Kolinlagring - vad är det?
Klimatförändringar oroar och våra gemensamma koldioxidutsläpp måste begränsas om vi ska ha en chans att bromsa jordens uppvärmning. Alla insatser räknas. Kan våra egna trädgårdar bidra med inlagring av kol och bli bättre kolsänkor? Vi börjar från början för att bättre förstå sambanden och ge svar på den frågan.
Kol i form av olika kolföreningar ingår i alla levande organismer. Förenklat kan man säga att kolets snabba kretslopp börjar med fotosyntesen, att växter med hjälp av solens energi och vatten kan fixera kol från koldioxid i atmosfären och bygga upp energirika kolföreningar (socker) samtidigt som syre avges.
Dessa kolföreningar försörjer sedan hela näringskedjan inklusive oss människor. När dessa kolföreningar bryts ner genom cellandning, där syre behövs, frigörs energi, koldioxid och vatten igen. Det är mer eller mindre ett nollsummespel om inte kol samtidigt inlagras i till exempel ved, rötter och andra mer stabila och svårnedbrytbara organiska föreningar ovan och under jord och fördröjer kretsloppet. Men med tiden bryts även dessa ner och frigör koldioxid.
Klimatpåverkan
Under vissa förhållanden anrikas organiskt material snabbare än det bryts ner. Torv har till exempel bildats under syrefattiga förhållanden där nedbrytningen går långsamt och kol finns inbundet i torven över tid. Och under speciella förhållanden har fler så kallade fossila kolinlagringar, i form av naturgas, stenkol och olja, bildats under jordens historia. Det är framför allt när mänskligheten under industrialiseringen började använda dessa som energikälla, som koldioxidhalterna började stiga i atmosfären och växthuseffekten blev senare ett vedertaget begrepp. Värmen hindras, som i ett växthus, från att stråla ut ur atmosfären när halten av vissa molekyler, så kallade växthusgaser, ökar i atmosfären vilket gör att temperaturen stiger och klimatpåverkan är ett faktum.
All förbränning eller nedbrytning av organiskt material frigör koldioxid. Det gäller även för naturens egna processer som vulkanutbrott och bränder. I haven och dess sediment finns koldioxid och kol och det binds även i oorganiska former. Haven har en viktig roll som buffert när halterna i atmosfären ökar.
Kolinlagring har betydelse
Inlagring av kol fördröjer avgången av koldioxid när kol binds i växternas biomassa ovan och under
jord och i omgivande mark. Markens och underjordiska växtdelars förmåga att lagra kol har betydelse
för att fördröja kolets kretslopp. Inom jord- och skogsbruk forskar man och gör beräkningar om hur
kolinlagringen kan ökas och koldioxidavgången fördröjas i förhållande till vad växterna tar upp och hur
och var de odlas. Forskningen är pågående och beräkningsmodellerna utvecklas.
Trädgårdsägare kan påverka i positiv riktning
Ja, det är inga lätta beräkningar att göra, det finns mycket som kan påverka och många parametrar att beakta. Men med mer kunskap och ändrade brukningsmetoder, val av växter och anpassade odlingssystem går inlagringen av kol att påverka och så även i våra trädgårdar.
Riksförbundet Svensk Trädgård har precis avslutat en förstudie för att ta reda på vad våra trädgårdar har och kan ha för betydelse i sammanhanget. En slutsats är att mer forskning och underlag behövs, nu är mycket antaganden. Rapporten kan du läsa på vår hemsida. Vi återkommer i ämnet med mer information och råd som ni kan ha nytta av i era trädgårdar.
Men så länge kan en grön mångfaldsträdgård med mycket växter, bäst är fleråriga som har några år på
nacken, och där jordbearbetningen är minimal, rekommenderas för ökad kolinlagring och fördröjning
av koldioxidavgången.
Illustration Lizzie Harper
Utdrag ur Trädgårdsaktuellt Hemträdgården 2 | 2023