Förbättra odlingszonen och skapa mikroklimat
Många är vi som önskar att vi kunde odla något mer exotiskt, något som kräver en lägre odlingszon. Ofta fungerar det att ha en känsligare planta rekommenderad en eller två zoner lägre om man vidtar vissa åtgärder. Vi har listat några bra tips för att göra din odlingszon bättre. Bli en "zonknäckare" du med!
Snabba listan för bättre mikroklimat;
- Häckar som vindskydd runt trädgården.
- Väldränerad jord och upphöjda odlingsbäddar.
- Ingen sen kvävegödsling på hösten!
- Kupa upp jord kring rabattrosor på hösten.
- Skydda mot vårsolen och glöm inte vårvattna.
- Placera tidigblommande och städsegrönt i halvskugga.
Hitta din odlingszon i den digitala zonkartan!
Väggar runt trädgårdsrummet
Vind påverkar mikroklimatet avsevärt. Vind transporterar bort värme och fukt, vilket torkar ut och stressar växterna och kan ge upphov till frysskador, framför allt på unga skott, och knoppar. Genom att skapa väggar runt din trädgård och även inne trädgården, skapar du snabbt ett bättre klimat. Bästa alternativet till väggar är vindtåliga häckar. Välj särskilt härdiga, robusta och tåliga växter rekommenderade för din odlingszon. Helst ska det vara städsegröna häckar (plantor som behåller sina blad eller barr gröna hela vintern) - de är täta och bildar en fin fond åt allt på insidan. De är även en vacker inramning och stomme på vintern, när allt annat vissnat. Något du säkert sett i flera kända trädgårdar och parker, men kanske inte tänkt på, om du inte besökt dem på vintern. Du ser även stora lähäckar, ofta bestående av stora träd, kring odlingarna på de öppna Skånska slätterna.
Plank och murar går också bra att inhägna en trädgård. Historiska engelska stora gods och slott hade höga murar runt sina köksträdgårdar, för att skapa ett gynnsamt mikroklimat och kunna odla lite mer exotiska frukter. Men viktigt att tänka på med murar och plank, är att det kan bli kallras, som inte gynnar växterna. För att undvika detta kan man ha ett glest plank som silar vinden. Och man kan även placera vindtåliga häckar på utsidan av muren, som fångar det mesta av vinden innan den slår mot väggen.
Är soliga söderväggar att föredra?
Alldeles intill en skyddad södervägg skulle man kunna tänka sig är bästa stället att placera en känslig magnolia eller ett aprikosträd. Det kan finnas fördelar, som jag återkommer till, men man kan även bli lurad av tidiga vårsolar och tillfällig värme. Det är perfekt för oss människor att sitta vid en solig vägg och lapa värme på vårvintern, men för en planta kan det vara förödande. Dels kan jorden lättare torka ut. Det kan i och för sig avvärjas genom att komma ihåg att vattna extra. Även marktäckning kan hjälpa mot avdunstning.
En vägg som värms upp avger i sin tur värme till plantor som står nära. Ett träd kan då stimuleras till att sätta igång att skicka ut årets nya skott och börja blomma. Är det för tidigt finns inga vakna pollinatörer, och frukten uteblir. Om den varma perioden åtföljs av en frostknäpp, kan knoppar, blommor och skott drabbas av fryskador och dö. Därför rekommenderar ofta trädgårdsproffs att växter som har en benägenhet att slå ut tidigt på våren samt städsegröna växter bör planteras i halvskuggiga/skuggiga lägen.
Spaljerade fruktträd
Om det är växter som inte vaknar tidigt och man inte har något emot lite extra skötselarbete, kan man experimentera med att spaljerade t ex fruktträd mot en varm mur eller plank, som vetter mot söder. Varma solstrålar, som kan skada barken på vissa träd, kan undvikas genom att täcka stammarna med vit färg (inte husfärg, utan speciell kalkröra man blandar själv). Då reflekteras ljuset bort igen. Vidare kan man enkelt skydda spaljerade träd mot kyla genom att täcka in med t ex juteväv på natten eller om kall period väntas. Och glöm som sagt inte vattningen.
Att vintertäcka
Som nämnts tidigare kan man täcka växter mot tillfällig kyla. Täckning lämpar sig inte en längre period, då väv kan bli fuktigt och göra att det uppstår röta. Men en kortare period om det slår till en riktig köldknäpp, kan man testa. Många träd och buskar, som inte anses klara en viss härdighetszon, men ändå benämns att de kan klara - 15 grader, kan göra just det. Problemet är då inte den tillfälliga temperaturdippen, utan att de inte klarar av den långa svenska vinterperioden med kyla, mörker och fuktighet. Därför är det bra att inhämta lite mer kunskap från mer erfarna zonknäckare i din odlingszon. Att vintertäcka kan även visa sig problematiskt om trädet är för stort. Men mindre plantor, spaljerade och uppstammade går det lättare med.
Att täcka mot vårsolen
På tidig vårvinter uppstår ett fenomen, som inte alla tänker på - vårsolen som kan torka ut. Detta gäller framförallt städsegröna växter, klätterrosor och klematis. Plantorna sätter igång och vegeterar, samt transpirerar från de gröna delarna. Detta samtidigt som de djupa rötterna fortfarande står i frusen jord och inte kan ta upp något vatten och näring. Det är detta som händer, när din tujahäck får delar av döda plantor direkt efter vintern. Man kan skydda plantorna med säckväv på våren om de står i soliga lägen.
