11 gröna punkter för miljö- och klimathänsyn i trädgården

• Låt det som växer i trädgården stanna kvar där och bilda ett eget kretslopp. 
  
  
• Kompostera organiskt material från trädgård och kök. 
  
  
• Ta tillvara nedfallna löv och barr, kompostera löven, samla in barren och använd som marktäckning till surjordsväxter eller som täckmaterial i gångar.
  
  
• Flisa grovt material och använd som marktäckning. Grenar och ris kan också användas till att stötta växter med.
  
  
• Kompostera ogräs. Växter som uppträder invasivt kan stoppas i en svart sopsäck som läggs i solen för avdödning av innehållet innan innehållet läggs i komposten.
  
  
• Utnyttja de resurser som finns på nära håll. Vid kompostering fås resurser som kan tas tillvara i trädgården och inte behöver tillföras utifrån. Det minskar produktions- och transportutsläppen.
  
  

Genom att låta allt organiskt material stanna kvar i trädgården tas näring om hand och bidrar till att höja mullhalten och därmed bördigheten i jorden. Mull binder vatten vilket leder till mindre vattenåtgång. 

Invasiva växter och nya potentiellt invasiva växter hindras från att spridas utanför trädgården då de kan tappas under transport.

Färre transporter av trädgårdsavfall minskar utsläppen av fossilt koldioxid från transportfordons bränsle. Inte bara transportfordonen utan även hanteringen av trädgårdsavfallet på återvinningsstationen. 

• Växter mår bra i en lucker, bördig och fukthållande jord. Förbättra jorden varje år genom att tillföra organiskt material. Använd kompost, lövmull, barkmull och mylla ner ytligt. Gynna jordens mikroorganismer.
  
  
• Var rädd om jordens struktur så att den inte packas och blir tät. Vänta med vårbruket tills jorden torkat upp. Undvik att trampa runt i odlingsbäddar och rabatter. Anlägg smala odlingsbäddar som man når över och stenar att kliva på.
  
  
• Läs av växterna. Bladnyans och tillväxt berättar om det är brist eller överskott av näring. Är det svårt ta hjälp av en rådgivare.
  
  
• Använd resurser från den egna trädgården i första hand. Annars testa gärna torvfria jordprodukter för att minska att koldioxid frigörs till atmosfären vid torvbrytningen. Plastpåsar är tillverkade av fossila bränslen, och ger vid förbränning ökade koldioxidutsläpp. Välj gärna förpackningar av förnybart eller återvunnet material eller köp jordprodukter i bulk.

• Läs av trädgårdens förutsättningar och välj växter efter det, det vill säga gör en ståndortsanalys*.
  
  
• Arbeta med naturen och plantera växter som är anpassade för samma förhållanden tillsammans, och som är valda efter trädgårdens förutsättningar. Välj växter efter utrymmet för att slippa onödig beskärning.
  
  
• Ta reda på varje växts behov av ljus, fuktighet och jordtyp och försök hitta den bästa växtplatsen. Rätt läge ger växterna goda förutsättningar att trivas och utvecklas bra.
  Svensk Trädgårds zonkarta ger vägledning när det gäller träd och buskars härdighet. Perennaodlarnas inom LRF Trädgård nya lista ger information om perennernas övervintringsförmåga.

*Ståndort är växtplatsen och dess egenskaper som påverkar växten som jordart, ljustillgång, fuktighet, pH-värde, om det är blåsigt och om det finns konkurrens från andra växter. Alla växter har en naturlig ståndort där de växer i det vilda.

• Träd och buskar är långlivade, de binder koldioxid när de växer, vilket hjälper miljön. Även den minsta trädgård kan hysa ett träd, välj art och sort efter utrymme. 
  
  
• Plantera häckar, levande staket, för avgränsning i stället för att välja staket. Häckar mot vägar är även ljuddämpande och skapar en bättre miljö i trädgården.
  
  
• Häckar, träd och buskar samlar regnvatten, vatten avdunstar från träd, buskar och häckar, vilket hjälper till att minska trycket på avloppssystem och hindrar översvämning.
  
  
• Låt det blomma! Plantera träd, buskar och häckar för pollinatörer. 
  
  
• Buskar och häckar ger skydd och häckningsplats åt småfåglar. Buskar med blommor lockar insekter. Frukter, bär och nötter ger mat, speciellt vintertid.
  
  
• Gröna väggar och gröna tak skapar ytterligare gröna miljöer.

• Naturliga gödselmedel stimulerar organismerna i marken som frigör näring till växterna.
  
