Januariblom

Är iväg på den årliga januariveckan till solen.
Varje år vecka 4 åker jag med en eller flera döttrar till någon kanarieö. I år ville alla tre med och Claes stannade hemma (helt frivilligt) med Hjördis.
En vecka med bara sol, pool, spel och mängder med böcker att läsa.
Det är så avkopplande.
Klimatet här är verkligen behagligt och det märks förstås på växtligheten. Växterna här hittar man oxå i södra Spanien, Sydafrika, Azorerna och Madeira. Mycket känns bekant och en del inte.
Vart man än i världen reser måste man kolla upp närmaste trädgård och här på södra Gran Canaria finns en i Maspalomas så dit vi gick i dag.

Jo, jag har väl sett finare och mer välskötta botaniska trädgårdar men en grön oas kändes befriande ändå, långt från dynerna.
Och många gamla bekanta växer här:
den kubanska kungspalmen, Roystonea regia, finast av alla palmer tycker jag.

Dombeyan som jag sett så många gånger i Malagas botaniska blommar och vissnar på samma gång.
Och så favoriten av dem alla – Solandra grandiflora.

Uppkallad efter linnélärjungen Daniel Solander från Piteå. Kanske var han Linnés ”oäkta” son? Läs Christina Wahldéns fantastiska bok Den som jag trodde skulle göra mig lycklig så förstår ni. En superbra bok.

Solandran ser ut som en gigantisk kantarell och har en tjock, nästan läderartad, blomma i gult med bruna teckningar. Den är som konstgjord och växer enormt med långa slingrande grenar. Helt imponerade för att vara uppkallad efter en man från Norrbotten. Fast så var ju Daniel Solander inte vem som helst. Han åkte jorden runt Cook och Joseph Banks och stannade sedan kvar hela livet i London och återkom aldrig till Sverige och sin fästmö, Linnés ena dotter, som sörjde honom resten av sitt liv.

Läs boken!
Ska man annars se en botanisk trädgård på den här ön så är det ju den som ligger några mil söder om Las Palmas som grundades av svenske Sventenius och som ligger längs med och ner i en dal. Väldigt vacker!
En annan sak som dök upp i mitt huvud på botaniska var när vi var på Teneriffa med Gröna rum 2005 och utforskade lagerskogarna i den norra delen av ön och de torrare delarna av den södra. Då berättade Henrik Zetterlund från botaniska i Göteborg att många vilda västernfilmer spelats in på södra Teneriffa med alla sina suckulenter – i tron att lura tittarna att det är kaktusar!

Den gången såg jag för första gången kanarieklockan, Canarina canariensis med sina orange blåklocksblommor. Vackrast av dem alla men ingen i sikte idag. Däremot ett korvträd, Kigelia africana som precis som det låter har sina rötter i Afrika. Finns förstås i Kapstadens urhäftiga botaniska Kirstenbosch – det är en botanisk trädgård värd ett besök. Minst!