Aktuella frågor i oktober
Fråga
Våra Afrikas blå liljor har vuxit och vuxit och har sprängt sönder krukor. Kan vi gräva ner dem i jorden, med bubbelplast runt rötterna? Är det något mer vi måste göra för att de ska överleva vintern? Vi bor i zon 2.
Svar
Det finns många olika arter, hybrider och sorter av Afrikas blå lilja i släktet Agapanthus och säkrast övervintras de i frostfritt utrymme. Det finns även mer härdiga så kallade frilandsagapantusar, med ursprung i klockagapantusen. Dessa har oftast smalare blad som vissnar ner på vinter. De kan växa och övervintra nedgrävda i rabatten i landets gynnsammaste delar, i en väldränerad jord där vinterfukten inte blir stående. Men man sätter ingen bubbelplast i jorden. Däremot kan man isolera uppepå jorden efter att jordytan frusit till. Olika alternativ att täcka med är uppkupad jord, granris, löv eller luftig täckbark.
Men om era plantor är bredbladiga och vintergröna så rekommenderas inte övervintring ute. Men alla tål att stå ute länge i sina krukor på hösten, än längre intill en husvägg och bladen täckta med fiberduk eller i annat väderskyddat utrymme. Du tar in dem i frostfritt, helst i ett ljust utrymme för de bredbladiga vintergröna sorterna, när minusgraderna är ihållande dag som natt. En övervintringstemperatur på under 10 grader gynnar nästa års blomning och du vattnar sparsamt. Men under sommarhalvåret kan du ha dem planterade i rabatten.
Lise-Lotte Björkman 2023
Fråga
Till min stora förskräckelse har jag för någon vecka sedan upptäckt angrepp som verkar vara orsakade av buxbomsmott i min trädgård. Jag bor i Helsingborgstrakten vid havet med lätt, sandblandad jord. Växterna har fått gödning två gånger årligen. En vän boende en mil ifrån mig upptäckte angrepp hos sig och då kollade jag mina egna växter ordentligt.
Jag har 28 fina buxbomsklot som bildar en oregelbunden allé och dessutom två stora, fina, höga häckar av buxbom. Även buskar här och där som jag drivit upp under åren. De flesta plantorna är ca 20-25 år och har alltid varit välmående. De flesta växterna verkar opåverkade men på ca fem ser jag tydliga tecken på angrepp.
Säsongen för motten är väl över vid denna tid, mitten av oktober?
Jag har läst om behandling med nematoder och feromoner. Och om bortplockande av larver förstås. Vilka råd kan ni ge till en skakad buxboms-entusiast? Är det kört?
Svar
Buxbomsmott kan bli besvärliga och förfula buskarna så det gäller att vara observant. Motten övervintrar som larv i själva busken så du kan vara aktiv även nu och försöka upptäcka dem. Jag förmodar att de söker sig in i busken så håll utkik efter blad som bildar som kluster, där kan larver finnas som du kan oskadliggöra mekaniskt.
Larverna kan börja äta rätt tidigt på våren, och då kan det vara läge att behandla med bakterien Bacillus thuringiensis, säljs som preparat vid namn Turex och/eller Larvskydd. Larverna måste få preparatet på sig eller i sig när de äter av bladen. Jag tror inte riktigt på nematoder eftersom de är så torkkänsliga.
Sedan förpuppar sig larverna och utvecklas till flygande fjärilar. De kan man locka till sig med gula klisterskivor eller effektivare med fällor med feromoner som lockar till sig hanarna för att förhindra parning. Efter parning sätter honorna ägg på bladen och nya larver utvecklas. Två generationer per år kan det bli, så det gäller att vara alert hela tiden! Men trägen vinner!
Information om mottet från RHS
Lise-Lotte Björkman 2024
Fråga
Är det möjligt att ändra "växtsätt" för en gammal vinranka? Om möjligt; hur och när på året bör detta göras?
Bakgrunden är att vi har under mer än tio år haft en vinranka vid foten av en ek. Vinrankan har klättrat högt i eken. Nu är eken fälld och tre-fyra meter långa grenar hänger nu över en angränsande buske. Nu vill vi få vinrankan att fortsätta leva och ge skörd över en pergolan. Pergolan ska vi bygga, och med sikte så att roten kan vara kvar på sin plats i jorden
Svar
Om vinrankans huvudstammar är relativt mjuka och formbara kan ni bara lägga dem på marken i väntan på att pergolan blir byggd. Och därefter leda upp dem på pergolan. Då sparar ni tid och får direkt en bättre täckning av pergolan.
