även i krukodling under odlingssäsongen.

Däremot, hos den enskilde spanaren, har resultatet gått åt båda håll men skillnaderna mellan urin och Blomstra har generellt varit små. Med en längre kultur kanske utfallet blivit ett annat. Vissa har antytt symptom på magnesiumbrist på blad hos tomatplantor vattnade med urin och även pistillröta har nämnts. För merparten har spaningen pågått i upp till 15 veckor.

Tomatplantor som fått vatten, urin respektive Blomstra hos Lotta Löwhagen Lundberg. Lotta led med plantan som inte fick någon gödsel och som blev gulare och gulare under spaningens gång. Växter behöver tilläggsnäring om inte jorden i krukan är tillräckligt gödslad. Foto: Lotta Löwhagen Lundberg

Fortsätter med urin

Fortsätter med urin 32 spanare kommer fortsätta att gödsla med urin, sex spanare tvekar och två kommer att avstå. Att följa instruktionerna för urinhanteringen i spaningen, uppfattades initialt som besvärligt och bökigt, men efterhand blev det en rutin. Några antyder att man kommer att rationalisera urinanvändandet i fortsättningen.

Fördelar med urinen, som många nämner, kan sammanfattas i tre ord, gratis, lättillgänglig och miljövänlig.

Det blir ingen belastning av reningsverken och ingen onödig tillverkning, förpackning och transport av konstgjorda produkter om man använder urin som gödselmedel, kommenterar några. Det känns mest ekologiskt och resultatet skiljer sig ju inte nämnvärt från Blomstra, är en kommentar. Att urinen är närproducerad tror jag alla kan hålla med om. Sedan är några tveksamma att använda den egna urinen om man samtidigt äter mediciner eller besprutad mat. Att äta mat gödslad med urin kan även väcka obehagskänslor, det är en etikfråga säger en spanare. Och även om få märkte någon lukt med denna dosering så finns det en oro för luktproblem. Någon har smugit med sin uringödsling.

Tolv spanare kommer att fortsätta med Blomstra som näringslösning, tio kommer att avstå och 18 kanske fortsätter använda det. Fördelar med Blomstra som nämns är att det är ett koncentrerat, tillförlitligt näringsmedel som är garanterat luktfritt och som gett bra resultat. Nackdelen är att det inte är ekologiskt och kostar pengar.

Spaningsreflektioner

Många faktorer, förutsättningar och omständigheter påverkar en spaning i hemmiljö med olika odlare. Som till exempel att de plantor som stått uteäven fått naturlig nederbörd och därför inte behövt vattnas lika ofta som om de vuxit i växthus. Det har även varit svårt att be någon annan gödselvattna enligt instruktionerna när man själv varit bortrest. Och många har tyckt att det varit pilligt att dosera rätt, och man kan ha både över- och underdoserat näringen av båda typerna.

Sedan har krukjordens sammansättning och innehåll påverkat utfallet av gödslingsförsöket. En spanare som odlade petunia i mager såjord fick den vackraste plantan med uringödsling. Men petuniaplantor utom spaning, som odlades i Hasselfors P-jord, blev kraftigare även utan tillförd näring. Jordens grundinnehåll har betydelse, liksom jordvolymen. En annan spanare menar att tillförsel av vare sig urin eller Blomstra är nödvändig i den egna, väl sammansatta jordblandningen.

Den spanare som odlade broccoli i kompost och sand, en mager jord, fick den bästa plantan med uringödsling. Någorlunda likvärdigt resultat mellan urin och Blomstra fick den spanare som odlade bifftomat i endast planteringsjord. Blomstraplantan blev något kraftigare men skörden blev större för urinplantan. Så blev även skörden av sommarsquash vattnad med urin.

Spanaren som även odlat tomat i sandbädd med gräsklipp som täckning och näringstillförsel fick här betydligt bättre utveckling och utdelning på dessa plantor än de som gödslades med urin eller Blomstra. Samma resultat har en annan odlare konstaterat för en tomatplanta som i egen jämförelse gödslades med lakvatten från bokashi.

En spanare som odlade aubergine i vanlig, billig planteringsjord fick bäst utfall på den planta som gödslades med urin. Men plantor utom spaningen som odlades med droppbevattning och fickurin med dosen 1:20 en gång i veckan växte bättre, men skördeutfallet blev ändå något sämre än från spaningens urinplanta.

Dosering av urin som näring

Antagandet att humanurin innehåller 10 gram kväve per liter är ett riktvärde som kan vara i överkant enligt vissa uppgifter där kvävevärdena kan varierar mellan 5 och12 gram. I min egen spaning hade jag därför med en fjärde planta som fick dubbel dos av urin, det vill säga en koncentration på 1:50 vid varje bevattning. Tomatplantan som fick denna dosering blev betydligt kraftigare än de andra tre plantorna som ingick i min spaning, kvävetillgången hade ökat. Skörden fördröjdes och tomaterna var betydligt färre, men dubbelt så stora som på de andra plantorna. En urindosering i förhållandet 1:50 gav för mig ett helt annat resultat än spaningens 1:100. Den doseringen räckte för att urinplantan nästan kunde mäta sig med Blomstra-plantan i min liksom i de flesta andras spaningar. Men det exakta kväveinnehållet i humanurinen varierar. En spanare skulle ha ökat mängden urin om hen gjort som vanligt och beaktat hur växterna mådde och gödslat därefter.

Din egen urin fungerar i de flesta fall bra som flytande näring även i säsongsbetonad krukodling, det kan spaningen slå fast.

För en välavvägd dosering med egen urin och mängden kväve man tillför är det viktigt att följa växternas utveckling med hänsyn till det resultat man vill uppnå. Och att följa sina växter på detta sätt är kul, intressant och lärorikt, som en spanare uttryckte det, och bidrar både till den egna och den gemensamma kunskapsbanken.

Din egen urin fungerar i det flesta fall bra som flytande näring även i säsongsbetonad krukodling, det kan spaningen slå fast. Ges urinen vid varje bevattning är en blandning på 1:100 ett bra riktvärde. Tack för att ni spanat!