Trädgårdsspanarna 2022 - så mycket regnvatten kan du samla in

Klimatet förändras, skyfall blir vanligare liksom perioder med värme och torka med vattenbrist som följd. Detta berör i högsta grad oss trädgårdsodlare. Hur mycket regnvatten skulle gå att samla in i våra trädgårdar? Skulle vi kunna bli självförsörjande på bevattningsvatten till våra odlingar? Hustaken ger kapaciteten och i kombination med hur mycket det regnar ger resultatet. Våra spanare runtom i Sverige bidrar med beräkningar och svar från sina trädgårdar i denna viktiga hållbarhetsfråga.

Spaningsuppdraget

Uppdraget i år var att våra trädgårdsspanare skulle mäta nederbörden från maj till augusti. Man kunde börja redan i april och även hålla på in i september. Egna regnmätare användes och mängden uppgavs i millimeter per vecka och månad.

Nästa uppgift var att räkna ut ytan på tomtens alla hustak, stora som små, med eller utan hängrännor och stuprör. Allt för att synliggöra den maximala insamlingspotential som trädgården har. (Takens insamlingsyta är husets längd gånger dess bredd plus vad takutsprången bygger.) En millimeter regn ger en liter vatten per kvadratmeter takyta.

Den tredje uppgiften var att besvara frågor om den egna tomten och trädgården och hur stora odlingar som behöver bevattnas man har. Det kunde vara såväl nytto- som prydnadsväxter på friland, pallkrage och kruka ute eller under glas. Här benämns dessa som intensivodlingar.
Spanarna gjorde även en subjektiv bedömning av säsongens väder, upplevde man det som torrare eller blötare eller har det varit en normal sommar?

Man gjorde även en bedömning över hur mycket vatten man verkligen samlar in och hur långt detta räckte som bevattningsvatten i den egna trädgården. Och framför allt hur långt den potentiellt maximala vattenmängden man skulle kunna samla in under optimala förhållanden skulle räcka. Slutligen fick man svara på om man, efter denna spaning, kommer att samla in mer regnvatten i fortsättningen.

Trädgårdsspanarnas väder

Av 120 anmälda trädgårdsspanare inkom 96 spaningsrapporter. Spaningar har gjorts i alla Sveriges län förutom Norrbottens. Flest spaningar har gjorts i Skåne och Stockholms län. 33 spaningar upplever att det varit en normal säsong med avseende på nederbörd, 56 upplever den som torrare och sju som blötare än normalt. I medeltal för alla spanare var nederbörden i maj 40 mm, i juni 55 mm, i juli 55 mm och i augusti 66 mm.

Enligt SMHIs nederbördsmätningar och karta för juni–augusti kan man se att de flesta delar av landet fått mindre nederbörd än normalt under sommaren. Det är främst i landets södra delar som det varit torrare och mycket torrt var det i södra Götaland. Men det finns även områden som fått mer normal nederbörd, främst i landets norra delar. Sedan har även kraftiga regn- och åskskurar kunnat ge stora mängder vatten lokalt. I Skåne har det över lag varit torrare än normalt med små mängder regn. Hos en spanare i Malmö så lite som 116 mm under maj–augusti medan, en i Helsingborg fick 235 mm under samma tid.

Även andra väderfaktorer som vind, sol och temperatur bidrar till vattenbehovet. Framför allt i östra Götaland och östra Svealand har sommaren varit varmare än normalt i år, vilket ökat torkan. En spanare påpekade att rikligt med dagg har minskat bevattningsbehovet, så väderförhållanden kan slå åt båda hållen. Även lokala odlingsförhållanden som jordmån och jordens vattenhållande förmåga påverkar behovet, och i upphöjda odlingar, som pallkragar och krukor, behövs oftast mer bevattning.

SMHI. Nederbörden i procent av den normala under sommaren 2022 (normalperiod 1991–2020).

Om allt regnvatten samlats in

Utifrån de takarealer och de regnmängder som spanarna uppmätt skulle alla 96 spaningar tillsammans ha kunnat samla in närmare 5,4 miljoner (5 389 532) liter regnvatten under maj-augusti med optimal utrusning för både insamling och förvaring av vattnet. Man brukar räkna med att 20–30 liter vatten per kvadratmeter och vecka behövs för växande utomhusgrödor.

Så hypotetiskt räknat skulle denna mängd vatten ha kunnat försörja en odlingsyta utomhus på omkring 22 000 kvadratmeter med 20 liter per kvadratmeter och vecka i tre månader. Ni som odlar vet att bevattningsbehovet varierar under säsongen beroende på gröda, regn och annat men detta ger en teoretisk jämförelse.

Spanarnas sammanlagda intensivodlingar utomhus var 9 020 kvadratmeter och de under tak i växthus eller motsvarande 853 kvadratmeter, som då behöver mer vatten eftersom inget regn når dem och här blir varmare. Men optimal insamling av regnvatten hade i teorin räckt till att försörja alla spanarnas intensivodlingar och mer därtill.

