Uppbyggnadsbeskärning vid plantering av nyinköpta fruktträd. Foto: Illustration: Henrik Morin
Uppbyggnadsbeskärning av unga fruktträd
Uppbyggnadsbeskärning av fruktträd är något som görs för att ge trädet rätt förutsättningar att leva länge och hålla sig friskt. En beskärning med siktet inställt på att få fram en krona på trädet och minska risken för framtida fläkta grenar.
När ett fruktträd planteras är tanken att detta träd ska kunna leva så länge som möjligt. För att ge trädet rätt förutsättningar för att leva länge och hålla sig friskt ska det uppbyggnadsbeskäras. Och uppbyggnadsbeskärning är något som ska pågå i minst tio år, eller tills trädet har fått rätt storlek.
För uppbyggnadsbeskärning handlar det inte om att välja rätt årstid eller klippa bort rätt mängd grenar i trädet, utan det handlar om att försöka tänka framåt. Varje snitt som görs ska vara till för att undvika problem längre fram i trädets liv. Ett litet klipp med sekatören som orsakar ett sår på en centimeter är mycket bättre för trädet än ett tio centimeter stort snitt gjort med såg längre fram.
Den här planteringsbeskärningen utförs alltid före första vegetationsperioden. Om träden är höstplanterade beskärs de kommande vår. Foto: Illustration: Henrik Morin
Det som ska tas bort varje år är konkurrensskott som vill konkurrera med toppen. Det ska normalt sett bara vara en topp i ett vanligt kronträd. Konkurrensskott är skotten under toppskottet. Konkurrensskottet har nästan alltid en spetsig grenvinkel, vilket betyder att det kommer att bli en svag grenvinkel med tiden, som lätt fläks sönder när det är fullt med frukt på skottet.
Få klipp räcker för fin trädkrona
Skott som växer in i trädkronan klipps bort. För om dessa skott får vara kvar kommer de att förtäta trädkronan, vilket ger ökad risk för svampangrepp i trädet. Samtidigt ökar även risken för att två grenar kommer att ligga mot varandra. Två grenar som skaver mot varandra orsakar sår som inte vill läka. Är det sedan någon gren som har brutits av under säsongen så snyggas också den till, så att man får ett snyggt snitt vid en förgrening eller vid en knopp.
Många gånger räcker det med denna beskärning varje år för att få en fin trädkrona. Växer trädet kraftigt, utför man med fördel denna beskärning under växtperioden, midsommar till oktober. Är det så att trädet har dålig tillväxt utför man beskärningen under viloperioden efter de kallaste månaderna, vilket brukar betyda att man beskär i februari–april.
Man skiljer inte på olika fruktträd när det gäller regelbunden uppbyggnadsbeskärning, utan det är först när man gör en hårdare underhållsbeskärning som man skiljer på stenfrukt och kärnfrukt. De flesta träd som köps i handeln är kraftigt drivna och därför behöver man ofta beskära dessa träd lite mer än att bara ta bort konkurrensskott och inåtgående grenar första året. Bäst effekt får man av beskärningen om den utförs på senvintern.
Fortsatt inkortning av topp och huvudgrenar år 2. Fruktsporrar börjar bildas. Till höger, fortsatt uppbyggnad år 3 och framåt. Svaga sidoskott får utvecklas till fruktved. Foto: Illustration: Henrik Morin
En gles julgran
Klipp bort nämnda skott. Titta sedan på trädet. Det ska finns cirka tre grenar kvar på trädet jämnt fördelade runt stammen på olika höjd. Klipp bort de andra grenarna. Korta sedan in dessa grenar så att de blir 30–50 centimeter långa. Korta även in toppen om den blir väldigt lång i förhållande till grenarnas placering. Köper man ett större kronträd gör man inte denna beskärning, då den är utförd i plantskolan. Den fortsatta uppbyggnadsbeskärningen går ut på att försöka få ett träd som liknar en gles julgran. Det vill säga att efter det att de ovan nämnda grenarna är borttagna, gallrar man grenarna som kommer ut från stammen så att de sitter i en gles spiral runt trädet. Ibland går det bra och ibland blir det bara grenar på en viss höjd. Då får man gallra dessa så det inte sitter mer än två grenar på varje nivå i trädet. Sitter det tre grenar eller fler kan de strypa stammen så småningom och den delen av trädkronan som finns över grenvåningen tynar bort.
När grenarna är gallrade utmed stammen är det dags att toppa de långa grenarna och eventuellt toppa ner toppskottet om det är väldigt långt. Toppen ska alltid vara högst. De nedersta grenarna ska vara längst och växa i en vinkel som är cirka 45 grader, snett utåt–uppåt.
Årsskottens längd
När det gäller längden på årsskotten skiljer man lite på stenfrukt och kärnfrukt. Äpple och päron, som är kärnfrukter, kan man klippa lite hårdare för att få en bra förgrening. Eller backa tillbaka (klippa in så att trädet blir mindre igen) om det inte blir tillräckligt med grenar. Normalt så låter man årsskotten få en längd av cirka 50 centimeter. Blir de mycket längre toppar man årsskottet över en utåtgående knopp. Sparar man längre årsskott finns det risk för att de böjer sig ner mot marken när grenarna är fulla med blad och frukt. Och sedan stannar grenarna i det läget.
När man ska beskära plommon, körsbär, persika med flera stenfrukter måste man tänka annorlunda. Dessa växtslag har oftast bara vegetativa knoppar på de yttersta 30 procenten av årsskottet. Längre ner blir det mer generativa knoppar som har svårt att skjuta nya fina årsskott. Det betyder att har en gren blivit för lång, är det svårt att backa tillbaka den grenen. Blir det dåligt med förgrening på en del av trädet måste man alltså klippa in årsskotten med som mest 30 procent för att stimulera till förgrening. Och sedan följa upp runt hela trädet för att få en balanserad form på trädet.