Vad nytt om svarthuvad snigeln?

Snigelns förekomst

Snigeln förekommer naturligt i Kaukasus området mellan Svarta och Kaspiska havet och har med människans hjälp spridit sig och finns i många länder i Europa. I Sverige finns den från Gävletrakten söder och österut genom Uppland och speciellt i Älvkarleby och även i uppsalatrakten och runt Stockholm liksom i ett område runt Norrköping i nordöstra Östergötland.

Den finns även i ett område i centrala delen av södra Småland, kring Gislaved och nordväst om Växjö. De nyaste fynden 2021 är från södra Örebro i Närke, i Lindesberg i Västmanland, och i Mjösebo i östra Småland, samt i Buttle på Gotland. Den har en hög förökningspotential och är oftast talrik där den har etablerat sig.

Arten har i skrivande stund ännu inte påvisats i de sydligaste och västligaste delarna av Sverige. Men landets expertis befarar att mörkertalet är stort och att snigeln har större spridning än vi känner till. Mestadels hittas den i trädgårdsmiljö men den har även spridit sig till andra områden påverkade av människan. Den trivs som andra sniglar i en fuktig miljö.

Hur känns snigeln igen

Snigeln har fått sitt namn efter sitt karakteristiska svarta huvud, vilket är ett bra yttre kännetecken för den fullvuxna snigeln medan ungsniglar är svårare att säkert känna igen. Fullvuxna hittas tidigast i mitten på juli. Sniglar med svart huvud som man hittar tidigare på säsongen är oftast varianter av andra snigelarter. Det är alltså nu och senare på året du lättast kan känna igen den på det svarta huvudet och de svarta tentaklerna.

Svarthuvad snigel, Krynickilus melanocephalus, fullvuxen snigel med det karakteristiska svarta huvudet. Foto: Jonas Roth

Den fullvuxna snigeln blir ca 4,5 – 6 centimeter lång och kroppen är skiftande mörkt gråaktig till vitgrå och en ljust brunbeige ton. Snigelns bakända är spetsig och dess slem färglöst och vattnigt. Andningshålet finns baktill på mantelns högra sida vilket skiljer den från många andra liknande sniglar. De vuxna sniglarna dör sent på hösten när det blir kallt fram i november - december, men äggen läggs strax innan och kläcks till våren. De gäller att ta sniglarna innan de lägger sina ägg.

Vad kan den göra för skada

Snigeln befaras inte bli en lika stor skadegörare som mördarsnigeln i våra trädgårdar. Den har en annan livscykel och blir fullvuxen under senare delen av sommaren när mycket är uppvuxet i våra trädgårdar. Och den verkar företrädelsevis äta dött förmultnande växtmaterial, svamphyfer och motsvarande. Men i talrik förekomst och brist på föda kan förmodligen även annat i trädgården falla i smaken men vad den gillar bäst är ännu inte klarlagt. I en trädgård där den finns har den smakat på kålen och salladen men håller sig mest i de vildare delarna av grannskapet. Problemet med svarthuvad snigel ligger huvudsakligen i artens förmåga att massföröka sig och lätt sprida sig vidare till naturen, där den kan tränga undan inhemska arter och störa ekosystemet.

Den svarthuvade snigelns ägg i ytlig gruppering, den nya snigeln syns inne i ägget om man tittar nogsamt. Foto: Karin Torgersson

Vad kan vi göra

Naturvårdsverket är ansvarig myndighet för invasiva främmande arter och information, kartläggning och bekämpning av snigeln är igång. Tidiga insatser är en förutsättning för att åtgärderna ska bli så effektiv som möjligt och spridningen kunna begränsas. Från myndighetshåll har man till exempel tagit hjälp av hundar, som med hjälp av sitt tränade luktsinne, hittar sniglarna. På så vis hittade Länsstyrelsen i Jönköping tio tusen sniglar under tre dagar förra hösten. Vi människor har svårare att upptäcka sniglarna i den omfattningen.

De förebyggande åtgärderna och bekämpningsåtgärderna är de samma för denna snigeln som för mördarsnigeln. Var uppmärksam på växter, jord och emballage du tar hem till din trädgård eller för vidare om snigeln redan finns i din trädgård. Kompostmaterial från trädgården får inte dumpas i naturen. Vår viktigaste insats gör vi genom att inte öka på spridningen ytterligare och rapportera in misstänkta fall!

På bilden finns fyra olika snigelarter enligt Ted von Proschwitz. De flesta är åkersniglar, minst en är ängssnigel, en är troligen trädgårdssnigel och en svarthuvad snigel finns vid ringen. Som lekman är det svårt att säkert känna igen unga individer av svarthuvad snigeln bland trädgårdens andra sniglar. Foto: Karin Torgersson

Kunskap tar tid – delge din

För lokaliseringen och bekämpningen av snigeln är fortlöpande och här är våra iakttagelser viktiga. Med hjälp av artdatabankens snigelnyckel kan du göra en första bestämning av de sniglar du hittar i trädgården. Misstänker du att du hittat snigeln eller någon annan ovanlig art rapporterar du in fyndigheten via mobilen till www.invasivaarter.nu eller via www.artfakta.se. För säker artbestämning skickas sniglar till Göteborgs Naturhistoriska Museum, www.gnm.se. Man behöver även få veta mer om snigeln, som vilka skador den gör och vad den äter, när äggen kläcks på våren och när den blir könsmogen är några frågor som söker svar.

Det tar tid att lära känna nya främmande arter och mer kunskap lär framkomma efterhand om denna snigel precis som för mördarsnigeln, som nu funnits i närmare 50 år i landet. I fjol blev det officiella svenska namnet på den snigeln just mördarsnigel, Arion vulgaris, eftersom det framkommit att den har franskt och inte spanskt ursprung.

Stort tack till Ted von Proschwitz, Göteborgs Naturhistoriska Museum, Ulf Bjelke Artdatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet och Karin Torgersson, trädgårdsägare i Småland, för att ni delat med er av er kunskap om svarthuvad snigel.

Artikel ur tidningen Hemträdgården nr 4/2022 Skriven av Lise-Lotte Björkman