Riksförbundet Svensk Trädgård - en grön historia
Med över 100 anrika år startade förbundet först som Sveriges Pomologiska förening. Senare byttes namnet till Riksförbundet Svensk Trädgård, för att det bättre beskrev vad verksamheten kommit att handla om. Läs om den spännande utvecklingen!
Nytt sekel - bättre samhällsekonomi genom äppelodling
Det började som i bibeln med ett äpple och en önskan om kunskap. Det nya seklet 1900 hade just ringts in. Man hade en ny värld att bygga, en ny människa skulle befolka den i goda bostäder och trevliga områden. Mycket snart insåg man också att en plätt jord att odla frukt, bär och grönsaker på gav livet både mening och sunt innehåll.
Utifrån detta uppstod Sveriges Pomologiska förening år 1900. Som namnet anger hängav man sig åt det viktiga äpplet och odlandet av det. Syftet var samhällsekonomiskt – ett äpple om dagen håller ju som bekant doktorn borta. Man ordnade kurser i odling och beskärning, gav bort träd och försökte stimulera odlandet. Man provodlade också några av de över 500 sorters äpplen som då fanns, för att kunna rekommendera bra och härdiga sorter för hela landet.
Det hela började som Sveriges Pomologiska förening år 1900. Foto: Ryan Arnst/Unsplash
Hemträdgårdsodling - inte bara äpplen
Med tiden byggdes allt fler villor, radhus och småstugor där trädgård var möjlig och även på landsbygden vaknade intresset för hemträdgårdsodling. Det fanns plötsligt både intresse och plats för odling av grönsaker, bär, blommor och andra prydnadsväxter. Första världskriget gav ytterligare skjuts till behovet av att odla hemma.
Tidsskrifternas tillkomst och Hemträdgården
Med detta ökade behovet av kunskap. Det var ytterst få utöver trädgårdsmästarna som kunde något om trädgård, vilket gav Sveriges Pomologiska förening en nisch. Frukt- och bärrådgivare for runt i landet på otaliga och ofta ganska strapatsrika resor.
Kunskap bjöds också via föreningens publikationer. Varje år utkom sex nummer av Fruktodlaren och en årsskrift. Behovet av en mer allmänt inriktad skrift ökade i takt med att rådgivningen kom att handla allt mer om den allmänna trädgårdsskötseln och allt mindre om äpplen och päron. 1945 var det därför dags för tidskriften Hemträdgården att se dagens ljus. Hemträdgården skulle vara den skrift där man fann kunskap om ”trivselträdgårdens skötsel och anläggning” och behovet av det blev allt större. Det fanns till och med två utgåvor – en för norra Sverige och en för mellan- och sydsverige. I början av 1960-talet skrev en journalist i Stockholmstidningen: ”Förr odlade man i trädgården – nu trivs man i den!” Vandringen från en mer yrkesinriktad sammanslutning till en förening för odlare i hemmets trädgård hade börjat.
Nytt namn och ny inriktning
1965 bytte föreningen namn till Riksförbundet Svensk Trädgård, som man ansåg bättre beskrev verksamheten. ”Med snabbköpet om hörnan” som man skriver i ett pressmeddelande, ”har vi glidit ifrån den gamla bondehushållningen". I stället för att odla äpplen som vi låter ligga och skrumpna på vinden, köper vi dem i affären och odlar istället buskar och blommor runt hemknuten”. 70 procent av verksamheten var riktad till villa- och radhusägare, ca 25 000 av förbundets medlemmar. Utöver det hade man 4000 yrkesodlare av frukt- och bär i sina led.
Rådgivningen ökade, statliga medel för detta kom och man samarbetade med Hushållningssällskapen för den landsomfattande rådgivningen. Man hade till och med ett dotterbolag som sålde goda produkter för trädgården, både redskap och fröer, en egen provodling och demonstrationsträdgårdar som gav handfast kunskap. Bokutgivningen blomstrade och de tre tidningarna Hemträdgården, Fruktodlaren och Bärodlaren (start 1961) hade många prenumeranter.
Trädgårdsintressets höjdpunkt, dalande och nytändning
Det är intressant att se vad trädgård stod för på mitten av 1960-talet. Ur pressprogrammet från 1965 kan man uttyda att det i hög grad handlade om struktur och byggande och inte så mycket om själva odlingen. Ett stort antal frågor det året rörde också hur man anlägger, armerar och sköter en swimmingpool!
Under 1970-talet hade trädgårdsodlandet en svacka. Att odla blommor, grönsaker, frukt och bär blev omodernt och hela rörelsen kämpade i motvind. Trädgårdarna i de nybyggda villaområdena var ofta anlagda på sprängsten med ett ytterst tunt lager jord över och främjade inte frodigt odlande. Tack och lov svänger modet. De senaste 20-25 åren har intresset för trädgård varit ständigt växande och med det landets trädgårdsföreningar. Och fortfarande odlar vi både frukt, grönsaker, blommor och trivsel i våra trädgårdar.