Mördarsnigeln är en invasiv främmande art, som ska bekämpas

Denna införda invasiva snigelart sprider sig av egen kraft och orsakar skador i natur och trädgårdar. År 2007 var ett besvärligt år.  Våren och försommaren var fuktiga och snigeln, som är ett blötdjur trivdes ypperligt. Nu fick även jordbruket besvär med sniglarna. Myndigheterna reagerade äntligen på problemet och forskning gjordes om sniglar i vall och ensilage. Tyvärr har vi inte kunnat stoppa denna invasiva främmande art men många har lärt sig att leva med den i sina trädgård. Kontinuerlig bekämpning med olika metoder ger effekt! 

Mördarsnigeln bytte namn från spansk skogssnigel

I slutet av 2021 bytte Artdatabankens namnkommitté det svenska namnet på spansk skogssnigel till mördarsnigel. Namnet spansk skogssnigel kom av att man tidigare trodde att den invasiva arten härstammade från den Iberiska halvön i Spanien. Genom anatomiska och molekylärgenetiska studier har detta visat sig felaktigt. Med stor sannolikhet anser man nu istället att dess ursprung är från sydvästra Frankrike (norr om Pyrenéerna). Att börja kalla arten för fransk skogssnigel på svenska skulle kunna orsaka förvirring – det låg istället nära tillhands att använda det i folkmun spridda mördarsnigel. 

Livscykel och övervintring

Snigelns livscykel är ettårig. Den är tvåkönad och varje individ har förmågan att lägga 400 ägg under en säsong, innan den dör i oktober. Det är ungsniglar i olika storlekar som vanligen övervintrar i jordhålor på ca 10-20 cm djup. Snöfattiga kalla vintrar med tjäle ger ökad dödlighet. När dygnsmedeltemperaturen överstiger 4°C eller ungefärligen när vitsipporna blommar vaknar sniglarna.

Stora ungsniglar kan bli könsmogna redan efter någon vecka och börja föröka sig och lägga ägg. Det tar ca fyra veckor från lagt ägg till kläckt snigel och ytterligare ca fyra veckor tills snigeln är könsmogen. Äggen är 3-4 mm stora och vitaktiga. De läggs i grupper om 10-30 ägg, ytligt i grunda gropar eller direkt på jorden, i löv och kompost på fuktiga skyddade platser.

Nyfödda sniglar är knappt en centimeter stora. Både ägg och sniglar är känsliga för torka och torra somrar ökar dödligheten. De riktigt små sniglarna är blekgula för att sedan bli brunare med längsgående mörkare band på sidan, som sedan vanligen försvinner

Som vuxen blir mördarsnigeln 7-15 cm och antar vanligen en smutsbrun nyans som kan variera från orangegult till nästan svart. Sniglarna är segt slemmiga och bakkroppens kraftiga vårtrader framträder tydligt både på unga och vuxna sniglar.

Vad äter mördarsniglar?

Mördarsniglar är en allätare, som äter både levande och döda växter men även animalisk föda. Den föredrar material som håller på att brytas ner och komposten är ett populärt tillhåll. Den kan även äta levande, men försvagade artsfränder.

Favoritväxter

Snigeln kan äta på de flesta växter. Speciellt attraktiva är de med saftiga blad, stjälkar och blommor och vissa aromatiska växter. Tagetes är en favorit som kan användas som indikatorväxt för att konstatera om man har snigeln i sin trädgård, med den reservationen att den även kan dra till sig sniglar.

Sallat, potatis, dahlia och funkia är andra favoriter. Olika snigelpopulationer kan ha olika preferenser och växter kan vara olika populära under växtsäsongens gång och tillgång på föda. Små och späda plantor är extra goda och även frukter och rotsaker är attraktiva för snigeln. Glänsande slemspår avslöjar att sniglar eller snäckor varit framme.

Mindre omtyckta växter

De brukar undvika barrväxter och växter med läderartade och hårda blad. Perennerna kungsljus, höstflox, pioner och vallmo brukar klara sig undan några större angrepp och snigeln äter inte kermesbär, murgröna, lavendel, julros, törel och pelargon enligt Ted von Proschwitz på Göteborgs Naturhistoriska Riksmuseum.

Har mördarsnigeln naturliga fiender?

Inhemska sniglar har en hel del naturliga fiender i den svenska faunan - fåglar, igelkottar, grodor, paddor, jordlöpare m fl. Men de erfarenheter man har hittills är att dessa djur inte så gärna äter mördarsniglar, som troligtvis är för stora och slemmiga för deras smak. Möjligen kan äggen slinka ner och man har konstaterat att rovlevande landsnäckor som källarglanssnäckan och trädgårdsglanssnäckan, samt pantersnigeln kan äta snigeläggen.

Myskankan som inte är en inhemsk fågel, utan föds upp som husdjur, har rykte om sig att vara en bra snigelätare. Erfarenheterna varierar dock. Vissa hävdar att de måste födas upp på sniglar för att gilla dem medan andra har bara positiva erfarenheter. Även indisk löpanka och ibland höns kan picka i sig mördarsniglar. Svårigheterna i en trädgård är förstås att tamfåglarna gärna äter annat och sprätter  i kökslandet med. Det finns iakttagelser av både koltrastar och skator som ätit på spanska skogssniglar men det verkar vara mer enstaka företeelser.

Förväxlingsrisk med andra snigelarter

Mördarsnigeln kan förväxlas med andra harmlösa sniglar. Ungdjuren liknar t ex den vanliga trädgårdssnigeln, Arion distinctus samt den gulbruna skogssnigeln, Arion fuscus. Vuxna sniglar kan förväxlas med röd skogssnigel, Arion rufus och svart skogssnigel, Arion ater, som den även kan hybridisera med. Mer om mördarsnigelns utseende.

Hybrider av mördarsnigeln

Hybrider mellan Arion ater och Arion vulgaris är ofta ljusare i färgen och kanten på krypsulan mer tydligt tvåfärgad men utseendet varierar. Dessa hybrider är av speciellt intresse för snigelforskningen. Vad kommer detta att innebära för den inhemska svarta skogssnigeln? Varför sker hybridisering i vissa områden men inte i andra? Kommer dessa hybrider att klara klimatet bättre och därmed bli en än mer besvärlig skadegörare? Ännu har man inte konstaterat detta men det är frågor man jobbar med både i Sverige och Norge.

 

Mer läsning om mördarsniglar:

Fakta om mördarsnigeln, Göteborgs Naturhistoriska Museum

Varför var myndigheterna så passiva?, FOR, Göran Svanfeldt, Koloniträdgården 4/08

Vi testar snigelfällor, Monika Langlet, Koloniträdgården 4/08 

Spanska skogssnigeln korsar sig med andra arter, Lise-Lotte Björkman, Hemträdgården 01/12

Spansk skogssnigel – levnadsvanor och bekämpningsalternativ, Katarina Lindholm, LTJ-fakultetens faktablad
2013:14

Snigelfällan testad, Trädgårdsspanarna i Hemträdgården 06/2015

Vad nytt om den spanska skogssnigeln?, Lise-Lotte Björkman, Hemträdgården 02/10

Spansk skogssnigel – Växtvalets inverkan på angrepp av spanska skogssnigeln, Mikaela Pettersson, faktablad från SLU och FOR

Snigeln – en besvärlig skadegörare i yrkesmässig odling, Jordbruksverket 2017

Så skyddar du din trädgård mot sniglar, Kemikalieinspektionen 2012

Spansk skogssnigel i grönsaker och bär, Birgitta Svensson, LTJ-fakultetens faktablad 2010:5