Men är stammarna (stockarna) grövre och hårda och därmed svåra att leda upp på en pergola är det bättre att beskära/såga ner dem till 30 centimeter över marken. Den hårda beskärningen ska göras nu på senhösten innan det blir vinter och kallt och vara gjord före nyår. Görs en sådan kraftig beskärning på senvintern-våren kommer det rinna mycket sav ur snittytorna och plantan förlorar onödigt mycket energi.
När pergolan är klar leder ni upp och ut årsskott där ni vill få vinstockar i framtiden. Alla årsskott som växer ut från dessa vinstockar toppas över 3-5 knoppar varje höst-senvinter. Klipp av skotten lite utanför knoppen, så att en tapp blir kvar. Under sommaren pincerar ni de gröna mjuka skotten några gånger så solljuset kan komma in till vindruvsklasarna.
Besvarad av Henrik Bodin 2023
Fråga
Jag behöver råd om mina trädgårdshortensior. Jag har planterat i olika lägen, i rhododendronjord. De får ganska kraftig bladväxt, men inga blommor. Vad är felet?
Svar
Den vanliga trädgårdshortensian Hortensia macrophylla blommar på fjolårsskott och är den då inte riktigt härdig och fryser in eller klipps ner årligen så hinner den inte blomma på de nya skotten under samma säsong. Detta kan vara förklaringen till att de bara växer och inte hinner blomma.
Men det finns trädgårdshortensior som blommar både på ettårs- och fjolårsskott, som trädgårdshortensior i den så kallade Endless Summer-serien. Dessa hortensior har en härdighet på omkring zon 1-3(4).
Och säkrare blomning får du även om du väljer purpurhortensian, Hortensia serrata LAMONA E som är härdigare, klarar zon 1-4(5), och inte heller blir så hög och hinner blomma på årsskotten. Blomfärgen varierar med jordens pH-värde. Men sen finns även olika sorter av vipp- och vidjehortensior som är blomvilliga och härdiga så det finns hortensior att att välja mellan!
Lise-Lotte Björkman 2023
Fråga
Jag har ett ganska stort parti odlingslott med olika grönsaksbäddar. På dessa har jag frösått gurkört i varierad mängd som också spritt sig alldeles för mycket. Men läst att den kan ge gröngödsling. Min fråga är vad gör jag med den nu på hösten när jag preparerar alla bäddar med fårskit, tång och ensilage.
Jag läser på sina håll att plantan kan myllas ner, och detta är min fråga. Vad menas med detta? Ska jag dra upp rötterna och lägga dem ovanpå jorden, eller gräva ner dem under jorden?
Svar
Gurkört är en tacksam gröngödslingsgröda eftersom den växer snabbt. Men får den gå i frö efter blomningen så sprider den sig villigt. Därför är det bäst att slå av den/dra upp den innan den går i frö. Rötterna kan vara kvar i jorden, men du kan även dra upp hela plantan om det är lättare.
Bäst är att sedan gräva ner växtresterna i det översta jordlagret men man kan även lägga dem som ett täcke över jorden under ensilaget du tänker tillföra.
Läs gärna vårt faktablad om gröngödsling för mer information!
Lise-Lotte Björkman oktober 2022
Fråga
Jag har odlat pumpa i min öppna kompost med gott resultat. Bladen har dock angripits av mjöldagg. Nu undrar jag om det innebär något problem att använda kompostjorden nästa år, alltså övervintrar svampen i komposten och kan sprida sig till växter?
Svar
Mjöldagg övervintrar på växtdelar och i bladknoppar på levande växter. De är olika mjöldagg, med lite olika övervintringsförmåga, för olika växter. Men de angripna pumpaväxtdelarna kan du gräva ner i komposten så bryts de och svampen ned tillsammans. Och kompostjorden kan du använda igen, men ny mjöldaggssmitta kan ändå drabba dina pumpor nästa år, men ofta kommer infektionen sent och den brukar inte hinna göra så stor skada.
Lise-Lotte Björkman september/oktober 2022
Fråga
Vi tror att våra idegranar står för soligt, torrt och magert eftersom de blir glesa och blivit gulaktiga. Vi ska försöka flytta dem. Kan vi göra det nu eller ska vi vänta till våren? Vi bor i Mellansverige och granarna är några år men förhållandevis små.
