Äppelträd – välja, plantera, sköta

Vad styr valet av äppelträd

Det är bra att ha tänkt lite innan man går till plantskolan och köper det nya äppelträdet. Kan kommande
skördar lagras på ett bra sätt om ni väljer vinteräpplen? Vill ni bara ha goda ätäpplen? Eller föredrar ni ett matäpple till mos, must och bakverk? Provät äpplen hos vänner och bekanta. Friska träd vill ju alla ha – ta reda på vilka sorter som trivs bäst där du bor och låt inte bara barndomens smakminnen styra valet.

Utgå ifrån växtplatsen

Är det träd till en ny trädgård eller ska det kompletteras i en gammal uppväxt trädgård? I en äldre miljö finns redan sjukdomar som kan verka påfrestande på det nya trädet – välj motståndskraftiga sorter. I äldre kulturmiljöer är det härligt att plantera en gammal sort. Olika äppelsorter har olika vinterhärdighet. I vilken odlingszon bor ni?

Tänk på planteringsavstånd, minst fyra meter mellan kronträden är en tumregel. Om det är ont om plats kan ett spaljéträd vara en idé, kanske mot en vägg eller i tomtgräns som en häck. Placera trädet i sol för att det ska bli ett friskt träd med välsmakande frukt. Det är fördel att hitta en så vindskyddad plats som möjligt, vissa sorter släpper lätt frukten vid kraftiga vindar. Styv lerjord bör undvikas och helst ingen plantering på låglänt plats. Glöm inte heller s k jordtrötthet, som innebär att äpple inte bör planteras på samma plats där det stått ett äppleträd tidigare.

Pollineringtabell för äpplen

Pollen från olika sorters äpple behövs för att frukt ska bildas. Äppleträd pollineras av insekter och därför behöver ditt träd en ”pollenkompis”. I ett villaområde behöver man inte tänka på detta då det oftast finns många äppleträd där. På landsbygden kan denna kunskap däremot vara skillnad mellan ett äppleträd som bara blommar och inte ger frukt och ett träd som blommar och dignar av frukt på hösten. Titta i en pollineringstabell så du ser vilka sorter som pollinerar varandra.

Äppelträd behöver pollineras för att det ska bli frukt, och då behövs andra sorters äpplen i närheten. Kolla en pollineringstabell om du bor på glesbygden, för att se vilka äppelträd som passar varandra. Foto: Karina Brozinic/Grobar

Bra känna till hur ett träd blir till

Äppleträd kan inte frösås, i alla fall inte om du vill ha samma sort! Eftersom det finns en ”mammasort” och en ”pappasort”, är fröna i äpplet en blandning och kan ge nya ”äpplebarn”, s k frösorter som egentligen kan smaka hur som helst. Äppleträd i plantskolan har en grundstam, en rot, som kan heta A2 eller B9 eller något annat (det står på etiketten i plantskolan). B9 är svagväxande och ger små träd som troligen behöver extra stöd hela livet, de passar på den lilla tomten. A2 är vanligast och ger ett rätt stort, härdigt träd. På grundstammen ympar eller okulerar man fast den sort man vill ha. Till alla fruktträdssorter finns det alltså en moder: hon har blivit sådd en gång för länge sedan eller är skapad under kontrollerade former. För att få samma sort behövs alltid en knopp eller kvist från det s k moderträdet som ympas eller okuleras på grundstammen.

Friska äppelsorter

Många av de mest odlingsvärda äpplesorterna i Sverige säljs under varumärket E-planta. Sorter som är kulturhistoriskt intressanta är märkta med Grönt Kulturarv. Bland de senare finns en del sorter som även är E-märkta, dels andra sorter. Alla fruktträd som marknadsförs under varumärkena E-planta eller Grönt kulturarv är certifierade, alltså fria från virussjukdomar. ’Fredrik’, ’Agnes’, ’Lovisa’, ’Trulsa’ och ’Folke’ är exempel på nya intressanta svenska äpplesorter. Tydlig information om zontillhörighet och mognadstid finns på nätet och kan vara till god hjälp. I förädlingsarbetet på Balsgård har man strävat efter att få fram friska sorter med olika mognadstid och smak.

Välj friska och härdiga äppelsorter för din odlingszon. E-plantmärkta äppelträd är anpassade och uppodlade i Sverige, för svenskt klimat. Foto: Karina Brozinic/Grobar

Köpa ett bra äppelträd

De flesta nya träd säljs som krukodlade. Krukan kan även vara en plastpåse. Barrotade fruktträd, utan skyddande jord kring rötterna, får man ofta beställa och det kan vara en bra idé om man ska köpa många träd. De vanligaste fruktträden i plantskolan är 2–3 år gamla. En liten krona har redan hunnit bildas på trädet med en huvudstam i mitten och minst tre–fyra sidogrenar som utgår från olika punkter i höjdled och är fördelade åt olika håll från centrum. Välj om möjligt träd som har sidogrenarna infästa med trubbiga vinklar, det ger hållbaraste trädet.

Man kan beställa ett äldre träd i plantskolan som redan är 5–6 år gammalt. Högstamsträd finns av äpple, det innebär att första grenvarvet börjar 1,8 m över mark. Familjeträd finns i handeln. Det innebär att flera, 3–4 olika, sorter finns på ett och samma träd. Var dessa ympar sitter syns tydligt i plantskolan men när trädet blivit äldre är det lätt att av misstag beskära bort någon sort. Alla äpplesorter växter olika, detta gör att familjeträd kräver mer beskärning än träd med bara en sort på. Det är rätt enkelt att själv göra ett familjeträd med ympris (sticklingar) från t ex våra klonarkiv för svensk fruktsorter.

