Spanarna10 Matsgustafsson

Modern buskros 'Bonica' med svartfläcksjuka Foto: Mats Gustafsson

Trädgårdsspanarna 2010 - svartfläcksjuka

Kan svamp motverka svamp? I år har vi testat biologiskt växtskydd med Trichodermasvamp och preparatet Binab TF WP* i kampen mot svartfläcksjuka, Marssonina rosae, på rosor.

Om årets trädgårdsspaning

Vi efterlyste spanare som känner igen och brukar ha problem med svartfläcksjuka på sina rosor och inte tidigare använt Binab TF WP. Viktigt var att kunna namnge de rosor man ville delta med, hade minst två exemplar av denna art eller sort och att dessa hade någorlunda likvärdiga förhållanden och kondition. Den ena skulle behandlas och den andra utgöra kontrollgrupp. Det fick vara flera rosor i varje grupp och samma spanare kunde anmäla många sorter. Inga andra kemiska svampmedel fick användas på rosorna.

Så här gick det till

Rosorna skulle behandlas varannan vecka med början före lövsprickning eller senast i samband med vårbeskärningen och fram till början av september. Det skulle bli ungefär 10 behandlingar beroende på var i landet man bodde och när man började. I samband med behandlingen skulle rosorna besiktigas och angrepp på behandlade rosor respektive obehandlade (kontroll) graderades enligt följande infektionsgrader:

0 = inget angrepp syns till
1 = begynnande angrepp (börjar oftast på de nedre bladen)
2 = angrepp på två olika blad (ett blad består av många småblad)
3 = angrepp på många blad men rosen har fler friska än sjuka blad
4 = stort angrepp, rosen ser sjuk ut, blad faller av
5 = mycket stort angrepp, rosen börjar avlövas mer och mer

Den egna bedömningen var godtycklig och inte alltid så lätt att göra men eftersom jämförelse av infektionsgrad gjorts inom samma spaning har inte olika bedömningsgrunder mellan olika spanare påverkat resultatet.

Behandlingen av rosorna

Rosorna besprutades med 1 ml (knappt 1 g pulver) Binab + 1 droppe diskmedel eller såpa (vätmedel) till 2 l vatten varannan vecka. Den tidigaste behandlingen gjordes i mitten på april och i mitten på maj hade så gott som alla spanarna (93 %) påbörjat spaningen. Spaningen avslutades i början av september.
Blandningen skakades väl och behandlingen skulle helst utföras vid fuktig väderlek, gärna kvällstid och aldrig i sol. Hela rosen besprutades rikligt med en kraftig dimma, men vätskan fick ej komma i kontakt med kontrollrosen. Preparatet är färskvara och färdig blandning måste användas inom ett dygn. Preparatet förvarades i kylskåp mellan behandlingarna.

Resultat av spaningen

Av 30 anmälda spanare återkom 22 med rapporter, en svarsnivå på 73 %. Totalt inkom det 47 rosrapporter eller spaningar, en saknade kontrollros och ett svar inkom alltför sent för att hinna med i sammanställningen. Av de 45 återstående avbröts tre av olika orsaker under försökets gång. Dessa är med i sammanställningen så länge de utförde behandlingen. Alla har inte utfört samma antal behandlingar, men hela 62 % hann med 10 behandlingar. Den nordligaste spaningen är gjord i Jämtland medan övriga är någorlunda jämnt fördelade över Svealand och Götaland med en viss anhopning i Skåne.

Hela 31 olika rossorter finns representerade i spaningarna. Sorterna ’Bonica 82’, ’Bonica’, ’New Dawn’, ’Louise Odier’,’Ingrid Bergman’, ’Flora Danica’, ’Queen Elisabeth’ och ’Friesia’ har förekommit hos flera spanare.

Jämförelse av infektionsgrad mellan de behandlade respektive obehandlade rosorna hos varje enskild spaning vid respektive behandlingstillfälle ger inga tydliga indikationer på att behandlingen hjälpt. I de flesta spaningarna har angreppsgraden bedömts likvärdig eller t o m högre i den behandlade gruppen. I de fall när man bedömt att de obehandlade varit värre angripna än de behandlade är graderingen närliggande. Endast en spaning hade tydlig fördel (mer än tre graders skillnad) för den behandlade rosen.
I två spaningar har de behandlade rosorna fått betydligt svårare angrepp än de obehandlade. En spaning avbröts p g a detta för att de behandlade rosorna tappade alla bladen efter den fjärde behandlingen medan kontrollrosorna var friska.

Tabell över infektionsgraden på rosorna

Enligt många spanare har angrepp av svartfläcksjuka i år generellt varit mindre och många rosor har klarat sig bättre än de brukar. Endast tio spaningar har graderat sina angrepp till en 4:a eller 5:a, dvs stort eller mycket stort angrepp när bladen börjar falla av och rosen ser uppenbart sjuk ut. I åtta spaningar har inga angrepp registrerats överhuvudtaget under spaningens gång.

Sommarens värme och torka men även hård rosbeskärning efter den tuffa vintern kan ha missgynnat svartfläcksjuka och svampen Marssonina rosae, som gillar fukt, värme och täta bestånd. Antagonistsvampen Trichoderma gillar samma förhållanden och har kanske inte heller utvecklats optimalt.

Slutsats:

Enligt denna trädgårdsspaning ute i fritidsodlarens verklighet och med denna behandlingsmetod har biologisk bekämpning med Trichoderma-svamp och preparatet Binab TF WP ingen klar effekt mot svartfläcksjuka på rosor. Kanske hade annan väderlek, dosering, behandling eller utvärderingstid gett ett annat resultat. Biologisk bekämpning är ett samspel mellan levande organismer och dess miljö och många parametrar kan påverka resultatet.


Fotnot: *Binab TF WP innehåller sporer av de naturligt förekommande svamparna Trichoderma (polysporum) parapiluliferum och Trichoderma (harzianum) atroviride.