Vad kan då vara orsaken till att intresset ökar? En möjlighet är att alla kriser, framför allt klimatkrisen, coronapandemin, inflationen och kriget i Ukraina har påverkat. Av dessa alternativ har klimatkrisen haft störst betydelse, både bland spanarna och i befolkningen. Men i spaningen är det betydligt fler, hela 59 procent, som instämmer jämfört med 27 procent i befolkningen.

Kanske är det så att ju större trädgårdsintresse, desto mer känner man att man kan minska sin påverkan på klimatet genom att odla?

Bland spanarna är kriget i Ukraina den kris som haft näst störst påverkan på trädgårdsintresset, följt av pandemin och sist inflationen. För befolkningen är i stället pandemin näst viktigaste orsak följt av inflationen och kriget. Viktningen skiljer alltså något mellan undersökningarna. Här kan man tänka sig att pandemin gjorde att många i befolkningen spenderade mer tid hemma och hade behov av att göra något utomhus.

Spanarna har påverkats mer av alla kriser i sitt intresse än befolkningen. Det alternativ som ligger närmast varandra är inflationen där det bara skiljer två procent mellan undersökningarna.

 

 

Med ett stort intresse har man bättre möjlighet att både odla mer klimatsmart och att få ett ekonomiskt incitament i odlingen. Att kunskap behövs för att odla och sköta en trädgård håller 82 procent i befolkningen med om, bland spanarna instämmer 91 procent.

De trädgårdsintresserade söker även efter kunskap mer aktivt. Ändå är det framför allt genom att praktisera sitt intresse som spanarna förvärvar kunskap. En nästan lika stor andel söker kunskap i tidningar och böcker följt av internet och olika forum där.

I befolkningen som helhet är släkt och vänner den viktigaste kunskapskällan, men andelen, drygt 60 procent, är ungefär lika hög ibland spanarna. I och med att merparten av spanarna är aktiva i en trädgårdsförening så hittar de betydande kunskap även den vägen.

Praktisk utförande var den viktigaste kunskapskällan för spanarna och man kan verkligen säga att tiden spanarna lägger ner på sin trädgård skiljer sig från befolkningen. Detta trots att trädgårdsarbete är en av de vanligaste fritidssysselsättningarna i landet – den vanligaste efter promenader har tidigare undersökningar slagit fast.

Medan 71 procent av befolkningen utför trädgårdsarbete minst en gång i veckan under utomhussäsongen gör nästan lika många, 68 procent, av spanarna det dagligen. Spanarna lägger vanligen 4–15 timmar i veckan på trädgårdsarbete, men hela 38 procent av spanarna lägger ännu mer tid på trädgården under säsongen. Bland befolkningen är det endast 3 procent som lägger så mycket tid på trädgårdsarbete. Det är tur att man som trädgårdsintresserad inte behöver betala sig själv lön för arbetstiden, utan i stället kan ha behållning av vad man gör och få motion på köpet.

Det är 6 procent av spanarna som tar in extern arbetskraft för löpande underhåll av trädgården och 8 procent som överväger att göra det, en något högre andel än bland befolkningen. Införandet av rutavdrag för trädgårdsarbete har haft något större påverkan på spanarna än på befolkningen i stort. Orsaken kan vara att trädgården värderas högre i denna grupp, men det är även fler äldre som svarat i spaningen, vilket också kan påverka.

 

Vad har då trädgård och odling för betydelse för personer med ett stort intresse jämfört med genomsnittsbefolkningen? Båda grupperna värderar trädgården som en viktig plats att odla ätbart på, men sedan skiljer det sig åt. För spanarna kommer trädgården som en plats för en givande sysselsättning och det stora intresset man har på andra plats. Det alternativet rankades inte lika högt hos befolkningen, för den är trädgården framför allt en viktig förlängning av hemmet att vistas i tillsammans med familj och vänner.

Som tredje viktigaste alternativ för befolkningen kommer trädgården som en plats att må bra i och som främjar både den egna och familjens psykiska hälsa. Bland spanarna kommer den biologiska mångfalden på tredje plats. Ett stort trädgårdsintresse tycks alltså kunna bidra till att man får upp ögonen även för trädgårdens betydelse för djurlivet och naturen.

I diagrammet nedan kan du se alternativen och själv välja vilka alternativ som du tycker är viktigast.

 

 

Om nackdelarna med trädgård är spanarna och befolkningen ganska överens. De två största nackdelarna för båda grupperna är att den kräver underhåll och att man upplever att man inte hinner med allt man skulle vilja. För spanarna är den tredje största nackdelen att skötseln är fysiskt utmanande och här har förmodligen spanarnas högre ålder spelat in. Befolkningen är mer besvikna på att det aldrig blir så bra som man vill i trädgården, något som många av spanarna håller med om.

Andra nackdelar som inte var med i alternativen, men som många nämner är att trädgården gör en bunden och svår att lämna för till exempel semester. Man kan även bli stressad när man inte hinner med och orken inte är den samma som tidigare. Torka och brist på vatten samt besvär av olika skadegörare och problematiska markförhållanden nämns. Många lyfter fram vinterns snöskottning som besvärande. Men, många poängterar också att det inte finns några nackdelar att påtala med trädgård och odling.

Med ett stort trädgårdsintresse kommer även ambitionen att odla miljövänligare. På den direkta frågan om man försöker vara så miljövänlig som möjligt i odlandet svarar 95 procent av spanarna ja. Bland befolkningen var motsvarande procent 56, men bland de i befolkningen som har ett uttalat trädgårdsintresse var andelen 70 procent. Med ett större trädgårdsintresse ökar alltså även ambitionen att odla miljövänligt.

 

Odla ätbart är ett blomstrande intresse

 

Vad odlar då spanarna? I jämförelse med befolkningen är det betydligt större andel av spanarna som odlar de grödor som fanns med som alternativ i undersökningen. Det är knappast förvånande, men så intressant att få reda på vad som är populärt att odla och i förlängningen att sätta på matbordet. Kryddgrönt, tomater, rabarber och vinbär ligger i topp både för spanarna och befolkningen.

Den stora skillnaden är att bland spanarna kommer ärtor och bönor mycket högre upp på topplistan. Det är hela 83 procent av spanarna som odlar dessa proteinrika grönsaker jämfört med 25 procent av befolkningen som helhet. För befolkningen ligger däremot jordgubbar och krusbär, med 43 respektive 26 procent, högre upp på topplistan än för spanarna. Och medan 82 procent av spanarna odlar äpplen är det 47 procent av befolkningen som gör det. Slutligen odlar 73 procent av spanarna potatis jämfört med 35 procent av befolkningen. Som tidigare sagts är andelen av våra trädgårdsintresserade spanare som odlar alla dessa grödor mycket högre än för befolkningen som helhet.

Alla grödor är intressanta ur självförsörjningsperspektiv, men med sitt höga energiinnehåll, är potatis kanske speciellt viktig. Bland de i befolkningen som odlar potatis är man i medeltal till 27 procent självförsörjande enligt egna uppgifter medan ungefär 40 procent av de spanande potatisodlarna kan försörja hushållet på årsbasis. Hur stora mängder som odlas av alla grödor berättar ingen av undersökningarna om, men det kommer de spanare som för dagböcker över sina nyttoodlingar under ett år att berätta mer om i nästa års spaning.

                                                                                                                                                              

Tid och plats begränsar

Vad är en trädgårdsspanare?