En härdig växt tål kraftiga och snabba temperaturväxlingar, men klarar också perioder av mycket låga temperaturer långa perioder.
Väldränerat och upphöjda bäddar
Vinterfukt är en annan komponent som har stor inverkan på växters förmåga att klara vintern. De allra flesta växter, särskilt perenner och prydnadsgräs, är känsliga för stående vinterfukt. Se till att växtplatsen är väldränerad, höj eventuellt planteringsbädden något över omgivande mark – särskilt på tung, lerig jord. Blöta lerjordar eller fuktighållande torvjordar håller jorden kall längre och tar längre tid att tina upp på våren. De kan därför ge upphov till frysskador på växternas rötter och minskar deras härdighet. Den blöta jorden innehåller även mindre syre. Dessutom får plantorna det svårare att ta upp vatten och näring vid låga temperaturer och på så vis kan vintergröna växter drabbas av frystorka.
Har du problem dina medelhavsväxter i kryddträdgården, så som rosmarin, timjan och kryddsalvia, så är det oftare vinterväta snarare än kölden, som tar kål på dem. Ett bra knep, speciellt om man lerjord, är att anlägga upphöjda odlingsbäddar. Dess både förbättrar dräneringen och bidrar till att jorden värms upp snabbare på våren. Man kan även placera ut större stenar i rabatten. Stenarna alstrar värme, som kan avges på kvällen, och på så sätt bidra till ett jämnare klimat mellan dag och natt.
Gödsla inte för sent på hösten!
På sensommaren gäller det att luta kvävegödslingen i tid. Kväve stimulerar tillväxt, och på höstkanten behöver plantorna istället fokusera på förberedelser inför vintern - invintringen. Det går bra att fortsätta att gödsla med fosfor och kalium. Glöm inte heller att vattna de växter som fortfarande har grönska på hösten, om det skulle bli en torrare period. Även om de inte växer längre, kan de behöva transportera näring
Kupa jord och täcka med löv
Längre norröver där man har ett snötäcke över vintern, kan detta faktiskt isolera växterna bättre mot kyla, än nere i söder där det är bar mark. Därför kan man när marken frusit till lite grann, täcka marken med löv eller granris under ömtåliga växter.
Du har säkert hört talas om att kupa rosor. Alla rosor behöver inte kupas och behovet är olika stort i olika delar av landet. Riktigt härdiga rosor, som klarar zon 4 och uppåt, behöver inte vinterskyddas i landets sydligare delar. I övrigt kan rabatt-, klätter- och stamodlade rosor tacksamt ta emot ett värmande täcke i vilken landsände de än bor, speciellt de som ympats. När man kupar använder man jord eller grov kompost, och bygger en kulle kring de nedre delarna av plantan, upp runt grenarna. (Använd inte torv eller täckbark, som blir fuktigt och fryser, och kan göra mer skada än nytta.) Avsluta arbetet med att täcka med granris eller löv. I stora delar av landet kan du göra detta i oktober, men i södra delar kan det dröja längre innan det är dags, särskilt om hösten är mild. På våren när risken för hård frost är över, tar man bort granris/löv och krattar tillbaka den kupade jorden i rabatten.
Andra tips för zonknäckeri
Om du gärna vill experimentera med mindre härdiga växter är det bättre att göra det när trädgården blivit mer uppvuxen och därmed fått ett bättre mikroklimat, än en helt nyanlagd trädgård.
Vissa växter går att övervintra frostfritt i kruka. Det går t o m att ha träd i kruka. Det var så orangerier kom till - hus för att vinterförvara citrusväxter. Då gäller det att skapa rätt mikroklimat inomhus, och man behöver inte ta hänsyn till härdigheten.
Testa att övervintra chili frostfritt. Du får en rivstart på våren och slipper vänta på att fröplantan ska hinna växa till sig. På så sätt hinner plantan att utveckla frukter tidigare och du kan få en längre skörd.
Köp E-plantor
E-plantor är framtagna för svenskt klimat och har en pålitlig zonangivelse. Dessa plantor är extra tuffa och härdiga. Fråga efter dem i plantskolan. Alla växtförsäljningsställen känner inte till e-plantorna, så be dem att ta in från e-plantssortimentet. E-plantor kan vara extra viktiga till det som är trädgårdens stomme. Då kommer du att ha goda marginaler, och slipper att viktiga växter lämnar tomma hål efter sig. Zonknäckarväxter bör inte utgöra stommen.
Ursprunget kan påverka härdigheten
Mycket nytt växtmaterial finns i butikerna och det är inte alltid ordentligt provat, fråga personalen om härdigheten och ursprunget. Ju längre bort i varmare länder som de odlats, desto troligare är det att de inte klarar vårt klimat, även om det är exakt samma art som anges som härdig för din zon. Med nytt material går det inte alltid att lita på zonangivelserna. En växt som odlas på gränsen till sin härdighet kan klara sig alldeles utmärkt i flera år, men kan sedan plötsligt stryka med när det kommer en riktigt kall vinter eller tidig vårvärme följd av kyla. Så låt dem pryda, men inte på strategiskt viktiga platser.
Äldre plantor invintrar tidigare än unga och är då härdigare. Därför kan det vara en idé att köpa äldre exemplar av känsliga zonknäckare. Det beror på hur stor risktagare man är, men en högre insats kan i detta fallet ge en tryggare utdelning.