Den enskilde spanarens perspektiv

Utifrån den enskilde spanarens bedömning skulle en optimerad insamling av allt regnvatten kunna ha täckt säsongens bevattningsbehov i 78 spaningar och 61 av dessa skulle ha fått vatten över. Det är rätt många som skulle kunnat ha större intensivodlingar och ändå vara självförsörjande på bevattningsvatten! En spanare säger att om allt vatten skulle tas till vara kunde ganska mycket mer odlas och blommorna hållas vackra längre.

För resterande 18 spanare skulle en optimal insamling inte ha räckt att försörja odlingarna fullt ut. Elva spanare hade klarat sina odlingar till hälften eller något mer och för sju spanare hade det räckt till mindre än så. Den totala takytan och regnmängden i förhållande till odlingsyta blir för knapp även under optimala insamlingsförhållanden. Det finns skillnader i kapacitet hos den enskilde odlaren.

Diagram 1. Hur långt skulle optimalt insamlat regnvatten ha räckt i spanarnas odlingar 2022? Antal av 96 svar.

Regnvatten som redan samlas in

Spanarna fick även svara på hur långt det vatten som de verkligen kan samla in räcker i dag. 17 spanare kan försörja sina odlingar fullt ut, och fem har mer regnvatten än de behöver. Hela 36 klarar att försörja sina odlingar till hälften och övriga 43 spanare i mindre utsträckning eller inte alls. Största begränsningen för verklig insamling är lagringskapacitet enligt många spanare.
I fortsättningen kommer 53 spanare att öka sin insamling av vatten, 37 vet inte och sex kommer inte att samla in mer. Man kanske redan har optimerat insamlingen eller så har man tillgång till annat bevattningsvatten. Det är tolv spanare som inte samlar något regnvatten alls i nuläget och av dessa kommer hälften att börja göra det, fem är osäkra och en avstår även i fortsättningen. Några satsar i stället medvetet på mer torktåliga växter.

Diagram 2 
Hur många spanare kommer att samla mer regnvatten i fortsättningen? Antal av 96 svar.

Samla vatten – begränsningar

Den vanligaste begränsningen för att samla in regnvatten, som spanarna nämner, är ojämn nederbörd och kraftiga skurar. När det regnar behöver det inte vattnas, däremot möjlighet att lagra stora mängder vatten. Något som kan vara klurigt att lösa med enkla medel. Även stora vattentunnor svämmar över från ett normalstort tak när det regnar kraftigt. Tänk att det regnar 10 mm en dag och taket är 80 kvadratmeter. Det blir 800 liter, då skulle fyra 200 liters vattentunnor behövas vid varje husknut. Sedan kan det ju regna 10 eller 20 mm till dagen därpå! För att sedan inte komma en droppe på en månad.

Många spanare beskriver detta problem och har inte haft möjlighet att ta tillvara så mycket vatten som de skulle kunna göra. Det vore klokt att även samla från flera tak, även mindre, för att kunna lagra mer vatten i vanliga vattentunnor. Att större lagringsmöjligheter behövs för att optimera insamlingen är spanarna rätt överens om.

Några spanare samlar vatten i stora tankar på 1 000 liter och mer. En spanare har fem sådana vid logen och dessutom kapacitet för 2 000 liter vid boningshuset. Detta täcker halva bevattningsbehovet, men så är odlingarna stora. En annan spanare samlar i sju 1 000 liters tankar som är ihopkopplade via en pumpstation plus i fyra 250 liters tunnor och har gjort så sedan brunnen blev otjänlig. Deras vatten räcker till mer än odlingarna.

Men spanare påpekar också att det inte skulle vara värt att ta vara på allt vatten från alla tak, men ytterligare en vattentunna ska ändå köpas. Och en annan menar att skulle allt vatten tas tillvara skulle det stå vattentunnor överallt och inte finnas plats för odling i trädgården. Ytterligare en spanare vill samla in mer regnvatten men då måste det grävas ner en cistern med filter och pump, vilket inte är helt enkelt och inte heller gratis. Regnvattnet är gratis, men bra lösningar kan kosta en hel del! Det gäller att anpassa insamlingen efter de egna behoven, möjligheterna och resurserna.

Foto: Meta Ehlén

Foto: Solveig Gustafsson

Foto: Annika Haglund

Foto: Ulla Hanström

Vatten har samlats på olika sätt i kärl, tunnor, tankar och dammar. 

Tips och kluriga lösningar

En spanare tipsar om att det gjorde stor skillnad när utkast monterades på stuprören. Det blev lättare att låta vattnet rinna ut i tunnan eller ned i dagvattenledningen eller leda till en rabatt eller regnbädd. Med breda tunnor blir det även lättare att doppa ner vattenkannan. Via kranen i botten tar det för lång tid.