Svar
Ja det kan vara att de står för torrt och soligt och skulle behöva en mer vattenhållande, mullrik jord. De går att flytta och det görs med fördel i augusti - september så de hinner rota sig inför vintern, som de vintergröna växter de är. Så jag skulle flytta dem till våren om ni inte vill chansa. Lövfällande växter flyttas däremot bäst i vila när de inga blad har.
Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022
Fråga
Vi har idag, 11 oktober, flyttat ett persikoträd av sorten 'Frost' som är 8-10 år gammalt och cirka tre meter högt. Det har ett stort grenverk. Tyvärr blev rotsystemet hårt beskuret. Min fråga är om man ska beskära grenarna nu eller vänta till våren? Finns det något tips för att trädet ska klara vintern så bra som möjligt? Vi bor i Helsingborg.
Svar
Bäst flyttar man vedartade växter när de är i vila och avlövade. Men nu är det redan gjort. Hos dig i Skåne skulle jag beskära in det redan nu, förmodar att det ännu finns blad på det. Ja ni kan sedan om möjligt täcka kronan med fiberduk, för att i viss mån hindra uttorkning av sol och vind. Fiberduken kan sitta kvar ända till våren- försommaren när nya blad utvecklats. Förankra även trädet så att det inte välter.
Vattna trädet så att jorden sätter sig runt rötterna och att det finns fukt för nya finrötter som ännu kan hinna utvecklas under hösten i en varm jord. Men trädet ska inte simma! När vinter närmar sig täcker ni jordytan med löv i fall det även skulle bli tjäle hos er. Och till våren blir det till att vattna igen. Sedan hoppas vi på det bästa!
Besvarad av Lise-Lotte Björkman 2022
Fråga
Vilken grundstam och vilka äppelsorter rekommenderar ni till en lågväxande äppelhäck i Stockholmsområdet?
Svar
För att välja rätt grundstam gäller det att ta reda på platsens klimatförutsättningar. Är det en blåsig plats med en sandigare jord rekommenderar jag A2 eller MM111. Dessa grundstammar har ett bra rotsystem som klarar torka utan att ta skada. De växer fast ordentligt i marken. Nackdelen är att de kommer ge mer starkväxande plantor som kräver mer beskärning. Vilket leder till att man får vänta några år extra på skörden. När äppelhäckarna börjar ge skörd är det positivt att beskära dessa äppelhäckar två gånger om året. Lättare att hitta balans mellan tillväxt och fruktsättning.
Är platsen mer vindskyddad och jorden är en vanlig trädgårdsjord med bra mullinnehåll som kan hålla vatten och näring rekommenderar jag B9. Denna grundstam ger små träd som börjar ge skörd redan efter några år. Nackdelen med grundstammen är att den har svårt med förankringen och behöver ofta stöd hela livet. Dessutom är livslängden kortare än på A2 och MM111.
Är det ett bra mikroklimat på platsen samt en mer väldränerad jord rekommenderar jag M7. Den ger mindre träd som är bra förankrade i marken samtidigt som träden börjar ge skörd i ung ålder. M7 är den M-grundstam som enligt uppgift ska leva längst, ca 20 år. Går det att få tag på P60 eller P14 så är det grundstammar som trivs i alla typer av jordar och ger träden en bra förankring. De tål kärvare klimat samtidigt som grundstammarna ger mindre träd som inte kräver så mycket beskärning. Det tar något eller några år längre tid innan man får skörd på dessa grundstammar jämfört med B9.
När det gäller sorter skulle jag utgå från när på säsongen som frukterna ska skördas, vilken smak som tilltalar mig samt om det ska vara saftiga eller krispiga frukter. Därefter undersöka om det finns någon sort som är mer svagväxande med önskade egenskaper. Väljer man en mer starkväxande grundstam (A2 och MM111) bör sorten var mer svagväxande. Väljer man en mer svagväxande grundstam går det bra att välja en mer starkväxande sort utan att balansen mellan skörd och tillväxt påverkas negativt.
Några svagväxande sorter som ger friskare träd är: Agnes, Lovisa, Discovery (behöver starkväxande grundstam), Höstdessert, Alice, Aroma (på svagväxande grundstam), Huvitus, Katja, Kim, Maglemer, Mio, Nanna och Sylvia. Försök att provsmaka så många som möjligt av dessa sorter innan ni väljer. Personligen tycker jag det är trevligt att blanda och ha flera olika sorter i en äppelhäck.
Besvarad av Henrik Bodin 2022