Trädgårdsspanarna 2011 - grönsaksfrömatta

Om årets trädgårdsspaning

Många ville pröva mattan. Av 180 anmälda blev slutligen 60 erbjudna att vara med i årets trädgårdsspaning. Spanarna valdes slumpvis, med viss geografisk styrning, för att alla delar av landet skulle bli representerade. Årets trädgårdsspaning gjordes i samarbete med företaget MiB AB som är importör och leverantör av frömattan,
Terraseed i Sverige. Mattorna kommer ursprungligen från England.

Alla spanare fick två mattor i storleken 1,00×0,43 m och åtta förankringskrokar. Frömattan har två skikt, en blå pappersunderdel med frön på lämpliga avstånd och en överdel i slitsad plast som ska fungera som skyddande drivhus.

Den ena mattan innehöll frön av sommarmorötter och rädisor. Den andra mattan var en sallatsmatta med en mix av antingen sommar-babyleaf, Italian babyleaf- eller Oriental babyleaf-sallat. Sommar- babyleafmattan innehöll en blandning av röd roman-, grön crisp- samt grön och röd bataviasallat. Italian babyleaf innehöll rucola, amarant, lollo rosso och grön romansallat. Oriental babyleaf innehöll grön och röd mizuna, röd senap, tatsoi och grön romansallat. 

Frömattor med instruktioner

Mattorna ska odlas på friland enligt återförsäljarens instruktioner. Jordtemperaturen rekommenderades till minst 7 grader och sallatsmattan ska inte läggas ut vid temperatur över 25 grader. Växtbädden skulle vara bearbetad, jämn och genomfuktad innan mattan rullades ut med den blå sidan neråt. Vikten av bra markkontakt och god förankring för att inte vinden ska få tag under mattan poängterades! Till detta skulle förankringskrokarna, som var nya för året, användas, men även stenar och jord kunde användas.

Efter utläggning skulle mattan vattnas blöt och hållas fuktig i ca tio dagar, den tid det tar för fröna att gro. Rädisorna och morötterna är tänkta att växa genom plasten medan babyleaf-sallaten är tänkt att lyfta plasten så att en tunnel bildas.

Resultatet av spaningen

Mattorna skickades ut i början av april tillsammans med ett frågeformulär med 13 frågor, varav nio var kryssfrågor med givna svarsalternativ. Av 60 spanare var det 49 som svarade. De flesta la ut sina mattor från mitten av april fram till mitten av maj och de sista strax före midsommar. Det var ungefär lika vanligt att sätta mattorna på vanlig bädd i grönsakslandet som i pallkrage eller motsvarande. Sex procent av spanarna var nybörjare medan de övriga var mer eller mindre erfarna odlare. Nästan alla (98 procent) anser sig ha följt odlingsanvisningarna.

Ingen av spanarna har fått något stort skördeutbyte av mattan med morötter och rädisor. Det största problemet har varit mattans vindkänslighet. Även om den förankrats väl har vinden kommit åt och blåst upp mattan med uteblivet resultat som följd. Även om mattan legat kvar har i de flesta fall endast något enstaka frö grott. Några har även misstänkt att perforeringen i plasten legat fel, eftersom de frön som ändå grodde hade svårt att tränga ut genom plasten och trycktes ihop under den.

Mattan med morot och rädisa:

Endast fyra procent av spanarna är nöjda med skörderesultatet, resterande 96 procent har fått ytterst liten eller ingen skörd alls. Med så dåligt skörderesultat är det naturligtvis svårt att uttala sig om mattans eventuella förtjänster och utlovade fördelar. Många har därför avstått från att besvara denna fråga och som en spanare säger. ”Lättskött kan man ju tycka eftersom det inte blev något, men vilken glädje har man då av det jobb man ändå lagt ner.”

Att mattan håller ogräset tillbaka är ändå 20 spanare överens om. En spanare nämner fördelen av att det efter misslyckandet fanns en färdig såbädd för ny sådd. Det gäller att se det från den ljusa sidan. Spanarnas helhetsbetyg för mattan blir således lågt. Hela 80 procent av spanarna ger den en etta i betyg och anser att den inte alls varit bra. Det är ingen som tyckt att den varit bra eller mycket bra. Men det är ändå 20 procent som skulle kunna tänka sig att pröva den igen, medan 65 procent kommer att avstå från nya försök och resterande har inte tagit ställning till om de kommer att odla den igen.

