Effektiva bekämpningsmetoder av mördarsniglar, sniglar och snäckor

Jobba förebyggande

Kolla alla plantor du köper i handeln eller byter på växtbytardagar mm. Sniglar får inte förekomma i trädgårdsbutiker enligt Jordbruksverkets regler men det är ingen garanti. Upplys gärna butiken eller plantskolan om hittar en mördarsnigel i sortimentet. Ta av krukan och kolla jordklumpen så det inte finns ägg eller småsniglar där. De stora sniglarna håller sig utanpå jorden eller under krukorna. Förväxla inte snigelägg med de gödselkorn som kan förekomma i krukjorden.

Snigelägg är genomskinliga till mjölkvita och ligger klumpvis medan gödselkornen är gulbruna, lite hårda och ligger jämnt fördelade. Foto: Karina Brozinic/Grobar

För att helt gardera sig för risken att föra in sniglar kan man sätta nyköpta plantor i karantän på en markväv eller plast under god uppsikt i några veckor innan de planteras på plats. Spola av rötterna på uppgrävda plantor som du får från andra trädgårdar. Granska även emballage så att inte snigeln gömt sig där och kommer med den vägen.

• Torra, öppna ytor gillas inte av sniglar. Grus och singel tar de sig inte gärna över. Kortslaget gräs hindrar också deras framfart.
• Undvik öppna växtavfallshögar och lös bråte i trädgården. Förslut alltid öppnade jord- och gödselsäckar. Annars gömmer sig sniglarna gärna där.
• Kompostera i slutna behållare eller sätt snigelstaket/kant på kompostbehållaren.
• Vattna på morgon i stället för kväll så torkar jorden upp snabbare.
• Lyft kontinuerligt på jordsäckar och krukor, där de ofta ligger under dagtid.

Plocka sniglar kontinuerligt

Genom att plocka och avliva sniglar under hela säsongen från tidig vår till höst minskar man effektivt snigelstammen. Sniglar kryper fram ur sin vinterdvala när det är ca +4° C ute och när vitsipporna blommar vet man att även sniglarna vaknat. Norska försök har visat att man på sikt minskar antalet sniglar med 70-80 % med kontinuerlig plockning och avlivning av mördarsniglarna. Viktigt att börja tidigt på säsongen innan de hunnit bli könsmogna. 

Avlivningsmetoderna kan variera: hacka, klippa eller trampa ihjäl dem, lägga i kokhett vatten eller frysa ner dem. Flera uppfinnare har tagit sig an snigelproblemet och konstruerat olika sinnrika redskap för att samla in eller avliva sniglarna, spett med elström, rakblad på skaft.

Järnfosfatpreparat mot sniglar

Alla järnfosfatpreparat består av blå korn med järnfosfat som aktiv substans, men de kan ha olika sammansättning på lockmedlet. De strös ut där sniglarna finns och runt känsliga växter. Eller ännu hellre lägg medlet i behållare dit sniglarna lockas men inte fåglar och andra djur kan komma åt dem.

Det har visat sig att fåglar, främst skator och kråkor gärna äter av kornen. Det är inte skadligt för dem men det är ju slöseri med medlen. I handeln finns behållare att köpa. Men det går lika bra att göra egna behållare av någon plastburk med ingångshål. En sten på behållaren kan behövas för att hindra de mest glupska fåglarna.

Snigelfälla med järnfosfat. Tänk på att skydda fällan så att inte fåglarna kommer åt det dyra preparatet. Fåglarna skadas inte om de äter det. Foto: Lise-Lotte Björkman

Järnfosfat kan köpas in i större förpackningar/säck från vissa återförsäljare. Men tänkt då på att om det ska fördelas inom en förening eller liknande så ska varje portion åtföljas av en kopia på den märkning som finns på förpackningen om innehåll och hantering. OBS! Detta gäller alla former av bekämpningsmedel.

Järnfosfatpreparat finns under ett antal handelsnamn, som till exempel: Snigeleffekt, Snigelfritt, Econova/Weibulls, Natria, Bayer, Snigelmedel Gift, Greenline med flera.

Varning för salt mot sniglar!

