Så kan man använda vatten sparsamt i trädgården!

Var kommer vattnet ifrån?

Var kommer vattnet ifrån som vi vattnar med i våra trädgårdar i Sverige? Vanligast är från det kommunala vattennätet, egna brunnar, regnvattentunnor på tomten och i viss mån från dränkbara pumpar i sjöar och vattendrag samt akvarie-, damm- och diskvatten.

Regler för vatten i Sverige

Dusch- och diskvatten, även kallat gråvatten, är för fritidsboende tillåtet att samla i dunkar och hinkar för att sedan vattna ut. Se till att använda miljömärkta diskmedel, duschtvålar och schampo när du vill använda restvattnet till bevattning. Använd detta vatten i första hand till blommor och buskar i din trädgård, inte till grönsakslandet. Bor du i villa eller flerbostadshus måste du kontakta ditt lokala miljökontor om du vill spara ditt gråvatten till bevattning.

För att använda dränkbara pumpar i sjöar och vattendrag till bevattning av dina odlingar krävs att du har ”rådighet över vatten”, dvs äger marken, stranden eller bottnen där vattnet finns. Alternativt kan du be om lov hos markägaren om det gäller mindre mängder till din fritidsodling. Vill du idka s k vattenverksamhet är det länsstyrelsen som beslutar över hur mycket vatten du får ta ut även om du har ”rådighet över vattnet” i din närhet.

Vattna vid rätt tillfälle

Vattna ordentligt vid växternas avmognad på hösten. Städsegröna växter, dvs de som har barr eller blad kvar året runt, behöver höstvattnet för att förbereda sig inför vinterns ”frystorkning”, dvs när marken är tjälad. Men på många platser i Sverige är s k vårtorka vanlig och vissa växter behöver därför vattnas rejält på våren, t ex magnolia, som däremot gillar att torka på hösten.

I våra trädgårdsodlingar, av både ettårig och flerårig karaktär, gäller vid vattning att man även tänker på tidpunkten på dygnet. Vattna aldrig mitt på dagen eller vid kraftig blåst – då går mycket av vattnet till spillo genom avdunstning. Vattna helst tidig morgon i stället för sen kväll eftersom svampsjukdomar gynnas vid kvällsvattning. För att växter ska kunna ta upp vatten krävs att det är plusgrader i marken.

Temperatur och vattenmängd

Det är viktigt att tänka på temperaturen på vattnet när du vattnar. För kallt vatten hämmar rotaktiviteten och växtens vattenupptag. Häll därför upp kran- eller brunnsvatten (som brukar hålla en temperatur från 3–10 grader året om) så det får ”lufttempereras” i en tunna, hink eller vattenkanna innan det vattnas ut. Kontinuerlig vattning sker mestadels i våra grönsaksland, växthus och krukodlingar. Småskvätt inte utan ge en ordentlig rotblöta, 25–30 mm en gång i veckan är lagom mängd för de flesta växter. 1 mm nederbörd motsvarar 1 liter vatten per kvadratmeter. Alltså motsvarar en lagom veckodos 2,5–3 tioliters vattenkannor per kvadratmeter.

Vattna på rätt sätt

Att vattna med vattenkanna är absolut bäst – då kommer vattnet där det behövs, är vid rätt temperatur och du vet exakt hur mycket du tillför. På större ytor kan vattenspridare fungera bra. Då behövs en vattenmätare (åtminstone första gången) så du vet vilken mängd vatten växterna får.

Teoretiska mått är en sak men med sunt vattenförnuft och en liten spade kan man komma långt. Gräv i växtbädden och kolla hur långt vattnet kommit ner. Ofta när du tycker att du vattnat mycket är det bara fukt någon centimeter ner. Innan du planterar krukodlade plantor ska du alltid doppa ner växten med kruka och allt i en hink med vatten tills det slutar bubbla. Detta för att krukklumpen ska vara vattenmättad före planteringen. Nyplanterade trädgårdsväxter måste vattnas rejält i samband med plantering och
sedan hela första växtsäsongen.

Tänk på

• Att vattna på försommaren, då vi har som torrast, är viktigt i större delen av Sverige. Då behöver växterna mycket vatten för sin tillväxt.
• Under eftersommaren har daggen gynnsam inverkan på växternas vattentillförsel.
• Att odling i skärgårdens ibland torra och ibland vattenfyllda klippskrevor kan vara en spännande utmaning! Det är verkligen ett extremt läge, vilka växter trivs där? Härma naturen kan vara ett tips!
• Närhet till sjöar och hav har mycket gynnsam inverkan på odlingszonen.
• Vatten är en del av hur växten trivs.
• Jordmånens beskaffenhet är en annan viktig faktor att ta hänsyn till i våra trädgårdar för lyckat odlingsresultat. Olika jordar har olika förmåga att behålla och ge ifrån sig vatten. Jorden och vattnet hänger ihop.