  
• I gräsklipp, träaska och urin finns värdefull växtnäring. Ta tillvara den egna urinen som är ett utmärkt gödselmedel och skapa med den ett eget kretslopp i trädgården. Nässel- eller vallörtsvatten, blodmjöl, benmjöl, stenmjöl och algmjöl ger också värdefull näring.
  
  
• Använd biokol. Det binder koldioxid i marken för lång tid framöver och binder även näring till sig som sakta släpps till växterna. Motverkar att näring läcker ut från trädgården.
  
  
• Gödsla lite och ofta och enbart under växtsäsongen. Då hinner växterna ta upp näringen. Det minskar risken för läckage, som leder till övergödning av sjöar och hav. 
  
  
• Driv inte på växterna med alltför kraftig kvävetillförsel. Det gör dem mer utsatta för skadegörare.
  
  
• Häst- och kogödsel och små mängder hönsgödsel är bra grundgödsling. Men så länge det inte går att vara säker på att dessa inte innehåller rester av pyralider* (kemiska ogräsmedel) ska dessa undvikas till känsliga växter. Till växter i kruka finns flytande organiska gödselmedel, men även dessa ska undvikas av samma skäl. Gödsla gärna med urin.

*Pyralider är kemiska ogräsmedel, som kan finnas kvar som rester i djurgödsel. Pyraliderna är mycket svårnedbrytbara, kan tas upp av växter som används som foder och sedan finnas kvar i gödseln och fortfarande fungera som ogräsmedel mot sådant vi odlar. Läs om pyralidaffären på Fritidsodlingens Riksorganisations hemsida.

• Gröngödslingsväxter odlas för jordförbättring. De kan frösås i en del av kökslandet, mellan grönsaksraderna eller i en tom rabatt. Deras rötter luckrar jorden och grönmassan som på hösten brukas ned i jorden ökar mullhalten.
  
  
• Undvik bar jord. Marktäck runt grönsaker, bärbuskar och nyplanterade växter. Använd rester från trädgården som flis och kompost. Det minskar fröogräs, skyddar jordstrukturen och bevarar markfukten.
  
  
• Ett täcke av gräsklipp, avklippta gröngödslingsväxter, växtrester och halvfärdig kompost tillför också näring.

• Växtföljd innebär att man byter plats på växtslagen i köksväxtlandet varje år. Det förhindrar att jordbundna skadegörare och att ogräs förökar sig. Dela in landet i bäddar och gör upp en plan för varje år. En fyraårig växtföljd rekommenderas. Håll samman växtsläkten.
  
  
• Utnyttja näringen i marken så att näringskrävande växter kommer efter gröngödsling eller kvävefixerande grödor som ärter och bönor och växter med minst krav på näring kommer sist.
  
  

• Spara på det värdefulla dricksvattnet. Samla regnvatten för att vattna med. 
  
  
• Vattna med sjö- eller åvatten om det finns att tillgå.
  
  
• Handvattna med kanna i stället för med slang eller spridare. Då hamnar vattnet där det ska göra nytta. Ska man vattna med slang, använd slangmunstycke och vattna vid rötterna till var planta, i stället för att efterlikna ett regn. Droppslang är effektivare än spridare.
  
  
• Använd gärna rotvattnare till träd.
  
  
• Vattna helst morgon eller kväll och gärna i samband med regn.
  
  
• Vattna rikligt och sällan i stället för lite och ofta. Nyplanterade växter och groende frön behöver jämn fuktighet. Blir det alltför torrt angrips vissa växter lätt av mjöldagg. Välj växter efter ståndort (se rätt växt på rätt plats).
  
  
• Anlägg regnbäddar som tar vara på regnvattnet och låter det stanna i trädgården vid kraftig nederbörd, i stället för att det ska tas om hand av kommunens avloppsystem.

• Många angrepp kan förhindras om man är ute i god tid. Gå en daglig trädgårdsrunda och umgås med dina växter! Undersök blad och skottspetsar, nyp av vissna växtdelar, kläm ihjäl skadedjur, spruta med en hård vattenstråle.
  
  
• Fiberduk hindrar många skadedjur och är bra hjälp för köksväxtodlaren.
  
  
• Rensa ogräs utan kemikalier. Ogräs bekämpas med handrensning, grävning, marktäckning, markduk, flamning, hetvatten. Bygg ogräsbarriärer mot fleråriga ogräs.
  