Plantering av äppelträd

Rotklumpen ska vara genomvattnad. Ställ den i en vattenfylld hink en timme före plantering. Se till att du har uppbindningsstör och band att stödja det unga trädet med på plats. Gräv en grop som är lika djup som rotklumpen men gärna minst en meter i diameter. Om marken där trädet ska planteras består av kompakt, plan lerjord bör s k upphöjd plantering göras. Trädet placeras ca 20–30 cm över omgivande mark så en liten kulle med plan topp bildas. Kompakt och dåligt dränerad jord kan göra att träd kvävs eftersom rötter behöver syre.

Slå ner en oimpregnerad stödstör i gropen före plantering så att inte trädrötter skadas. Placera sedan trädets rotklump ca 10 cm från stödstören. För de små träden räcker en stör, ju större träd desto fler störar kan komma att behövas. Stödet ska stå kvar 2–3 år, sedan klara sig trädet själv (gäller ej träd med svagväxande grundstam). Återfyll med jord ni grävt upp på platsen. Fyll till hälften och vattna, fyll resterande jord och tryck till lätt. OBS! trädet ska inte placeras djupare än det stått i krukan. Nere på stammen ser ni ofta en knöl, det s k förädlingsstället och det ska vara ovan mark. I norra delarna av Sverige är våren bästa planteringstiden, i södra och mellersta Sverige är höstplantering att föredra. Vid problem med vattensork planteras trädet i en grop som först fodras med ogalvat hönsnät.

Det finns tidiga och sena äpplen. Äpplen som tål att lagras kallas för vinteräpplen och kommer sent. "Matäpplen" är fina för bakverk, vissa sorter är bättre för mustning, och några lämpligare för allergiker. Foto: Karina Brozinic/Grobar

Skötsel de första tio åren

Vattna kontinuerligt första växtsäsongen, ibland även andra säsongen. Starta vattningen i april/maj när knopparna börjar spricka ut och sluta i augusti. Ge rejäla rotblötor vid varje tillfälle; svårt säga exakt mängd men minst 40 liter per gång. Vattna hellre sällan och mycket än ofta och lite. Håll ogräsfritt runt trädstammen.

I början beskär du med sekatör, ingen såg behövs. Lägg alltid ett rakt snitt precis ovan en knopp. Årlig beskärning är mycket viktigt de första tio åren, då byggs stabiliteten upp att hålla framtida skördar och en krona som är luftig så att ljus kommer åt. Första beskärningen är inkortning av grenar ungefär till hälften över en utåtriktad knopp. Det gör grenarna stabila. Toppskottet ska alltid vara högst. Den första viktiga beskärningen sker på våren för höstplanterade träd och vid planteringen för vårplanterade träd. Ta bort grenar som växer på varandra, i kors, inåt i kronan och konkurrerar med toppen. Ta bort felriktade grenar varje år; det ger en så liten snittyta som möjligt vilket är bra för trädet.

Efter några år kan trädet försiktigt stammas upp. För lågt sittande grenar brukar irritera och det är klokt att ta bort dem i unga år. I unga träd vill man ha tillväxt och då passar beskärning under trädets vila, dvs vintern, bäst. När trädet blivit äldre från ca 10–15 år och framåt, när ”skelettet” är klart, passar oftast JAS-beskärning (sommarbeskärning under månaderna juli, augusti och september). De först åren ska bara ett smak-äpple eller två gå fram på det unga trädet. Frukt fungerar som tyngder som bromsar det unga trädets tillväxt.

Överdriv inte gödslingen av det unga trädet, det minskar härdigheten och hållbarheten av trädet. Står trädet i gräsmatta räcker oftast det gödselmedel som tillförs gräset till det växande äppleträdet. Skydd mot hare, kanin, rådjur, hjort och älg behövs. Sätt ett grovmaskigt nät runt hela trädets yttre grenar – ibland kan det vara klokt att ha kvar detta året runt. Huvudstammen är viktigast att skydda, lite nafs i de yttersta grenspetsarna är inget problem. Skydd mot åkersork är att trampa till snön kring trädet och inte ha högt gräs i närheten. Låt inte heller katter vässa klorna mot trädstammen. Bladlöss på årsskotten bör bekämpas med såpa eller att de kläms ihjäl – de hämmar trädets tillväxt om de får härja ostört. Se till att kartgallra de tidiga frukterna för att få större och friskare äpplen.

Texten är från vårt Faktablad nr.40 och går att ladda ner som PDF.

Läs mer om äppelträd:

Faktablad nr.9 Odla Frukt

Faktablad nr.10 Skadegörare på fruktträd

Faktablad nr.35 Beskärning av fruktträd

'Konsten att sköta ett äppleträd', av Görel Kristina Näslund

'Beskärningsboken', av Vollbrecht mfl.

I en s k pomologi kan du läsa om en massa äpplesorter. Den senaste utgivna heter 'Svenska äpplen', av G K Näslund och I A Sandeberg, Kärnhusets förlag.

Sveriges Pomologiska Sällskap swepom.se ger mycket kunskap.