Pallkrage och torvjordar

Att odla i pallkragar är mer lättarbetat och roligt samt gör det lättare att skydda odlingen mot skadegörare som till exempel sniglar. Men det torkar också snabbare i upphöjda bäddar. Den jord som används för pallodling kommer oftast från jordsäckar. Den jorden är till största delen torvjord. En torvjord som får torka lite för mycket är oftast svår att få att ta upp vatten igen. Ett tips är därför att blanda påsjorden med lerjord för att öka jordens vattenhållande förmåga i pallkragen. Täckodling är ett annat sätt att hålla kvar fukten i ”kragen”.

Rätt växt på rätt plats

Att placera rätt växt på rätt plats i trädgården underlättar vattningen. Torra platser hittar vi alltid vid husliv eller i höglänta söderlägen och här passar torktåliga växter. Vid lågpunkter i trädgården samlas gärna fukt, men även naturliga källdrag kan förekomma. Här passar de växter som gillar fukt kring rötterna året om.

Vindskydda odlingarna eftersom växterna i blåsiga lägen avdunstar mer vatten än i lugna lägen. Vindskydd ger bättre tillväxt.

Växter anpassade till torra och soliga platser har ofta blad som är små, smala, hårda, håriga eller silverfärgade. De kan också vara suckulenter, dvs vattenlagrande. Den skuggiga och torra växtplatsen är den besvärligaste platsen för växter i våra trädgårdar. Här trivs växter med hårbeklädda läderartade och städsegröna blad.

Lök- eller knölväxter är anpassade till torra och heta somrar. I löken lagras vätska för att klara torkan. Blöta växtplatser är syrefattiga och växter som inte gillar fukt drabbas därför av syrebrist och dör. Växter som är anpassade för väta, t ex näckrosor, transporterar ner syre till roten via bladets stjälk. Kabbeleka och al är andra exempel på anpassade växter när det gäller fukt.

Vattningstips

• Att ha enkla självvattnande krukor är ett tips för den glömske odlaren: man gör krukan själv eller köper färdiga krukor med vattentank och vattningsrör. Där tar växterna sedan det vatten de behöver ur vattenmagasinet.
  
  
• Andra hjälpmedel är t.ex. droppslangar och automatiska bevattningssystem. Soldrivna system finns.
  
  
• Nyplanterade träd kan förses med vattensäckar för grundligare bevattning.
  
  
• Trädgårdens eller balkongens krukor bör ha en rejält tilltagen jordvolym för att lättare bevara fukten.
  
  
• Växter som har ett dåligt fungerade rotsystem (t ex vid flytt eller vid nyplantering) kan man med fördel linda in i odlingsduk tillfälligt. Det minskar vattenförlusten från plantans ovanjordiska delar.
  
  
• Täckodling hjälper till att minska markens vattenavdunstning. Täck med halm, gräsklipp eller plantera marktäckare.
  
  
• Det lönar sig att vattna bärbuskar för att få bra skörd.
  
  
• Vid plantering av småplantor av t ex grönsaker ska jordklumpen eller torvkrukan kring den lilla plantan inte sticka upp ovan mark som en slags veke. Detta på grund av att det vatten som tillförs sugs upp av veken och avdunstar utan att komma växten tillgodo.
  
  
• Akvarievatten har ofta en härlig temperatur för växternas rötter – vattna med det direkt i dina krukor året om när du byter på fiskarna! Dammvatten och vatten från barnpooler, kan också användas på samma sätt. En viss näringstillförsel kan man även få denna väg – främst via kväve.

• Ett enkelt vattningstips för trädgårdens större krukor vid kortare semesterresor är att använda PET-flaskor. Flaskan fylls med vatten och trycks ner upp och ner i de krukor som behöver kontinuerlig vattentillförsel när man är bortrest. Varning! Vi avråder från att ställa petflaskan i direkt solljus eftersom den kan utgöra en brandrisk. Den transparenta plasten kan fokusera ljus på samma sätt som ett förstoringsglas och riskera att tända eld på torra växtdelar. Ett tips är att trä en strumpa över flaskan eller måla den för att minska brandrisken.

Illustrationer: Anette Blåberg

Ladda ner vårt faktablad nr.36 Vattna i trädgården som PDF.