Salt rekommenderas inte som bekämpning mot sniglar. Salt kan även finns i en del av de produkter som saluförs för bekämpning. Men en varning för salt är på sin plats. Salt som strös på jorden kan förstöra jordstrukturen och också störa växternas vätskebalans. Salta aldrig direkt på sniglarna. Det är onödigt djurplågeri. Använd istället snabbare avlivningsmetoder, som vi rekommenderar här.

Beten att locka sniglar

Genom att locka sniglarna till särskilda platser kan man begränsa bekämpningen dit. Lägg till exempel ut rutten frukt eller t ex bananskal, uppblött hundmat eller andra döda sniglar och behandla dem med järnfosfat, alternativt samla in och avliva de sniglar som lockas dit regelbundet.

Ölfällor

Fällorna lockar till sig sniglar men måste vittjas ofta så de inte blir överfulla av de stora sniglarna. Nedgrävda glassburkar med lock och hål i sidorna fungerar bra. Låt burken sticka upp något så inte jordlöpare och andra nyttodjur springer i burken av misstag. Eller tag en PET-flaska, skär itu den på mitten, vänd spetsen ner och tryck in i bottenhalvan. Fyll botten med öl och gräv ner den snett i marken.

Bild: Eva Pettersson Palmcrantz

Foto: Lise-Lotte Björkman

Det finns olika modeller av fällor i handeln. 2015 testade våra Trädgårdsspanare snigelfällan NoSlug. Läs om testet av snigelfällan här.

Biologisk bekämpning mot sniglar

Nematoder

Biologisk bekämpning med hjälp av nematoden Phasmarhabditis hermaphrodita blev godkänt år 2008 i Sverige. Budskapet om dess effekt, användning och sidoeffekter har varierat och här finns ännu mycket att lära. I biologisk bekämpning använder man naturliga fiender för att hämma skadegöraren, samspelet är komplext och det gäller att sätta sig in i och förstå organismernas livscykel och krav på livsmiljö för att uppnå bästa effekt.

Dessa mikroskopiskt små nematoder eller ringmaskar lever i fuktig miljö i marken och är känsliga för uttorkning, hög värme och minusgrader. De behöver värddjur att föröka sig i. Deras rörlighet är begränsad och de förflyttar sig mer vertikalt med markvattnet än över en stor yta. Därför är det viktigt att man behandlar där man vet att sniglarna finns. Nematoderna kan även angripna harmlösa sniglar och snäckor.

Nematoden infekterar snigeln via kroppshåligheter och utsöndrar en bakterie, Moraxella osloensis inne i snigeln. Snigeln slutar äta efter ca 3 dagar och dör slutligen. Bäst effekt har nematoderna på små ungdjur av mördarsnigeln.

Vattna ut nematoder under rekommenderade perioder. Till höger syns en snigel infekterad av nematoder. Foto: Lise-Lotte Björkman och Bioforsk

Börja därför vattna ut nematoderna direkt när snigeln vaknar till liv på våren. Mördarsnigeln övervintrar som ungdjur av olika storlekar och vissa behöver bara någon vecka på sig för att bli könsmogna och börja lägga ägg. Från ägg till kläckt snigel tar det sedan ca fyra veckor. Dessa tar i sin tur omkring fyra veckor på sig för att bli könsmogna.

Upprepa nematodbehandlingen efter ca sex veckor respektive tolv för kontinuerlig effekt och försök på hösten att komma åt de unga sniglarna som skall övervintra till nästa år. Nemaslug går att beställa som en trestegs dos och då får man preparatet hemskickat med sex veckors intervaller.

Preparatet innehåller vilande larvstadier av nematoden och det är viktigt att det förvaras svalt 2-5 °C både under transport och hemma i kylskåp. Det är färskvara och märkt med ett bäst före datum. Den minsta förpackningen med 12 miljoner nematoder räcker till 40 m². Du blandar en fjärdedel åt gången med kallvatten i en 10 liters kanna med stril och vattnar ut lösningen på en gång, jämnt fördelat över markytan. Vattna efteråt med lika mycket rent vatten. Behandlingen bör göras vid fuktig väderlek och temperaturen bör ligga på minst 5°C.