Tunnor kan även seriekopplas och överloppsvatten kan ledas med slang direkt ut i rabatten när tunnorna är fulla. Man kan skaffa pumpsystem för att pumpa vatten ur och mellan vattentunnorna. Då blir det mindre bärande i kannor. Några nämner även soldrivna bevattningssystem som kopplas till vattentunnor som bra hjälpmedel. Vatten kan även samlas och flyttas till mindre kärl och man kan ta de kärl man redan har.
En spanare har kopplat en slang från stupröret till en grävd stensatt kanal som mynnar ut i en liten damm. När det regnar flödar vattnet ut i kanalen och dammen. Regnar det mycket rinner det över kanterna och vattnar gräs och växter runt dammen. Ytterligare några spanare har dammar dit vatten leds.

Även samhällsplanerare borde tänka till runt detta, menar en spanare. För alla nya villor borde takvattnet ledas ut i trädgården i stället för till dagvattenhanteringen. Det skulle vara bra för både grundvattnet och trädgården. Det borde vara fullt möjligt att i ett villaområde ha gemensam uppsamling som man sedan får tillbaka för bevattning och spola på toa och så vidare säger en annan spanare.

Foto: Yvette Josefsson

Vatten från hustak leds via rådjursstaket till tunnor närmare odlingen - ett tips från spaningen 

Samla vatten – nackdelar enligt spanarna

• Ojämn fördelning av nederbörd under säsongen nämns som en nackdel eller som en osäkerhetsfaktor av flertalet spanare.
• Det fanns inget vatten när man behövde det på försommaren men i slutet på säsongen överfullt!
• Omöjligt för många att samla in så mycket som behövs och man måste ta till annat vatten vid torka.
• Det jobbigt att bära ut vatten med vattenkannor om man inte arrangerat det på annat sätt. Logistiken är ett problem om insamlingen är långt från odlingen. Lättare att koppla på slang och spridare på trycksatt vatten. Men det blir rätt bra tryck i en vattentunna och slang kan kopplas till bottenkranen, påpekar en spanare.
• Vattentunnorna behöver säkras med lock eller skyddsnät så att insekter och djur som fågelungar och fladdermöss inte drunknar. En spanare berättar om en katt som inte kom upp ur tunnan. Även barn gillar vatten.
• Några är rädda för att myggor ska föröka sig i tunnorna.
• Vattentunnor behöver rengöras och tömmas så att de inte fryser sönder under vintern.
• Några undrar även vad vattnet kan föra med sig från atmosfären och från tak av koppar och zink. Kan vattnet bli gammalt är ytterligare en undring.
• Sedan kan det vara svårt att så att säga gömma undan vattentunnor och större tankar i en liten trädgård. Det är inte heller så vackert även om finare vattentunnor finns. Och vad blir alla vattenprodukters miljöpåverkan – många är av plast.

Samla vatten – fördelar enligt spanarna

Men det är ändå mest fördelar med att samla regnvatten tycker de flesta spanare – det blir en självklarhet.

• Vattnet är bra, har rätt temperatur och är utan tillsatser.
• Det är gratis och sparar dricksvattnet. En spanare har mätt upp en minskning av den kommunala vattenförbrukningen med tio kubikmeter mellan maj och augusti i år jämfört med 2020.
• Även om vattenarbetet kan vara tungt så nämner många motionen de får på köpet. Jag kommer att hålla på och samla vatten så länge jag orkar säger en spanare. Man lär sig även att spara på vattnen i odlingen om det inte finns i överflöd.
• Finns samlat regnvatten kan man vattna utan oro att den egna brunnen ska sina.

Spanarnas lärdomar

Jag har inte tidigare tänkt på hur mycket jag verkligen skulle kunna samla in. Det blev en ögonöppnare, säger en spanare. Och många fler håller med. Så mycket vatten som bara rinner förbi som skulle göra nytta i odlingen, säger en annan. Varför har jag inte tänkt på det förr? Även från ett mindre tak kan det bli mycket vatten, konstaterar andra.
Roligt att ta fram siffror på nederbörd och på hur mycket vatten jag egentligen kan samla, säger en redan inbiten vattensamlare.

En annan konstaterar att det är lätt att samla vatten till hela bevattningsbehovet. Om man lyckas samla in allt regnvatten på taken, räcker det för en normal trädgård i de flesta fall, anser en spanare. Att det faktiskt regnat mer än jag har upplevt det som och att även en torr sommar ger vattenskörd är ytterligare en lärdom!

Slutord

Spaningen kan innehålla både mätfel och tolkningsskillnader. Detta är ingen vetenskaplig undersökning utan en spaning som uppmärksammar en viktig resurs, det nödvändiga vattnet, hos trädgårdsägaren. Hälften av spanarna och kanske fler av er läsare kommer nu börja skörda mer regnvatten. Finns det tak finns det förutsättningar, även om nederbörden blivit mer nyckfull. Stort tack till alla trädgårdsspanare och fem av er blir en vattentunna rikare till nästa säsong!

Sista slutorden blir från en spanare: Sammantaget är det viktigt att ta vara på resurser oavsett om det handlar om solenergi, kompostering, regnvattensamlande, köksträdgårdsodling, hänsyn till pollinerande insekter och våra vilda djur. Vi behöver bara utveckla enkla, bra och prisvärda sätt förr de. 

Foto: Monica Härlin

Från växthustaket in genom dörren eller ut i trädgården - ett tips från spaningen