Zonkartans historik - en över 100-årig historia!
Zonkartan känner nog många igen, men inte alla vet att den kommer från Riksförbundet Svensk Trädgård. Kartan har under årens lopp publicerats i ett oräkneligt antal böcker och tidskrifter.
Svenska zonkartan har över 100 år på nacken!
Redan år 1910 publicerade Sveriges Pomologiska Förening, SPF, den första zonkartan. SPF, med fruktodling som huvudsaklig verksamhet, blev sedan ombildat till Riksförbundet Svensk Trädgård. Zonkartan var ursprungligen baserad på meteorologiska observationer och gällde enbart fruktsorters härdighet. Sedan dess har zonkartan omarbetats och utvidgats flera gånger till att bli vad den är idag.
Hitta din odlingszon i den digitala zonkartan!
Zonkartan utifrån meteorologiska observationer
Den första zonkartan grundades på meteorologiska observationer och då särskilt februariisotermerna. Isoterm är en linje som binder ihop platser med samma temperaturer. Zonkartan omfattade då endast fyra zoner. Praktiska erfarenheter om fruktsorternas härdighet kompletterade efterhand den meteorologiska statistiken, och kartan omarbetades ett flertal gånger. Från början var det endast fruktträdens härdighet som inbegreps i zonkartan. Man har då vägt in odlingserfarenheter av olika fruktsorter och därmed förfinat zonkartan. Eftersom fruktodlingen är baserad på ett stort antal sorter/kloner, kan man genom enkla odlingsstudier undersöka odlingsförutsättningarna i olika delar av landet. Plantor av samma sort/klon har samma egenskaper och reagerar därför på samma sätt.
Revideringar och utveckling av zonkartan
Zonkartan sammanfaller väl med de växtgeografiska förhållandena i landet, konstaterade, redan 1935, den kände växtekologen Einar Du Rietz. Han ansåg att zonkartan var en mer detaljerad indelning, eftersom den också bygger på experimentella studier. Då kunde man börja dela in kartan i sex zoner.
På 1940-talet utvecklades trädgårdsrådgivningen utvidgade till all hemträdgårdsodling. Då fann man det naturligt att även inkludera det vedartade prydnadsväxtsortimentet i zonkartan. Eftersom en del träd- och buskarter är härdigare än de härdigaste fruktsorterna utvidgades zonkartan med zon 7 och 8. Den åttonde zonen, som sträcker sig upp mot fjällvärlden, ansågs vara mycket ungefärlig.
Den första växtatlasen med zonangivelser för olika växtslag utgavs 1961. Sveriges Pomologiska Förening bytte 1966 namn till Riksförbundet Svensk Trädgård. En andra upplaga av växtatlasen kom 1966 och 30 år senare var det dags för en reviderad växtatlas. Det är upplagan från 1993, som vi i dag tillhandahåller från Riksförbundet Svensk Trädgårds kansli. Det finns mer att läsa om växtatlasen, och den går även att beställa från vår webbutik.
Växtatlas går att beställa i webbutiken!
Jämfört med den första utgåvan innehåller denna senaste från 1993 många fler prydnadsväxter. Det är åter motiverat att lägga till fler och revidera många växters härdighetsangivelser när klimatet ändras och växterna kommer från hela världen.
Hur avgörs växters härdighet?
För att revidera en växts härdighet för svenska förhållanden krävs att den har odlats i ett hårdare klimat än den tidigare angivelsen visar. Det krävs även att tillräckligt många plantor testats och att de har utsatts för olika utslagsgivande klimatiska situationer. Ett arbete som inte är gjort i en handvändning.
Zonkartan fungerar därmed fortfarande bra som en grovindelad, geografisk referens för vedartade växters härdighetsangivelser. Skillnaderna mellan de olika zonerna består, även om klimatet har blivit varmare.