Större sniglar är mera rörliga och är även svårare att infektera. Mot fullvuxna sniglarnar är nematoder inte en effektiv behandling. Dock kan det vara värt att pröva en ”norsk” metod som går ut på att infektera utsatta beten och infångade sniglar i ett ljummet ”nematodbad”. Infekterade sniglarna dör eller dödas och äts av artsfränder som för nematodsmittan vidare. Smittade sniglar klipps sedan av på mitten och läggs ut i trädgården som bete åt andra mördarsniglar som äter dessa och själva blir infekterade. Utsatta beten och infångade sniglar kan dränkas i nematodbad. Teoretiskt torde det fungera men rent praktiskt är metoden rätt oprövad och även harmlösa sniglar och snäckor kan smittas. Så här fungerar norska metoden.

Försök med hönspellets betade med nematoder har gjorts på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Detta har gett sämre resultat än bekämpning med järnfosfat i bär och sallatsodling, dock vet man inte vad effekten kan bli på sikt. Sniglarna har blivit infekterade men dog inte i någon större utsträckning.

Nematoder kan vara värt att pröva men preparat har under senare år varit svåra att få tag på av olika orsaker som t ex Brexit. 

Barriärer mot sniglar

Kalk är sen gammalt en beprövad metod mot sniglar. En sträng av kalk runt känsliga växter kan fungera men är inte speciellt långlivad. Efter regn eller bevattning försvinner effekten. Den kraftiga spanska skogssnigeln verkar mindre påverkad av kalk än andra sniglar. Den blir inte tillräckligt uttorkad eller så kan den snabbare producera nytt slem. Det är inte heller bra för jorden att sprida hur mycket kalk som helst. Det påverkar jordens pH-värde som kan bli för högt, särskilt på lerjordar.

Lergranulat och stenmjöl har samma funktion som kalken. Tveksam effekt mot spanska skogssnigeln. Äggskal, kaffesump, granbarr, bark, ull m.m. nämns också i olika sammanhang som barriärer men har ingen tydlig effekt mot mördarsnigeln. 

Snigelstaket

Att inhägna odlingar eller känsliga växter med ett fysiskt hinder är ett effektivt sätt att utestänga sniglar men det utrotar dem naturligtvis inte från omgivningen. Ett enkelt snigelstaket kan man göra själv genom att göra upphöjda bäddar omgivna av brädor. Överst på brädan spikar man fast en ca 7 cm bred remsa av takpapp som får hänga ut över kanten. Lite mer påkostat är det att sätta en vinkel av plåt på träsargen eller göra hela sargen i rostfri eller galvad plåt. Det hindrar snigeln från att ta sig över kanten. I handeln finns en plåtsarg med vikt kant. Ett billigare alternativ är att häfta fast en rynkad kant av tylltyg. Det är svårt för snigeln att krypa över, när de inte får fäste i tyllen och tyget viker sig neråt av sniglarnas tyngd.

Bild: Han Veltman

Bild; Inger Ekrem

Elstaket

Dubbla eltrådar med svagström tar död på sniglarna genom att snigelns slem effektivt leder ström. Beskrivning för hemmabygge finns på hemsidan www.engelbert.se/garden10.htm.
I handeln finns färdiga elstaket. Observera att det måste vara fritt från växtlighet intill staketet för att inte sniglarna ska kunna ta smitvägen via gräs eller blad.

En film på elstaket från Anette Nilsson här 

Vattenglas (natriumsilikat)

Vattenglas har ett högt pH-värde, och sniglarnas slemhinnor är känsliga för salter, så de undviker att krypa över ytan. Man blandar 1 del vattenglas med 1 del gjutlera, för att få bättre fäste på underlaget. (Spä eventuellt med varmt vatten för att lättare pensla ut.) Pensla en bred rand på minst 5 cm. Metoden skadar inga andra djur och vattenglaset är helt ofarligt för miljön.

Vattenglas kan man köpa i färghandeln. Funkar att pensla trä, cement och tegel, men fäster inte på metall och plast. Vattenglaset är känsligt för väta. En överliggande kant skyddar mot regn. Räkna med att bättra på barriären ca 2-3 ggr under en växtsäsong.

Mer läsning om snigelbekämpning:

Bekämpning av mördarsniglar och sniglar, Göteborgs Naturhistoriska Museum

Vi testar snigelfällor, Monika Langlet, Koloniträdgården 4/08

Ny norsk metod dödar spanska snigeln, Sven Lindholm, Natur & Trädgård