  
• Om det behövs, använd växtvårdsmedel eller de allmänkemikalier som finns registrerade på Jordbruksverkets hemsida.
  
  
• Även nyttodjur och naturliga fiender skadas av kemiska bekämpningsmedel. Om kemikalier används se till att de används minimalt och enbart där skadegöraren finns. Läs på så att du gör rätt och inte använder kemikalier i onödan. 
  
  
• Rengör redskap, krukor för att undvika att skadegörare följer med dem och sprider sig i trädgården. Rengör lånade redskap för att inte sprida jordbundna sjukdomar.
  
  
• Välj friska sorter med god motståndskraft så minskar behovet av bekämpning. Särskilt viktigt är det med fruktträd, bärbuskar, rosor, potatis.
  
  
• Välj E-plantor – en svensk kvalitetsbeteckning på träd och buskar samt virusfria fruktträd och bärbuskar. Viktigt för en sund trädgård: Välj rätt växt för rätt plats, mikroklimatet avgör.
  
  
• Var uppmärksam vid inköp av växter, vid växtbytarträffar eller när du byter plantor och sticklingar med andra. Titta noga på växterna, i och under krukan, när du köper plantor så att du inte får med ohyra hem. Äldre plantor av jordgubbar, svarta vinbär och hallon kan vara angripna av svåra skadegörare.

Fåglar, igelkottar, groddjur och insekter håller skadegörarna i balans. Bin, humlor och andra pollinerare ger ökad skörd. 30 procent av vår mat är direkt beroende av insektspollinering. Nyttodjuren kan bli fler med holkar, skyddande buskage, stenröse, vattendamm och många blommande växter. 

• Anlägg småvatten. De gynnar groddjur, sländor och andra insekter samt fåglar. Kantzonen är viktig för att gynna den biologiska mångfalden. Om en damm anläggs plantera inte in fisk eller kräftor i den.
  
  
• Bygg holkar och sätt upp dem till fåglar och fladdermöss.
  
  
• Spara gamla träd för att gynna djurlivet: insekter, fåglar, fladdermöss. Blir träden för stora försök att hamla dem. Låt även döda trädstammar och stubbar vara kvar i trädgården för insekter som lever i och på multnande trä.
  
  
• Undvik kemiska bekämpningsmedel. 
  
  
• Gynna de vilda bina genom att bygga bihotell eller skapa sandhögar för dem att bygga bo i.
  
  
• Släpp upp en del av gräsmattan och låt den blomma, låt klöver och maskrosor blomma i gräsmattan.En kortklippt gräsmatta är som en öken för pollen- och nektarsökande insekter.
  
  
• Anlägg en blomsteräng, gärna med inhemska ängsfröblandningar. Plantera blommande växter med pollen och nektar. Se till att det finns blommor med pollen och nektar från tidig vår till sen höst för att hjälpa våra pollinatörer.
  
  
• Spara ogräs som nässlor som är värdväxt för många olika fjärilsarter.
  
  
• Stenmurar och stenrösen skapar torr och varm miljö som gynnar ödlor, ormar och lavar.
  
  
• Städa inte trädgården för mycket på hösten. Lämna löv och rishögar för igelkottar att övervintra i. 

• Minimera användningen av ändliga resurser så som fossila bränslen och plaster.
  Välj trädgårdsredskap som drivs med handkraft eller med grön energi. De är tystare, minskar buller och bidrar inte till utsläpp av fossil koldioxid. Handdrivna redskap som cylindergräsklippare ger dessutom motion.
  
  
• Välj bort redskap som drivs med bensin. Alla bensin- och dieseldrivna redskap ger fossila utsläpp av koldioxid. Äldre maskiner släpper ut mer än nyare. Men om bensindrivna redskap används, använd alkylatbensin.
  
  
• Tänk efter före – behövs det tryckimpregnerade virket? I så fall, se till att få rätt träskyddsklass till aktuellt användningsområde och lämna till miljöstation när konstruktionen röjs. Använd aldrig kreosotimpregnerat virke och undvik trätjära.
  
  
• Välj trädgårdsmöbler i trä märkta FSC (Forest Stewardship Council) eller möbler av svenskt/skandinaviskt virke.
  
  
• Välj bort plastprodukter om det går eller återanvänd dem. Välj plastprodukter tillverkade av återvunnen plast. Plast går att återanvända 7–9 gånger innan det blir för skört. I slutändan bidrar de till att fossil koldioxid hamnar i atmosfären. 
  
  
• Vid eldning och grilltändning undvik att använda miljöskadliga och ändliga resurser.