Mattan med sallat:

Skördeutfallet av sallatsmattorna är något bättre än för morots- och rädisemattan. Dock är det en majoritet eller ca 77 procent av spanarna som fått klent eller inget skördeutbyte alls. Omkring 23 procent har fått stort eller medelstort skördeutbyte och kan vara någorlunda nöjda med skörden. Även här har det största problemet varit att mattan blåst iväg, förlorat markkontakten och eventuella groddar och plantor har tappat ”fotfästet”. Detta har även hänt spanare som varit extra omsorgsfulla med förankringen. De sex spanare som fått stor sallatskörd har alla prövat den orientaliska babyleafsallaten.

Fler spanare instämmer med fördelarna för sallatsmattan i jämförelse med morot- och rädismattan. Även här är det effekten mot ogräs man i störst utsträckning håller med om. Många har även noterat att den skyddar mot skadeinsekter när plasttunneln rest sig som den ska. Men återigen har många inte ansett sig kunna svara på denna fråga på grund av det uteblivna eller svaga skörderesultatet.

Drygt 16 procent av spanarna ger sallatsmattan klart godkänt medan 60 procent sågar den helt och resterande ger den mellanbetyg. Drygt 31 procent skulle kunna tänka sig att odla den igen, medan 60 procent avstår och resterande har inte tagit ställning.

Nedslående resultat

Resultatet av årets trädgårdsspaning är nedslående. Grönsaksmattan verkade så lovande och fördelarna så många, men det blev ingen skörd att tala om ens för en majoritet av trädgårdsspanarna som ändå var förhållandevis erfarna odlare. Den största orsaken till detta är förmodligen mattans vindkänslighet. Inte ens de nya krokarna kunde motverka att mattan blev ett vindfång. ”De borde ha varit kraftigare och längre” var en vanlig kommentar. Att en frömatta kommer där fröna börjat gro, rubbas ur sitt läge, gör det omöjligt för de små, känsliga groddarna att överleva är ganska givet.
Det är även svårt, trots ihärdig vattning, att hålla mattan tillräckligt fuktig i början av odlingen. ”Den behövde passas hela tiden” var en vanlig kommentar bland spanarna. Det är även svårt att få jorden tillräckligt jämn och fin under mattan även för den mest noggranna trädgårdsmästare. En torkkänslig matta med luft mellan sig och marken ger dåliga groningsförhållanden.

Även mattans frökvalitet och plastkonstruktion har ifrågasatts. Många har noterat att plasttunneln har haft svårt att resa sig och även bedömt att perforeringen i plasten på morots- och rädismattan legat fel och förhindrat plantorna att växa genom plasten. Kanske är det en tillverkningsmiss eller beror det på att så få frön grodde och några enstaka plantor inte hade möjlighet att trycka upp plasten och hitta ut. Plasten bryts ner av UVstrålning och blir skörare under odlingssäsongen men i början höll den emot och hindrade plantorna från att utvecklas. Frökvaliteten kan naturligtvis ifrågasättas, men det är svårt att tro att man skulle chansa med den när en ny produkt lanseras. Vid normal sådd täcks dessa frön med jord och gror i mörker, kanske kan även ljusexponeringen ha påverkat groningen.

Orientalisk sallat bäst

Glädjande och något förbryllande är att de få som ändå fått riktigt bra resultat med grönsaksmattan, alla har odlat orientalisk babyleaf-sallat. Är det slumpen eller något annat som extra snabb groning hos dessa frön som påverkat? Kommentarer som ”Ger bra på liten yta” och ”Bra och god sallat med enkel skötsel” hade man ändå önskat att fler kunnat ge. Men tyvärr genomsyrar besvikelse och uppgivenhet spanarnas kommentarer och denna får sammanfatta spaningen. ”Idén är god i sig, men odling på vanligt sätt ger så mycket säkrare och bättre resultat än denna grönsaksmatta.”